Vi tycks inte komma förbi den mer filosofiska delen av denna debatt, men ok - eftersom det verkar vara debattörernas vilja.
(...) genom att frivilligt avstå litet av våra omedelbara egenintressen lyckas vi skapa en högre livskvalitet för alla.
Det var ju det där med frivilligheten också. Jag ser inget fel med
frivillig allemansrätt (för den markägare som så önskar på hela eller delar av sin mark), men helt fel med påtvingad allemansrätt på hela fastigheten).
Begreppsförvirring - då hade det ju handlat om "allemansavtal". Som, även om de mot förmodan upprättades i enskilda fall, inte skulle ha den avsedda effekten. Föreställ dig att varannan markägare runt en sjö eller i ett annat naturområde ingår ett sådant avtal.
En lagregel är per definition inte "frivillig" på den individuella nivå du försöker få ner det hela till. Dess uppgift är ju att lösa gemensamma problem och konflikter, som vi därmed - och
här finns frivilligheten - avstått från att lösa med en påk i handen (obs metafor). Väl beslutad i den demokratiska ordning som vi i stället - återigen frivilligt! - valt som konfliktlösningsmetod, är allemansrätten lika "frivillig" för den enskilde som... skatten, bilbesiktningen och skolplikten.
Tänk på en lunchkö i en självservering (...) Alla skulle alltså vinna på att avstå litet av sitt "spontanegoistiska" beteende och komma överens om ett bättre gemensamt system. Den sortens långsiktigare "egoism" kräver dock en viss altruism i stunden, och har därför svårare att uppstå spontant.
Jag uppfattar allemansrätten som en av den sortens sällsynta landvinningar, som det därför ligger ett enormt stort värde i att slå vakt om. De är lätta att förstöra och svåra att bygga upp.
Tja, är det fullt på självserveringen, så får du väl gå till något annat matställe. Det är ju rimligtvis ägaren av matstället som avgör möjligheten/risken med bordsreservationer. Passar det inte kunden, så finns ju som sagt var andra matställen att välja på.
Oj, gick den metaforen att feltolka så till den milda grad?
Det finns ingen "annan restaurang" (annat Sverige, annan värld...) att gå till - och du är en av gästerna
.
/om naturskydd/ Den debatten är mycket värd att föra, men jag har svårt att se något samband med allemansrätten. Det är ju inte frilufsare och/eller bärplockare som är motpart till markägarna i detta fall.
Jo, mycket privatägd skogsmark har t.ex. nekats avverkning på grund av att någon friluftsare eller fältbiolog har hittat "
skyddsvärda" arter.
Det är fortfarande inte de som avgör skyddsvärdet eller stiftar lagarna.
Dessutom har ju många friluftsare och bärplockare orsakat markskador och/eller trädskador för betydande belopp för markägaren, varför de då är en motpart till markägaren.
I de fallen har de ju inte bidragit till något överdrivet naturskyddsiver, utan helt enkelt brutit mot allemansrätten?
Om du däremot syftar på strandskydd, så handlar det ju inte primärt om naturskydd, utan om att säkra (vår gemensamma) framkomlighet och tillgänglighet till badstränder och vatten. Resultatet blir ju - återigen - en bättre livskvalitet för alla.
Fel, fundera över varför det heter strand
skydd. Syftet är nämligen att skydda "
naturen"
och att ge allmänheten tillgång till stranden - på
markägarnas bekostnad! Hur lagstiftaren sedan har tänkt att avvägningen dessa två sinsemellan motstridiga mål ska jämkas samman, är ju inte helt klarlagd.
Jag skrev "primärt"
. Tyngdfördelningen varierar från fall till fall, och precis som du skriver kan dessa bägge mål stå i konflikt mot varandra. Brukar generera segdragna, men i allmänhet gedigna utredningar, när naturvårds- och/eller översiktsplaner skall fram - för att inte tala om när de skall tolkas/tillämpas i ett konkret detaljplaneförslag
. I sådana lägen försöker jag hålla i minnet, hur skönt det är med denna "kostnad" för demokratin.
Sedan har du helt fel att "
alla" tjänar på denna ordning. Alla
utom markägaren möjligtvis, men jag tycker att markägarens ståndpunkt är mycket viktig i sammanhanget. För vad tjänar t.ex. markägaren på strandskyddet i detta fall
http://www.expressen.se/nyheter/alf-svensson-riskerar-fangelse-for-sina-solstolar/ Vårdslös myndighetsutövning + avsked är väl det minsta straffet som borde drabba de inkompetenta tjänstemännen i detta fall!.
Markägaren lämnar ju rent fysiskt sin egen markplätt ibland, och "tjänar" därmed på allemansrätten på exakt samma sätt som alla andra.
I fallet med Alf Svensson var det någon som inte kunde läsa innantill i lagboken - åtminstone om uppgifterna i artikeln stämmer, och om det inte finns särskilda restriktioner inskrivna i detaljplanen. Strandskyddslagen i sig avser fasta anordningar av typ badbryggor, stängsel och annat som hindrar allmänhetens tillträde, åtgärder som skadar naturen etc. Så länge Alf Svensson inte signalerar ”privat tomt”, inte gräver ner plintar och bultar fast sina utemöbler, och inte förstör någon känslig biotop med sin gräsklippning, har han lika stor rätt att sätta ut sina
lösa solstolar, som... vilken strandbesökare som helst.
För mig är markäganderätten - med tillhörande bestämmanderätt och fri förfoganderätt - mycket viktig! Äganderätten får inte bli ett symbolisk lagfartspapper utan några egentliga rättigheter. Så min utgångspunkt i debatten blir att stärka äganderätten - på myndigheters och allmänhetens bekostnad! Sålunda delar jag inte Fjällgrodans syn.!.
Mellan "fri förfoganderätt" i din mening och "ett symboliskt lagfartspapper utan rättigheter" finns en hel värld av nyanser, där intressekonflikter mellan individens och gemenskapens intressen lösts enligt den ena eller andra modellen. Du har ju med din fulla rätt gjort din ganska radikala och föga historiskt förankrade tolkning av äganderätten känd i tråden, medan jag med flera pekat på nackdelarna och därför önskat fördela vikterna närmare dagens system. Tror inte man kan komma så mycket längre i den debatten, utan att börja diskutera konkreta ändrings/tillämpnings/bevaringsförslag med utgångspunkt från idag gällande villkor.
Vill f.ö. inflika att när "Henkes" ställde en konkret fråga om allemansrätten i denna tråd, så var jag den enda som konkret svarade på frågan - vilket f.ö. ledde till några nedsättande kommentarer från Henkes sida! Så nog kan jag allt diskutera specifika fall
Nja - där levererade du ju två det facto felaktiga svar, både ang. iläggning av kajak och färd på skidor. Presenterar man sitt önsketänkande som objektiva sanningar, får man finna dig i att detta påpekas, men vad jag kan se skedde det utan minsta antydan till personangrepp.
Jag tyckte dessutom, att jag gav ett väldigt konkret svar på hur man skall göra vid brott mot strandskyddslagen
