Jag har redan skrivit flera exempel i början av tråden. Och det är faktiska exempel direkt från detta forum.
Ähm... menar du "väga skosnören och klippa bort ryggsäckremmar"? Kan du länka till foruminlägg där detta förekommit, på fullt allvar? Jag har varit med här rätt länge, men tydligen missat något roligt
.
Mer på allvar: jag förstår vad du vänder dig mot, men handlar det verkligen specifikt, eller ens särskilt, om "lättpackare"? Och handlar det om "prylbögeri", mer än som ett symptom?
I mina ögon är det du beskriver snarare ett tecken av många på människan ständiga dröm om absoluta "sanningar" och färdiga recept - på allt från religiös frälsning och utopiska samhällsmodeller till perfekta packlistor och hälsobringande dieter. Det kommer alltid att finnas folk, som med lättnad tar emot den sortens löften om att slippa tänka själv.
Men, som sagt: jag har inte sett mycket av detta på Utsidans forum, i så fall snarare vad gäller föreställningar om vad man skall/bör äta än hur man skaver ner på de sista grammen. Utefolket blir av nödvändighet (och med ökande erfarenhet) mer pragmatiker än ideologer.
Det är lätt att dra lite väl snabba slutsatser om folks bevekelsegrunder, och ännu lättare att moralisera. Varför skule man inte klippa av ryggsäcksremmar, om de är uppenbart onödiga, för långa och/eller i vägen? Tänk de avskalade klätterryggorna - det finns en anledning till att de ser ut som de gör. I stället för att springa åstad och köpa en ny sådan, är det väl mer miljömedvetet att modda sin gamla
.
Jag har faktiskt klippt av ett och annat, bl a remmar på mina stegjärn, som nog varit tänkta till en betydligt större sko än mina ofodrade i storlek 37. Där fanns ett sinnrikt upprullningssystem, så jag var inte tvungen, men jag förstår inte varför jag på något sätt skulle bli moraliskt mer högstående genom att låta bli.
Och ja, jag väger allt, beräknar näringsinnehåll i min matsedel, etc. Bär man på mat för två veckor, blir det snabbt kännbar skillnad på både vikt och volym, om man låter bli. De kläder min exakt lika stora tonårsdotter lade fram när hon skulle packa för sin fjälltur, vägde fyra kg mer än mina egna motsvarigheter, och då räknade vi inte in skor och ombyte.
Jag vägar lugnt hävda, att frånvaron av dessa fyra kilon ökar min njutning, frihetskänsla och i vissa fall säkerhet under vandringen, och faktiskt får mig att tänka mindre, inte mer, på "prylar".
Jag ställer alltså, sammanfattningsvis, inte upp på ditt sätt att formulera problemet.
"Felet" är väl inte att försöka reducera sin börda, utan att försöka köpa sig fri från den i stället för att tänka själv.
Alternativet till "jaga gram" är väl inte "låt bli att jaga gram", utan "fundera på vilka gram du behöver".
Svaret på frågan om varför man klipper av en onödig rem är väl helt enkelt: varför inte?