Ett märkligt påstående, då ett flertal aktiviteter tillåtna enligt allemansrätten definitivt kan både inducera och förvärra rotröta i t.ex. granskog.
Det är inte frågan om det kan. Det är frågan om hur ofta det händer.
Av det som är tillåtet av allemansrätten så är det i princip cykling** och ridning** som kan utgöra någon som helst riskfaktor. Då du verkar vara insatt vet du garanterat om att rotröta sprider sig via skador på träden. Dessa skador uppkommer inte av fotgängare annat än i extremt begränsad skala. När nya, rejäla, stigar trampas upp kan det innebära en risk, men det är ändå löjligt att ta upp detta då det är sommaravverkningar som är det stora problemet vad det gäller rotröta.
**Vilka inte borde vara tillåtna annat än på områden avsedda för detta. Här kan jag helt hålla med dig.
Att bränder är vanligare nära tätbefolkade områden betyder inte nödvändigtvis att det är friluftare som är i farten. Sen finns det naturligtvis inkompetenta personer som eldar helt galet.
Jag vill nog påstå att de avverkningsanmälningar som avslås, är ett resultat av allemansrätten. Utan allemansrätten skulle inte myndigheterna få många tips från allmänhet att avverkningsanmälan skulle avslås. (Att det över huvud taget ska behövas en avverkningsanmälan, är ju en jävla idioti).
Skulle området dessutom ligga inom ett friluftsområde eller ha några vandringsstigar, kan det bli krav på att spara vissa partier utöver skogsvårdslagens minimikrav, samt krav på att köra runt stigarna. Vem ersätter markägaren för dessa merkostnader och minskade intäkter?
Du menar att frilufsare hindrar dig från att i smyg avverka skyddsvärda lokaler?
Att du är tvungen att anmäla avverkning är priset du betalar för att överhuvudtaget få äga skog. Skogen utgör en så viktig nationell resurs att staten vill ha koll på den.
Dina argument bygger dessutom på att det ser ut som det gör. Hade vi inte haft allemansrätten hade markägarna förmodligen tvingats genomföra naturvärdesinventeringar (på egen bekostnad) enligt lag var tionde år, och antalet avslag hade förmodligen ökat.
Det finns inte heller något som hindrar en ägare av en skyddsvärd lokal att gallra sönder lokalen tills dess att den inte längre är skyddsvärd, varpå denne slipper bli nekad avverkning.
Att ersättningssystemet tyvärr är undermåligt är inget man bör belasta allemansrätten för.
Så länge myndigheterna kämpar för att förminska markägarnas rådighet över egen mark - ja! Den dagen myndigheterna börjar respektera markägarnas rådighet över egen mark - inklusive att fritt sätta upp kameror på egen mark - ja då försvinner ju allemansrätten per automatik!
Du ser detta som ett problem enbart för att staten jävlas med din egendom? Det kan jag förstå men det är inget argument, det är "om inte jag får använda leksaken får du inte smaka mitt godis".
Glöm inte heller bort att din äganderätt är något som staten reglerar. Du får äga skog på vissa premisser. Skulle du t.ex. ha en guldfyndighet på din mark har du inte mycket att säga till om.
Du kan nog vara lugn i vilket fall som helst. Det här med åtelkameror är säkerligen något som kommer ändras. När tillräckligt många vill använda kamera på sin åtel kommer lagen ändras. Precis som med ljuddämpare. Lagar är inte bestående.
Tja, dels så skräms ju villebrådet iväg (vilket omöjliggör ett vettig jakt), dels så riskerar jägaren att träffa fel objekt (den obehöriga istället för det tänkta objektet). Det var ju t.ex. en tragisk olycka med en skidåkare
http://www.jaktojagare.se/skot-skidakare-frias
Lokalt kan det nog vara ett stort problem, därmed inte sagt att alla jägare upplever det under alla jaktdagar.
/Niklas
Det beror väl på vilken jakttyp det rör sig om, och som sagt, på vissa platser. Sen att den här kvinnan (och mannen) hade en osannolik otur kan väl knappast användas som ett argument.
--------------------
Det finns naturligtvis problem. Där folk rör sig lämnas utrymme för det. Problemen är i sammanhanget små (anser jag), och jag kan inte, hur mycket jag än försöker, se hur det skulle gagna någon part att förbjuda gemene man att röra sig fritt i naturen.
Som jag ser det är det missbruket av allemansrätten som är problemet, d.v.s. kommersiell verksamhet och/eller extremt stora grupper.
T.ex. forsrännarmålet där ett forsränningsföretag i skydd av allemansrätten orsakade stora skador på strandbanken, med erosion och vattenkvalitetsförsämring som följd. Eller horder av bärplockare.
Om man ska koncentrera sig på något så är det väl ändå dessa problemgrupper.