Vi tycks inte komma förbi den mer filosofiska delen av denna debatt, men ok - eftersom det verkar vara debattörernas vilja.
Du tar ju upp tråden, så... Det är upp till dig att komma med konkreta problem.
Begreppsförvirring - då hade det ju handlat om "allemansavtal". Som, även om de mot förmodan upprättades i enskilda fall, inte skulle ha den avsedda effekten. Föreställ dig att varannan markägare runt en sjö eller i ett annat naturområde ingår ett sådant avtal.
En lagregel är per definition inte "frivillig" på den individuella nivå du försöker få ner det hela till. Dess uppgift är ju att lösa gemensamma problem och konflikter, som vi därmed - och här finns frivilligheten - avstått från att lösa med en påk i handen (obs metafor). Väl beslutad i den demokratiska ordning som vi i stället - återigen frivilligt! - valt som konfliktlösningsmetod, är allemansrätten lika "frivillig" för den enskilde som... skatten, bilbesiktningen och skolplikten.
Finns inte frivilligheten på individuell nivå, så finns det ingen frihet över huvud taget i samhället. Ty samhället är en drös individer, som förhoppningsvis kan tänka själva.
Oj, gick den metaforen att feltolka så till den milda grad?
Det finns ingen "annan restaurang" (annat Sverige, annan värld...) att gå till - och du är en av gästerna
.
Du bör se varje markområde som en restaurang. Gillar du inte ett markområde, kan du lätt gå till ett annat markområde. Det är mycket enklare för en friluftsare att byta område än för en markägare.
Det är fortfarande inte de som avgör skyddsvärdet eller stiftar lagarna.
Men utan tipset till länsstyrelsen, så skulle markägaren få avverka sin skog som planerat - och därmed kunnat frigöra bundet kapital! Avverkning = skörd av mogen gröda.
I de fallen har de ju inte bidragit till något överdrivet naturskyddsiver, utan helt enkelt brutit mot allemansrätten?
Som grupp betraktat, ja. Dock inte nödvändigtvis som individer, då var och en kan hålla sig inom lagens råmärken. Men besökstrycket kan ju bli mer än vad skogen tål och då uppstår skador - liksom när någon missköter sig!
Med dagens regler om kameraövervakning, så är det dessutom lönlöst att få tag på de skyldiga.
F.ö. så är det inte allemansrätten man bryter emot, då allemansrätten inte är definierad i lag (vilket den borde vara). Man bryter i så fall mot någon annan lag, t.ex. terrängkörningslagen.
IJag skrev "primärt"
. Tyngdfördelningen varierar från fall till fall, och precis som du skriver kan dessa bägge mål stå i konflikt mot varandra. Brukar generera segdragna, men i allmänhet gedigna utredningar, när naturvårds- och/eller översiktsplaner skall fram - för att inte tala om när de skall tolkas/tillämpas i ett konkret detaljplaneförslag
. I sådana lägen försöker jag hålla i minnet, hur skönt det är med denna "kostnad" för demokratin.
Tur att rätt folk har makten då istället för markägaren, eller?
http://www.youtube.com/watch?v=gmOvEwtDycs&feature=relmfu
Markägaren lämnar ju rent fysiskt sin egen markplätt ibland, och "tjänar" därmed på allemansrätten på exakt samma sätt som alla andra.
Förvisso, men jag ser ingen större nytta med att andra markägare än de jag gett specifikt tillstånd till ska få beträda min mark! Lika lite nytta lär andra markägare också ha av att jag som oinbjuden gäst beträder deras marker.
I fallet med Alf Svensson var det någon som inte kunde läsa innantill i lagboken - åtminstone om uppgifterna i artikeln stämmer, och om det inte finns särskilda restriktioner inskrivna i detaljplanen. Strandskyddslagen i sig avser fasta anordningar av typ badbryggor, stängsel och annat som hindrar allmänhetens tillträde, åtgärder som skadar naturen etc. Så länge Alf Svensson inte signalerar ”privat tomt”, inte gräver ner plintar och bultar fast sina utemöbler, och inte förstör någon känslig biotop med sin gräsklippning, har han lika stor rätt att sätta ut sina lösa solstolar, som... vilken strandbesökare som helst.
Det är så vitt jag förstått Alf Svenssons privata brygga och då ska han givetvis ha betydligt större rättigheter där än alla oinbjudna gäster. Kommunen borde ha betydligt viktigare arbetsuppgifter än att terrorisera markägare med rena rama dumheter, som i fallet med strandskyddslagen. Deras agerande är dels ett slöseri med skattepengar, dels ett hån mot drabbade markägare och tomtägare, som bara skapar ett myndighetsförakt.
Myndigheterna måste ju alltid tillämpa lagarna på ett sätt som inger respekt, istället för att skapa ett myndighetsförakt. Paragrafrytteri skapar bara förakt, liksom markkonfiskationer.
Mellan "fri förfoganderätt" i din mening och "ett symboliskt lagfartspapper utan rättigheter" finns en hel värld av nyanser, där intressekonflikter mellan individens och gemenskapens intressen lösts enligt den ena eller andra modellen. Du har ju med din fulla rätt gjort din ganska radikala och föga historiskt förankrade tolkning av äganderätten känd i tråden, medan jag med flera pekat på nackdelarna och därför önskat fördela vikterna närmare dagens system. Tror inte man kan komma så mycket längre i den debatten, utan att börja diskutera konkreta ändrings/tillämpnings/bevaringsförslag med utgångspunkt från idag gällande villkor.
Det känns märkligt att bli kallad radikal, bara för att jag vill bestämma över min egen mark. Men som jag påpekat tidigare: de som inte har, vill ju gärna dela med andra.
Statlig och kommunal mark är vår gemensamma egendom, där vi alla ska vara med och bestämma.
Privat mark är enskild egendom och då är det upp till den enskilda markägaren att bestämma där.
Nja - där levererade du ju två det facto felaktiga svar, både ang. iläggning av kajak och färd på skidor. Presenterar man sitt önsketänkande som objektiva sanningar, får man finna dig i att detta påpekas, men vad jag kan se skedde det utan minsta antydan till personangrepp.
Jag tyckte dessutom, att jag gav ett väldigt konkret svar på hur man skall göra vid brott mot strandskyddslagen
Du snackar strunt. Det är aldrig fel att fråga markägaren och eventuella grannar om lov, innan man nyttjar väg ner till sjön. Tvärtom är det en sund princip, som var friluftsvän borde begagna sig av.
F.ö. gav jag ett konkret svar vad som borde ske med de myndighetspersoner, som dagligen och på betald arbetstid terroriserar markägare med absurda tolkningar av strandskyddslagen.
/Niklas
