Bispberg

[avslut090330]

Jag läser vad alla skriver och konstaterar att det verkar vara uppgiven stämmning. Kanske en rejäl PR insatts mot bönderna skulle funka. Alla vill ha nagot frgan är bara vd dom vill ha. Den strategi som jobbats efter "so far" har ju uppenbarligen inte lyckast sa nagot nytt maste göras om det ater ska bli träff pa Bisberg.

Kan inte alla komma med 3 genomtänkta "out of the box" förslag pa ny grepp.

 

[teoek]

Min tro är att de ALLRA flesta antiklättrarsympatier grundar sig på att lokalbefolkningen helt enkelt är ogina, just det -ogina. Hade det inte varit klättringen på klacken, så hade det lika gärna kunnat vara den lokala badsjön som blev för populär. Snart skulle det upprättas vägbommar och skyltar om privat mark, endast boende osv osv.
Jag ställer min fråga till Ted så här:
Är det inte så att de flesta av dina grannar ger fullständigt fan i fåglar och lavar i synnerhet? Vill de helt enkelt inte bara slippa ha en massa utsocknes och särskilt 08r springandes där på "sina" domäner?

Tyvärr ligger det väldigt mycket sanning i detta.

Tycker mig nämligen kunna se paralleller till denna lilla lokalprotektionism i ett större perspektiv.

Om du syftar på Dalarnas klätterklubbs inställning till utsocknes klättrare så ligger det nog tyvärr mycket sanning även i detta p.g.a. alla accessproblem.

Jag läser vad alla skriver och konstaterar att det verkar vara uppgiven stämmning. Kanske en rejäl PR insatts mot bönderna skulle funka. Alla vill ha nagot frgan är bara vd dom vill ha. Den strategi som jobbats efter "so far" har ju uppenbarligen inte lyckast sa nagot nytt maste göras om det ater ska bli träff pa Bisberg.

Kan inte alla komma med 3 genomtänkta "out of the box" förslag pa ny grepp.

Det glädjer mig att höra detta från dig 90grader.

En "PR-kupp" som varit uppe till förslag, även om det inte varit på så stort allvar är att återuppliva de gamla Bispbergsträffarna, utan klättring. Klättrarna skulle samlas på den gamla lägerplatsen för att där på traditionsenligt vis göra storkok på ärtsoppa över elden, dricka punsch och ljuga ihop historier om bergets forna glansdagar. Självklart skulle även tidningarna vara inbjudna. Dock finns en stor hake. Ett liknande arrangemang faller inte inom ramen för allemansrätten och kräver tillstånd från markägaren. Möjligen börjar vi närma oss gränsen för när vi kan tänka oss tumma på liknande regler, men jag tror inte att det är läge att göra det idag.

Observera att allting jag skriver/skrivit i denna tråd är mina personliga åsikter och inte Dalarnas klätterklubbs om inte annat anges.

 

[avslut090330]

Observera att allting jag skriver/skrivit i denna tråd är mina personliga åsikter och inte Dalarnas klätterklubbs om inte annat anges.[/QUOTE]

Pal sluta lat som en politiker. Klättring bruka vara hjarta och själ. Jag ska fundera ut 3 PR förslag.

 

[Mezzner]

Att träffas ett större gäng med utgångspunkt från att det inte finns nåt som förbjuder detta specifikt bör kunna gå.
Det kräver en viss precision och balansgång, men de olika och allmänna rättsliga restriktioner som finns är ofta antingen luddiga eller möjliga att kringgå.

I någon mån kan förstås provokationer av den typen upplevas negativt av alla parter utom möjligen klättrarna, och frågan är då om man uppnåt nåt annat än att man cementerat det fientliga i motpartens attityd.
Några av de vi har emot oss lär vi ändå inte kunna "smöra" fram sympatier från, men i några andra fall kan det vara en bättre taktik.

Fördelen med att provocera vore möjligen om vissa skulle motarbeta sådana "allemansrättsliga" äventyr på ett sätt som skulle göra tydligt för många andra att det just bara är allmän antipati och överdrivna krav på avskildhet som är grunden till konflikten.

Utöver att den rättsliga balansgången skulle alltså en avancerad balansgång behövas för att den rätta psykologiska effekten skulle uppnås. Kanske borde planer på sådana aktioner inte heller beredas på ett publikt forum...

 

[avslut090330]

För att en kampanj ska fylla nagon funktion sa maste motstandaren kartläggas. Vilka ar dom? Vad har dom for lik i gaderoben? Sedan tar man de varsta motstandarna at sidan och konfronterar dem med sina lik var pa man erbjuder att dessa grävs ner i graven for gott mot att dessa individer hjälper till att vända opinionen. När man har ett par 3 stycken med sig sa kan man ocksa via dess första vad som skulle kunna svanga resterande motstandare. Lite kohandel och vips kanske man kan atervanda till berget.

Negativt kampanjande ar sättet som man vinner val pa i USA. Att spela fult ar inget fel om syftet ar altruistiskt. Jag gissar att dessa bönder är smaföretagare som säkert inte har en bokföring som skulle överleva lite "forensic accounting".

Detta är drastiskt men fullt genomförbart och lagligt. Sammarbetar dom inte sa ska man inte hota om represalier utan helt sonika publicera den fakta man tycker sig kunna sta för.

Jag tror det handlar om drastiska, ovantade och okonventionella metoder för att atervinna Problemformuleringsprivilegiet. För att uttrycka sig komplicerat.

 

[teoek]

Jag tror verkligen inte att vi har något att vinna på detta upplägg. Det är mycket mer värt att lägga enrgin på ett positivt samarbete med övriga parter än att tillämpa utpressning och andra maffiametoder på markägare. Skulle något sådant komma fram så skulle troligtvis inte klättrarna överhuvudtaget bli tillfrågade nästa gång någon vill göra reservat av en klippa i Dalarna.

Det är ju faktiskt inte markägaren som beslutar om reservatsföreskrifterna, så även om vi skulle hota denne att gå med på klättring så är det länstyrelsen som ska fatta beslutet.

 

[avslut090330]

Jag föresprakar verkligen inte utpressning. Man kan ju ta konceptet och använda pa beslutsfattarna i Säter samt pa länstyrelsen om det kännst mer rätt.

Jag provocerar lite för att fa er att tänka nytt.

 

[Access]

Har med blandade känslor läst vad ni skriver. Och det börjar kännas som att det är på sin plats med lite hårdfakta om accesläget i Dalarna

I Dalarna är en mycket stor del av all fin klätterbar klippa stäng för klättring, värre än så, man får inte en komma i närheten. Det råder, som det heter beträdnadsförbud! Resten av klättringen sker sen under restriktioner eller hot.

Inget förbud eller restriktion beror på som någon skriver "ogina" markägare eller intressenter. I Bispergfallet var det möjligen en bidragende orsak till totalhaveriet.

Allt beror på krachade relationer mellan klätterkåren och myndigheter. Som till en del började med en naiv tro på klätterkårens demokratiska styrka blandat med en underskattning av mydigheters befogenheter.

Klättring, och all annan aktivitet för den delen sliter i någon mån på miljön. Till och med isklättring. Som vi har blivit informerade slits onormalt mycket is ner ifrån klippan och det kan dra med sig känsliga lavar och krossa andra växter i fallet! Sakligt och svårt att egentligen säga så mycket om... Och om en myndighet beslutar att "åtgärda" detta så fixar man helt sonika ett reservat där och belägger branten/hammaren med beträdnadsförbud.

Några år har gått när det kanske utåt ser ut som att inget händer med accessarbetet. Men då ska man veta att läget varit helt absurt kännsligt. Men ändå har frågan Bisperg har varit uppe på tapeten ett fletal tillfällen. Senast 2004 / 2005 när en advokat satte sig in i alla aspekter what so ever. Men det var tyvärr inget att göra åt det. Länstyrelsen godkände inte några förslag om ändrade reservatsregler.

Njupeskär låg riktigt i dålig klätterdager när området skulle bli Nationalpark. Klättring skulle inte tillåtas, men tack och lov kunde vi få till ett godkännade om klättring under en viss del av säsongen. Och nu är faktiskt detta en av attraktionerna att under vintern åka dit och titta på "äventyrarna" som klättrar upp för isfallet.

Trängslet har varit ett känsligt kapitel, och när fler och fler besökare hittade dit kändes det nödvändigt att ta ett snack med näringsidkaren i området. Och även där gick det att få till en överenskommelse. Klättring i ränna får ske när vattennivån i dammen är under tröskeln på utskoven. Skyltar finns på plats.

Predikstolen. Där delas klättringen av kommungränsen mellan Ludvika och Gagnefs kommun. Reservat i Gagnef med restriktioner, Ludvika fritt men under hot. Tyvärr är reservatsbeskrivningen skriven så luddigt att gemene man kan tro att klättring är förbjuden över hela berget när förbud egentligen bara råder periodvis i Gagnef. Som bäddat för kontroverser och i förlängningen förbud som skickar iväg "klätterbuset". Men då, i sammarbete med myndigheter och andra intressenter fixade vi till tydliga skyltar om var man får klättra och när.

Samma sak vid Oxbergsisen. Restriktioner gällande tider, någon gör ett snedsteg och vi måste försöka reparera anseendet hos myndigheterna och ansöka om att sätta upp lite skyltar.

Vi hjälper fågelklubbar med att komma till krångliga boplatser och försöker helt enkelt vara osynliga normala hyvens trevliga människor var än vi är och rör oss.

Inbilla er INTE att klättersporten kommer att bli en så stor sport att vi kan luta oss mot några hel eller halvdeomkratiska protestaktioner. Det är helt absurt, och det skulle totalförstöra 10-15 års segt återuppbyggande av relationer.

Redan innan detta års utgång kommer ett förutsättnigslöst nytt "uppstartsmöte" hållas med myndigheter.

90grader, det har hänt en del med klättringen dom senaste 14 åren. En sak är klar access är banne mej inget man exprimenterar och leker med! Jag rekommenderar att du botaniserar en del på Svenska klätterförbundets hemsida, kollar lite extra noga på sidorna om access, och extra extra noga kan du läsa accesshandboken. http://www.klatterforbundet.se/pdf/access/accessbok.pdf

I mångt om mycket handlar det om att vara listig och smidig, ge och få access i gengäld, hjälpa till och inte störa. Egentligen kostar väl det inget om vi i får röra oss på dom berg som finns kvar. Gangsterfasoner och civil olydnad funkar inte för en mordern och seriös organsiation. Det hoppas jag vi alla förstår?!

Det är hårt men det är ingen idé att vara bitter och gråta för spilld mjölk i Bispberg utan istället slita hårt för resten av klättringen i Dalarna Sverige Norden Världen!

90grader, jag vill bara varmt välkomna dig till att komma och hjälpa till med accessarbete på riktigt. Inte bara sitta och skriva på ett forum. Det finns mycket att bita i!

 

[perlowdin]

För att en kampanj ska fylla nagon funktion sa maste motstandaren kartläggas. Vilka ar dom?

Som jag ser saken är det fel på lagstiftningen. Det betyder att det är riksdag och regering man bör inrikta sig på. Det gäller att få lagen ändrad, så att man inte kan inskränka allemansrätten under förevändning att man upprättar ett reservat.

Jag hade klättrat en hel del i Schweiz, Frankrike och Italien, och aldrig hört talas om några accessproblem innan vi fick för oss att det vore kul att pröva på Bispberg och någon klart störd människa kom upp till oss och förklarade att man skulle göra ett naturreservat där för att bli av med klättrarna.

 

[Access]

Allemansrätten är ingen lag utan ett utrymme för alla att röra sig fritt där inga regler eller föreskrifter undantar detta. Den lag som råder heter Miljölbalken. Där står det ett och en del definitioner som man helst inte ska plocka upp och granska ur vår aspekt. Dock håller vi på att fundera och känna oss fram till hur det ska tolkas och följas tillsammans med myndigheter.

Naturligtvis lägger detta ett stort ansvar på oss som rör sig ute i naturen. Extra knivigt blir det när vi rör oss på ställen där man i allmänhet eller tidigare inte varit. Då blir man ganska säkert granskad av myndigheter. Och dom har inga problem med att införa restriktioner, om det inte stör den stora massan som håller sig mitt i fåran. Dit hör inte klättringen, vi är och kommer antagligen inte bli en stor rörelse i det här landet. Vi har inte den kulturen som tex Norge, Italien och Frankrike etc. Där är det annorlunda, allmänheten har en helt annan relation till alpinism och klättring. Det betyder att vi aldrig kommer att tas på alvar eller lyssnas på, eller ens kontaktas om vi inte kan sköta oss och sammarbeta under lagar och hyffs.

Ut och marknadsför klättring som en ekoloigiskt hållbar och trevlig friluftsaktivitet. Det är det vi behöver. Endel hard core alpinister kanske tycker det är trams. Men om vi bara får gehör för klättring i allmänhet så finns det naturligtvis plats för hårda saker också.

Civil olydnad och protestaktioner och dyligt. Vad f-n är det i det här sammanhanget. SKÄRPNING!

Viktigt med allamansrätten är att som det lite hurtigt heter "inte störa eller förstöra". Det är förbjudet att ta olovlig väg över tomt, platage och känslig mark. Där räknas tomt som område runt boningshus. Så någon kan tex inte köpa ett stycke mark och kalla det för privat område, inte heller kan någon stänga av en stig av gammal hävd som paserar en egendom väl utanför "störningsområdet" runt bongshuset om inte marken är känslig etc.

När det gäller icke allmänna vägar så är det fritt att använda dem om inte det uttryckligen står att det är förbjudet. Står det tex privat väg eller nått i den stilen så är det bara att köra på och se gld ut. MEN KÖR MAN SÖNDER VÄGEN ÄR MAN ERSÄTTNINGSSKYLDIG.

Det finns tyvärr en hel del saker att ta reda på innan man drar till med några stora åthävor. Men håller man en låg profil och är trevlig mot dem man möter, parkerar snyggt tar med sig skräp hem och gräver ner skiten. OCH HÅLLER KÄFTEN så är det inga problem. När det gäller Bispberg så var det säkert lite si och så med alla dessa självklarheter. Vi har ju allemansrätten tänkte man och kaxade upp sig när någom utomstående knackade på. Tror f-n att det slår slint!

Nu har jag inte tid med det här nåt mer, ska ut och se om det finns nått att häng yxorna i.

 

[Access]

En till sak när det gäller Allemansrätten. Man ska ta sig en riktig funderare när man skriver och sprider guider och förare. Man ska vara medveten om att detta kanaliserar besökare och ökar trycket på just den marken och dem som lever där omkring. Och då är man direkt ute i gråzonen får vad som är tillåtet under begreppet Allemansrätten.

Det finns ett prejudikat där en båtklubb blev ålagda vite för att dom publicerade platser för fina naturhamnar. Slitaget ökade och där stod dom med skäggeti brevlådan.

Ett gott råd är att ta ett snack med markägaren innan man publicerar något. Var får man åka och parkera, var bör man gå, kanske makera upp en lämplig stig.

 

[perlowdin]

Allemansrätten är ingen lag ..... Den lag som råder heter Miljölbalken.

Precis, när naturreservat bildas görs det med hänvisning till och med stöd av Miljöbalken. Det jag hävdar är att det är fel på denna. Dessutom förhåller det sig så, att miljöbalken är inte en lag som nedsänkts ristad i stentavlor till något molnigt berg. Det är en lag som är stiftad av de folkvalda, av riksdagen, och dessa folkvalda har också möjlighet att ändra den om de vill, t ex i det fallet att det visar sig att den givit oönskade effekter. Därför bör man försöka få riksdagen att skriva om lagen så att det inte blir möjligt att göra som befolkningen i Klacken gjort.