Allemansrätten

Jag tror att många här inte riktigt kan sätta sig in i problematiken som uppstår när organiserade ligor invaderar ens marker.Dubiösa företag som ofta finns under en väldigt kort period,med människor från världens alla hörn som behandlas sämre än sämsta hjon,nästan som slavar.

De dammsuger markerna otroligt effektivt får man säga.
Hinner du inte ut själv innan för att plocka bär på dina egna marker så är det helt kört.
Det finns inga bär kvar,de plockar nästa års kart också...

Slavarna/arbetarna jobbar hårt/långa dagar,det råder det ingen tvekan om.
De äter också upp alla ev slaktrester i området som de hittar till mer än 99%.Magar och tarmar äter de upp.De vände ut och in på en älgmage/tarmar som legat i värmen ibland flugorna i 4 (fyra) dagar...Om det är för att de är utsvultna eller om de föredrar flera dagar gamla slaktrester mot vanlig mat vet jag inte riktigt.

Att de sedan svinar ner i sina stora lägerplatser förstår väl vem som helst.
De lämnar allt...Och lite till...
Att inbilla sig att begreppet sopsortering / sop insamling från naturen har nämnts av deras slavdrivare ,är alltså att tro för mycket.
Kommersiell verksamhet på någon annans mark fanns väl inte ens i tankevärlden när allemansrätten skrevs.
Det var ju inga större problem innan människor från hela världen blev hitlurade för att göra sig storkovan...

Det hela vore ju mycket enkelt ,svensk medborgare=svensk allemansrätt=inga problem...

Skulle även hjälpa alla slavar som blir lurade.
En del blir ju skuldsatta för livet efter att de kämpat här en sommar för någon kriminell.

De flesta bär i svenska produkter kommer ändå från utlandet.Ofta från öst/baltländerna...
 
Som mycket annat i den här tråden är ju det där bara trams.

Till att börja med så är ju omsättningen hos bärindustrin inte samma sak som värdet på bären i skogen, och sen är det förstås så att bären inte är värda nånting alls om man inte plockar dem från början, och det är ju knappast så att markägarna skulle plocka dem om inte andra gjorde det.

Avslutningsvis är förstås brottsrubriceringen rån helt tagen ur luften, det förekommer ju inga som helst rekvisit för att man ska kunna börja tala om rån... :)

Tja, bären i skogen tillhör ju markägaren. Om inte markägaren gett specifik tillstånd till bärplockning, så är det väl rån en lämplig betäckning i sammanhanget.

Tramset i denna står knappast jag för. Jag står däremot förr en starkare markäganderätt.

Sen är det en annan sak att den "kommersiella bärplockningen" leder till en hel del tråkiga följder. Men en hel del av dessa finns det ju redan lagar mot, både vad avser skador på markerna, upprättandet av läger, samt skatte- och arbetsrättsliga frågor. som så ofta är det väl så att det inte är brist på lagar, utan efterlevnad av lagar samt ett rättsväsende (inkl polis) som inte utmärker sig genom att vara exekutiva. Nya lagar drabbar därmed i huvudsak de som redan tidigare följde lagarna - och inte orsakade de problem som de nya lagarna avser att minska.

Myndigheterna lägger ju inte precis två strån i kors för att förebygga problemet, som ju återkommer varje sommar. T.ex. genom att låta markägaren fritt få sätta upp övervakningskameror på egen mark. Jag tror definitivt att övervakningskameror i skog och mark skulle lösa många problem kopplade till allemansrätten.
/Niklas
 
Råkar befinna mig i Finland och hör debatten direkt (rekommenderar Yle's svenskspråkiga kanaler för den intreserade - finns på webben (http://svenska.yle.fi/inrikes). Kan konstatera att det som i Sverige på motsvarande sätt förekommer klagomål på komersiell bärplockning från enstaka individer. Men som jordbruksministeriets representant också konstaterade så är det så att det stora problemet är att 8 av 10 bär fortfarande blir kvar i skogen. Kan ju vara värt att tänka på även i Sverige kanske...

Bra om vi kan sluta sila mygg och svälja kameler...

//Dag

Vilka "enstaka" finnar är det som klagar då? De som råkar få sin mark förstörda av bärplockarna eller? För de drabbade är det knappast "mygg" utan snarare "kameler"
/Niklas
 
Lyft blicken från ditt navelskåderi, det går längre än den enskilde markägaren. Hur stor uppmärksamhet fick grundlagförändringarna som gjorde att svenskt medborgarskap jämställdes med att vara papperslös?

Varför inte ta initiativet och lyft den frågan och placera den där den hör hemma, fortsätter den att tystas ned kommer allemansrätten att beskäras.

Med tanke på hur mycket markäganderätten har beskärts efter att allemansrätten tillkom på 1940-talet och strandrätten på 1950-talet, så vore det nog lämpligt med en återställare.
/Niklas
 
De frågor som aktualiseras och som faktiskt leder till konkreta beslut är självklarheter som meddelas med brösttoner, de komplexa frågorna drivs igenom med att användas som slagträn på piñatan för att unvika att oppositionen ställer känsliga frågor om det verkligen finns en lösning eller om de låter problemen överlämnas till nästa generation. Du vet själv vad du är, så gör dig inte dummare än du faktiskt är genom spetsfundigheter.

Man driver en anti-politik. Organiserad bärplockning finns inte i allemansrätten, all form av organiserad verksamhet på annans mark regleras i jordbalken. All rapportering om bärplockningen får tillägget att det härleds till allemansrätten, då måste allemansrätten vara fel utformad. Men det står inget om det där, så den beskärs bara för sakens skull och när det väl är gjort är det en smal sak att radera den helt.

Det stora problemet med allemansrätten är ju just att den inte är utformad över huvud taget, utan nämns bara i en bisats i miljöbalken och i grundlagen. Det är m.a.o. godtyckligt vad som egentligen ingår respektive inte ingår i allemansrätten. Återstår att se om dialogen kommer resultera i någon varaktig förändring.
/Niklas
 
Allemansrätten är skyddad enligt lag, än så länge. Men lagar, även grundlagar, kan ändras eller avskaffas.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm#K3

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM#K12P6

Så länge det inte är klart specificerat vad som egentligen ingår i allemansrätten, så är det fritt fram för fria tolkningar från dem som åberopar allemansrätten som grund för sin verksamhet.. Som markägare har man dessvärre mikroskopiska möjligheter att få någon som helst ersättning i efterhand. :(
/Niklas
 
Knappast rån...

Tja, bären i skogen tillhör ju markägaren. Om inte markägaren gett specifik tillstånd till bärplockning, så är det väl rån en lämplig betäckning i sammanhanget.

Absolut inte rån då det enligt Brottsbalken 8 kap 5 § krävs att "Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna" för att dömas varför brottsrubriceringen rån inte kan vara aktuell.

I 8 kap 1 § står att läsa att "Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år". Här är det upp till markägaren att bevisa att tillgreppet inneburit skada vilket kan vara svårt om inte markägaren själv anordnar bärplockning på sin mark. Dessutom måste uppsåt bevisas... Därmed kan det i många fall vara svårt att hävda stöld - särskilt som vi fortfarande har något som kallas allemansrätt...
 
Allemansrätten är skyddad enligt lag, än så länge. Men lagar, även grundlagar, kan ändras eller avskaffas.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm#K3

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM#K12P6

Det finns ingalagar som beskriver allemansrätten, däremot lagar som hänvisar till den. Enda möjliga förändringen är att stifta nya lagar som uttryckligen säger vad som är tillåtet eller förbjudet.
Huruvida grundlagens hänvisning till allemansrätten då blir tom, eller även grundlagen måste ändras - vilket tar längre tid - är en öppen fråga. Det beror väl på hur den nya lagen rubriceras.

Jag skulle vilja se en motsvarighet till Friluftsloven. Fördelen med lagar är ju att de också talar om vad man får - vilket troligen skulle underlätta kontakten mellan frilufsare och markägare.
 
Allt talar för att en ny Friluftslag skulle vara mer begränsad än vad rättigheterna är idag. Dessutom blir det ju lite fånigt om det är så att en ny Friluftslag tillåter vissa saker, medan övriga lagar förbjuder annat. Om det då finns nåt som inte är tillåtet enligt Friluftslagen, men inte heller förbjudet enligt andra lagar - så är det en given källa till kommande tvister. Självklart skulle det ju vara så att även detta "mellanrum" skulle vara "oförbjudet" och därmed tillåtet, men det skulle knappast vara självklart för alla.
 
Varför skulle man vilja hindra det? Det finns ju bär så det räcker och blir över, de flesta ruttnar ju bort.

//A

Det är inte vad jag är ute efter, utan det slitage och den nedskräpnng som följer i massplockningens spår. Det är därför jag betonar graden av organisation och storskalighet. Samma gäller - jag har sagt det tidigare - friluftsföretag, där folk konsturerar fåniga distinktioner mellan kommersiella och ideella organisationer.

Det heter ju hela tiden att alla påstådda eller observerade skadeverkningar av kommersiell bärplockning etc. täcks av existerande lagar. Kanske det, men bara i efterhand, och med största svårighet. Det vore väl bättre med lagar som förhindrar - eller åtminstone försvårar - att problemen överhuvudtaget uppstår.
 
Allt talar för att en ny Friluftslag skulle vara mer begränsad än vad rättigheterna är idag. Dessutom blir det ju lite fånigt om det är så att en ny Friluftslag tillåter vissa saker, medan övriga lagar förbjuder annat. Om det då finns nåt som inte är tillåtet enligt Friluftslagen, men inte heller förbjudet enligt andra lagar - så är det en given källa till kommande tvister. Självklart skulle det ju vara så att även detta "mellanrum" skulle vara "oförbjudet" och därmed tillåtet, men det skulle knappast vara självklart för alla.

Uttryckliga förbud i en lagsamling måste väl rimligen upphäva motsatsvis tolkning av andra lagar.

Att en uttrycklig lag kan komma att innebära striktare begränsningar är säkert sant och troligen önskvärt. Jag förstår t ex inte varför det ska vara tillåtet att elda på annans mark. Jag skulle också välkomna tydligare regler för bivack på annans mark.

Nu har ju den norska friluftsloven funnits sedan 1957

http://www.lovdata.no/all/tl-19570628-016-001.html#9

så det måste ju finnas en hel del erfarenhet av hur den fungerar. Jag hittar inga stötande begräsningar. Varför den är så strikt med hjorton (i det tre nordligaste fylkene) och nötter vet jag inte, men troligen har just
detta specialfall ekonomisk betydelse för markägarna. En del av de problem vi sett i Sverige kanske inte heller finns där, t ex de utländska bärplockarna, kanske beroende på att Norge inte är med i EU. Det går att ta reda på och en forksare i Linköping är just nu sysselsatt med en jämförande studie av allemansrätten i Sverige och Norge.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg