Fördela energikällorna under dagen

[seobserver]

Alla tror jag har väl prövat på att gå ner blodsockret, då man blir seg och får kort stubin.

Kolhydrattankning brukar ändra det på en halvtimme.

Bättre är att äta rejält och fylla på efterhand, men att undvika rent kolhydratintag. Jägarsnus på nötter, torkad frukt och lite choklad i småbitar är utmärkt.

Min frukost brukar vara den dubbla jag äter hemma, Rågflingsgröt med torkade bär och en rejäl klick smör i. Kaffe och rågkex med lite ost, skinka på.
Till lunch något hemtorkat med en kopp fruktsoppa som efterrätt, kaffe.
Till middag som lunchen.
Är det segväder blir det nybryggt kaffe på fm och em, annars fyller jag en liten thermos vid måltiden. Ett par kex med marmelad och ost på blir tilltugg.
Jo även jag brukar minska i omfång av turen. Men håller man förlusten måttlig mår man inte illa av den.
Är det vinter och segväder blir det soppa som förrätt.

go tur

 

[nermander]

En aspekt som jag inte tror nämnts tidigare i tråden är att väldigt många får en helt ändrad aptit efter en visst tid ute. Exakt var gränsen går är individuellt, men är man ute en vecka så kan det hända att man äter helt annorlunda de sista dagarna jämfört med de första.

Dessutom har man ju inte med sig samma variation på maten, hemma kan man köpa det man känner sig sugen på, men ute på vandring kanske man inte har med sig det man är sugen på och då blir suget nog bara större.

 

[joanna]

Som flera varit inne på är detta väldigt individuellt, så du slipper inte ifrån att pröva dig fram. Fundera lite på hur du funkar hemmavid. Jag har kompisar som svimmar, om de inte håller uppe sitt blodsocker med påfyllning varannan timme, medan jag själv lika gärna kunde äta en gång om dagen. Vissa får knappt ner någon frukost, medan andra inte kan komma igång utan.
Själv mår jag inte alls bra av mjölmat och snabba kolhydrater - paltkoma infinner sig som på beställning. Andra kan sätta i sig en limpa vitt bröd och tre snickers på raken och fortfarande hålla sig vakna

Nermander tar upp något jag känner igen - det kan hända att din aptitreglering inte riktigt fungerar som hemma, så bli inte frustrerad om det inträffar och lyssna på kroppen i stället för att försöka följa några avancerade näringsfysiologiska teorier. Det är bättre att man får ner det man gillar, även om det inte är perfekt, än inget alls.

 

[TROY GARNER]

En aspekt som jag inte tror nämnts tidigare i tråden är att väldigt många får en helt ändrad aptit efter en visst tid ute. Exakt var gränsen går är individuellt, men är man ute en vecka så kan det hända att man äter helt annorlunda de sista dagarna jämfört med de första.

Dessutom har man ju inte med sig samma variation på maten, hemma kan man köpa det man känner sig sugen på, men ute på vandring kanske man inte har med sig det man är sugen på och då blir suget nog bara större.

Man har ju en eftersläpning så har man tagit det lungt och bara jobbat,joggat och lite så och sen plötsligt står med en rygga på 30kg och börjar gå.

Första dagen kanske man kör 2300kcal och sedan lite energidryck men efter nån dag så är man uppe och mumsar mellan 4000 och +6000kcal

 

[camoscio]

Det blir som det blir efter ett tag, man prövar sig fram och kommer fram till något man trivs med. Trivs= blir inte seg, går inte hungrig. På morgonen äter jag någon blanding av nötter och fröer med mjölk, helst Nido. Under färden kan det bli vad som helst som inte behöver tillagas, kanske en chokladkaka. På lägret blir det något varmt, t ex Spaghetteria, eller matkorn+röda linser, en proteinkaka och choklad. Säkert inte något en kostrådgivare skulle applådera, men jag står mig bra på detta. Om jag provianterar under turen kan det hända att jag köper på mig ex.vis majonnäs för att göra maten mer mättande. Passerar jag en fäbod köper jag gärna ost, men den får gå åt rätt snabbt.

 

[nermander]

Det är bättre att man får ner det man gillar, även om det inte är perfekt, än inget alls.

I de flesta fall är det ju energi som man behöver få i sig mest av. Proteiner och vitaminer ökar ju inte direkt behovet av vid normal vandring. Och då spelar det som sagt var inte så stor roll varifrån man får energin.

Jag tillämpar samma princip när jag är eller har varit sjuk, för att komma igång med att äta så äter jag sånt jag är sugen på. Det kan bli kakor eller kanelbullar eller godis. Har man inte ätit på 2-3 dar på grund av att man varit sjuk så är det liksom energin som är det viktiga, resten kan man komma ikapp med sen (tycker jag).

 

[camoscio]

I de flesta fall är det ju energi som man behöver få i sig mest av. Proteiner och vitaminer ökar ju inte direkt behovet av vid normal vandring. Och då spelar det som sagt var inte så stor roll varifrån man får energin.

Jag tillämpar samma princip när jag är eller har varit sjuk, för att komma igång med att äta så äter jag sånt jag är sugen på. Det kan bli kakor eller kanelbullar eller godis. Har man inte ätit på 2-3 dar på grund av att man varit sjuk så är det liksom energin som är det viktiga, resten kan man komma ikapp med sen (tycker jag).

Även om vandring inte är lika intensivt som träning, håller jag mig till normen 2 g per kg kroppsvikt, i mitt fall c:a 135 - och det är inte svårt att nå upp till den mängden utan egentlig planering.