Att lära sig av dödsolyckor på is

[Benji]

Kogoyo: Jag var kanske inte tydlig kring vad jag menade med att vattnet behandlar oss olika. Det handlar kanske mest om att man är olika utrustade beroende på aktivitet t.ex. om man har flythjälp och vilken flythjälp man har och det brukar bero på aktivitet.

Sedan tror jag du underskattar mängden arbete som krävs med din metod om du behöver bryta isen lite längre. På stabil iskant kan man med normal fysik ta sig upp lätt utan nästan någon teknik alls. Testa och bryt dig fram i 5-6m och säg att det går med ett brytet ben.

Jag tror de flesta som dött av att inte komma upp ur isvak har bitit ihop och försök men ändå inte lyckats.

 

[Fripp69]

Benji: du lägger in ord i vad man skriver som inte sagts, du lägger in extra-tolkningar o sen ifrågasätter det vi skriver pga ditt sätt att vända på det.

Om en person ligger i vattnet, oavsett vad hen gjort före hen gick ner i vattnet, så behandlar vattnet inte dom annorlunda oavsett om d e en skoteråkare, skridskoåkare eller pimpelfiskare. Det finns fysisk matematik som närmare kan förklara hur man går igenom isen, förmodar jag - med detta vill jag dra parallell till att vurpa på skateboard eller mtb, t ex. Vurporna beter sig olika och jag som sysslar med sporterna tänker mycket på hur jag ska vurpa för att skada mig mindre, och jag lär mina barn att tänka på dessa saker som jag kommer fram till genom att vara medveten om min kropp vid vurpor. Jag kan oxå se på folk som inte är erfarna utövare för när de vurpar så vurpar de mycket värre och skadar sig mycket lättare.
De videor jag sett på skridskoåkare som plurrar är att de går i framåtlutade. Plurrar man i vanliga skor så sker det nog på samma sätt som i vår video, eller lite framåtlutad då man kanske försöker springa bort från den bristande isen.

Jag håller med Benji. Det kan vara stor skillnad beroende på vilken aktivitet plurraren håller på med och det handlar om utrustning. Isfiske och skoteråkning är aktiviteter där du kan bära flytoverall medan det inte är praktiskt om du åker långfärdsskridsko.

Olika aktiviteter kräver olika lösningar eftersom aktiviteterna är så olika.

 

[Kogoyo]

Jag vill testa att bryta is en längre sträcka för att veta hur det känns, dock har dinte vart möjligt pga isförhållandena där jag bor. Isen har snabbt varit för tjock, från plurrandet. Men isen är sämre nu så på fredag ska vi prova räddning av orörlig person, kanske hinner testa isbrytning. Givet att isbrytning är mer krävande, det syns i videon jag länkade där man ser tydligt att han blir väldigt andfådd av det och håller på i ca 25 m tiss han kommer upp.
Om en flytoverall hjälper med att flyta men förhindrar självräddning med eller utan annan utrustning så ska man nog överväga att inte ha på den öht.

Ett "fel" jag sett många göra i plurrövningar, som ingen instruktör påpekar, är att deltagaren viker sig runt iskanten eller har benen rakt ner medan de försöker lyfta upp sig på iskanten. De använder inte benen det minsta. Varför har inte instruktörer lärt sig detta?

Självräddningen jag visat fungerar även, dock mindre effektivt, om benen gör grodsim. Detta var ett av "felen" min kompis i fredags gjorde.

 

[thureb]

Ett problem är långfärdsskridskor med lös häl i och med att bentagens effekt blir betydligt sämre. Glappbegränsare är bra. https://www.utsidan.se/forum/threads/tips-pa-glappbegraensare.54097/

Thure

 

[Kogoyo]

Ett problem är långfärdsskridskor med lös häl i och med att bentagens effekt blir betydligt sämre. Glappbegränsare är bra. https://www.utsidan.se/forum/threads/tips-pa-glappbegraensare.54097/

Thure

Jag har adresserat d problemet: min kompis som lärde sig i fredags hade långfärsskriller med lös häl, han fick dessutom för sig att använda grodsim med benen, och händer framför huvet. Det gick, om än lite extra besvärligt.

 

[israpportör]

Fripp69: Jag har inte hittat någon sammanställd kunskap om vad som leder till isolyckor. Livräddningssällskapet ger statistik över aktivitet/tidpunkt/region/kön/ålderskategori. Den statistiken ger inte svar på trådens frågeställning.

Det närmaste man kan komma är att läsa om de enskilda olyckorna via andra källor. Det leder till gissningar som kan vara rätt eller fel.

En sak som slår mig är att många förolyckade verkar ha följt de råd som har givits. En annan sak är att väldigt få har larmat, vilket också har saknats i råden.

Jag tror att bättre kunskap kan leda till bättre råd.



Tango: Väldigt få verkar ha ringt 112 från vaken. Jag tror det beror på att man inte har tagit med den lilla förberedelse som krävs i de råd som har givits till människor. När vi var unga fanns inte möjligheten, men tekniken har gått framåt och det är hög tid att uppdatera råden.

(När jag är ute på riktiga ”högriskuppdrag” har jag neoprenhandskar för vinterbruk för att vara säker på att händerna ska fungera.)

Skulle det visa sig vid undersökning av olyckorna att många har tagit fram mobiltelefonen för att ringa, men misslyckats, så är det viktig information.

Teknik för att ringa utan pekskärm har presenterats i inlägg nr 66. Tekniken går nog att utveckla ännu längre.

Observera att man alltid måste ordna tillräcklig säkerhet utan 112. Räddningstjänsten är en resurs ovanpå det.

 

[israpportör]

En fördjupning av strategin med en ”plan a, b, c” osv som jag skrev om i stycke tre i inlägg nr 101:

Ibland kan eller vill man inte uppfylla villkoren för alla delplaner. Det man får göra då är att öka sannolikheten för de andra delplanerna att fungera så att man ändå uppnår tillräcklig säkerhet. Och det utan ta med 112 i beräkningen. Men ändå lägga till 112 ovanpå allt.

Exempel på fall när man inte kan uppfylla villkoren för alla delplanerna kan vara:

* Skridskoåkare som åker på tunn is, t.ex. för att få åka på nyis eller nära kanten. Då tar man en kalkylerad risk att gå igenom.

* Människor som är själva på isen. Då kan ingen dra upp.

* Människor med dålig fysik. Då kan man inte räkna med att ta sig upp själv.

I fall som dessa känner man ofta på sig att man måste säkerställa att de andra strategierna fungerar.

 

[Fripp69]

Fripp69: Jag har inte hittat någon sammanställd kunskap om vad som leder till isolyckor. Livräddningssällskapet ger statistik över aktivitet/tidpunkt/region/kön/ålderskategori. Den statistiken ger inte svar på trådens frågeställning.

Det närmaste man kan komma är att läsa om de enskilda olyckorna via andra källor. Det leder till gissningar som kan vara rätt eller fel.

En sak som slår mig är att många förolyckade verkar ha följt de råd som har givits. En annan sak är att väldigt få har larmat, vilket också har saknats i råden.

Jag tror att bättre kunskap kan leda till bättre råd.

Att Livräddningssällskapet enbart presenterar "statistik över aktivitet/tidpunkt/region/kön/ålderskategori." innebär givetvis inte att de enbart utgått från dessa data när de tagit fram sina råd.

När du säger att det råder en brist på kunskap verkar du tala om din egen kunskap och inte om kunskapsluckor du identifierat hos olika aktörer. Jag är övertygad att de olika aktörerna identifierat områden där det finns behov av mer/bättre data men det betyder ju inte, med automatik, att det finns betydande brister i Livräddningssällskapets råd eller att råden skulle ändras dramatiskt om ny data blev tillgängligt.

Jag kan hålla med om att ett råd om att ta med mobiltelefon kanske saknas. Fast behöver man verkligen påminna folk om att ta med en mobiltelefon 2021? Det känns snarare som att det vore vettigare att påminna folk om att mobiltelefonen inte alltid fungerar.

 

[israpportör]

Fripp69: Det kan vara så att t.ex. Livräddningssällskapet har mer kunskap än de tillgängliggör. Trådens syfte är att få fram sådan information. Den som hittar får gärna posta länkar. Sådan kunskap hjälper människor att fatta bättre beslut.

Det räcker inte med att bara ta med sig mobiltelefon. Läs det som har skrivits tidigare i tråden.

 

[per_carlin]

Till er som tror på 112 har jag ett litet experiment att utföra:

Dra en blöt trasa över skärmen på er telefon, tvätta händerna en stund i kallt vatten, torka inte av dem. Prova sedan att låsa upp telefonen med er signatur och knappa fram valfritt telefonnummer.
Gick det bra?
Troligtvis inte, de flesta mobilskärmar fungerar värdelöst när det finns vatten på skärmen.
Om man kan programmera power-knappen till 112 är det bra, annars så tror jag telefonen gör mera nytta i fickan än ute i vaken.

 

[Arneri]

Fripp69: Det kan vara så att t.ex. Livräddningssällskapet har mer kunskap än de tillgängliggör. Trådens syfte är att få fram sådan information. Den som hittar får gärna posta länkar.

Har du provat söka på youtube? Bla MSB, sportfiskarna, sls har informationsvideos om issäkerhet.

 

[israpportör]

Per C: Jag har provat. En fungerande lösning krävs om det ska gå att ringa 112.

Arneri: Jag har kollat på mängder av råd. Men det är inte det jag är ute efter. Det är kunskapen om vad som leder till olyckorna jag och många andra skulle vilja ha.