Allemansrätten

Allemansrättens idé är att den ger människor möjlighet att vistas i naturen.
Avhandlingen jag länkat till reder ut den här frågan. Allemansrätten, som är en samlingsbeteckning på flera olika sedvanerätter, har två grunder: rekreation och nytta. Det du ser som avart, bärplockning tex, baseras på nyttoaspekten. Kommersiell bärplockning strider inte mot allemansrättens idé.

Jag orkar inte förklara. Det är enkelt och mycket väl förklarat i avhandlingen. Läs i den. Innehållsförteckningen är mycket bra (pagineringen är avsedd för tryck, så för att hitta addera två till sidnumret. Vill du till sid 58 så skriv in 60 osv) och bara den mest överambitiöse läser den från pärm till pärm.

Du skrev i ett tidigare inlägg om väskor med falska bottnar. Betänk att Carlgren kan ha en sådan väska. Det är lättare att medhåll för att "modernisera allemansrätten för att bevara den" än det är för "vi ska öka intäkterna för våra kärnväljare". Centerpartiet har alltid varit duktiga på att överföra allmänna medel till sina väljare.
 
I slutet av artikeln oroar sig en kommersiell aktör , vad jag kan förstå alldeles i onödan. Om han redan idag kommer bra överens med markägare gör han det väl även om det skulle vara ett krav?
Det finns alla slags markägare. Det visar tråden många exempel på. Att de i artikeln kommer bra överens idag betyder inte att markägaren avstår från att kräva betalning i framtiden. Det är självklart inget som gynnar småföretag i avfolkningsbygder som arrangerar forsfärder, hundspannsturer, fjällvandringar osv.
 
Inte kan brukas? Är det så? I en del reservat som jag besökt på kontinenten förekommer t ex säterdrift. Är det så annorlunda i Sverige?

Det beror helt och hållet på syftet med reservatet. Är syftet att bevara ett äldre odlingslandskap med t ex ängsbruk är det ett krav att området även fortsättningsvis brukas. Annars försvinner de värden man vill bevara genom reservatsbildningen.

Är syftet däremot att bevara ett naturskogsområde är brukande oftast inte att tänka på.

Och sen finns det alla varianter mellan de ytterligheterna.
 
Det beror helt och hållet på syftet med reservatet. Är syftet att bevara ett äldre odlingslandskap med t ex ängsbruk är det ett krav att området även fortsättningsvis brukas. Annars försvinner de värden man vill bevara genom reservatsbildningen.

Är syftet däremot att bevara ett naturskogsområde är brukande oftast inte att tänka på.

Och sen finns det alla varianter mellan de ytterligheterna.
Olika typer av skyddade områden, naturreservat, nationalparker, etc är inte en svensk uppfinning. De förekommer i länder som saknar allemansrätt. Allt som händer här kan lika gärna hända i länder utan allemansrätt.

De har inte med varandra att göra. Det är ett sidospår. Det verkar som att oförmågan att skilja allemansrättsliga frågor från olika typer av oförrätter markägaren kan drabbas av från myndighetshåll är viktig orsak till många missförstånd. Tyvärr hjälper det inte att förklara.
 
Olika typer av skyddade områden, naturreservat, nationalparker, etc är inte en svensk uppfinning. De förekommer i länder som saknar allemansrätt.

Självklart är det så. Jag försökte bara förtydliga för camoscio skillnaderna mellan olika typer av reservat, och att det till varje reservat finns föreskrifter som bland annat innehåller ev skötselplan samt föreskrifter om vad man får och inte får göra inom reservatet.
 
Självklart är det så. Jag försökte bara förtydliga för camoscio skillnaderna mellan olika typer av reservat, och att det till varje reservat finns föreskrifter som bland annat innehåller ev skötselplan samt föreskrifter om vad man får och inte får göra inom reservatet.
Mitt inlägg var egentligen inte riktat till dig. Men du råkade vara den siste som skrev om saken så du får skylla dig själv :)
 
allemansrätten härrör väl ursprungligen från att allmogen skulle kunna plocka bär, svamp med mera i skogarna.. den moderna allemansrätten är från efterkrigstiden och sprungen ur en fritidsutredning.. syftet var att få ut den urbaniserade befolkningen i naturen.. allt detta kan man läsa om på naturvårdsverket, wikipedia med flera.. idag ser det annorlunda ut, det sker rovdrift i allemansrättens tecken, företag bedriver kommersiell verksamhet med stort slitage utan att man tar hänsyn till markägarna.. klätterklubbar, forspaddling, hästcenter med mera.. det finns ett stort friluftsintresse och allemansrätten är inte konstruerad för att hantera detta.. det är viktigt att vi har en allemansrätt, det är också viktigt att markägarnas rättigheter ses om, det är viktigt att vi förstår vilka skyldigheter vi har.. detta gör att vi måste se över allemansrätten som den ser ut idag.. min förhoppning är att alla ska kunna samsas i skog och mark, för att lyckas så bör det finns tydliga spelregler för alla inblandade parter. allemansrätten är godtycklig och detta skapar missförstånd och irritation.
 
Tänkte först att detta är resultatet av att det blir konflikter mellan markägare och allmännytta. Men därefter slog det mig - varför upplevs det som ett problem att marken bli naturreservat? Sannolikt för att marken inte kan brukas. .

Det är mycket pengar som står på spel för den ofta skuldtyngda markägaren. Dessutom är det ju faktiskt en ren egendomsstöld, som ofta sker direkt mot markägarens uttryckliga vilja. Lika lite som man vill ha inbrott, vill markägaren förlora sin mark. Stöld som stöld.

Vad innebär det sett till vad som skulle hända med naturvärden om inga naturreservat bildades? De skulle försvinna eller minska i alla fall.

Med dagens konfiskatoriska regelverk för bl.a. skogsbruket, så finns det tyvärr starka och rationella skäl för markägaren att ta bort alla miljöer, som kan tänkas vara intressanta för naturvården att bilda reservat, natura 2000, biotopskydd etc.

Tyvärr är det så att naturvård i egen skog inte ger ett endaste öre till markägaren, samtidigt som betydande belopp i form av virkesvärde konfiskeras. Sitter man med betydande skulder, så blir man sannerligen inte glad om samhället konfiskerar stora inkomstmöjligheter. Det är alltså ett stort systemfel i den traditionella naturvården.

Nu har äntligen en del miljömuppar och naturvårdsbyråkrater börjat inse systemfelet och påbörjat ett paradigmskifte, där markägaren faktiskt kan få betalt för naturvård i egen skog i enlighet med den finska Metso-metoden. Villiga markägare får alltså själv komma med förslag på lämpliga objekt, där naturvård bör råda. Om tjänstemännen finner att markägarens förslag är gott, träffas ett avtal om ersättning under en begränsad tid. När denna tid löpt ut, är skogsägaren åter fri att bruka marken, ifall inte ett nytt avtal ingås.

Visserligen inga större belopp än så länge, men bara det faktum att paradigmskiftet sker är värt att lyftas fram.


Dessa protestaktioner blir således i första hand inte ett argument för att lösa konflikten på ett bra sätt, utan antyder snarast att privatägd mark inte ligger i samma intresse som bevarandet av naturvärden. Äger jag mark kommer jag genast i en konfliktsituation med allt som inte går i linje med mina intressen. Dessa intressen är ,utifrån det som framkommer i denna tråd, ofta avverkning och ekonomisk avkastning.

Tja, hur många skulle gå till jobbet varje dag, om man inte fick någon lön? Skogens nettoavkastning är helt enkelt markägarens lön, som ska räcka till bl.a. levnadsomkostnader och amorteringar. Det är vidare inget att hyckla om att de stora pengarna finns just i slutavverkningarna, inte i naturvård eller andras gratisutnyttjande av allemansrätten!

Vad protestaktionerna beträffar, så är det ju ett sundhetstecken, då drabbade markägare inte ska behöva finna sig i samhällets övergrepp på äganderätten.
/Niklas
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg