5 dagar ensam och hungrig i naturen.

Gäller det bara 5 dagar så överlever du utan problem bara på vatten plus det du har med i safety-boxen.

Ja det skulle jag nog göra, men med mycket lidande och extrem hunger.

Jag vill testa på att äta växter och annat från naturen och klara mig så bra som möjligt på vad som finns att tillgå, för att lära mig om jag någon gång skulle hamna i en riktig överlevnadssituation. då vet man inte hur länge man stannar och det kan bli fler än fem dagar, då är det bra om man äter det som går att äta.
Extrem hunger och mycket lidande kommer jag nog ändå få genomgå men jag hoppas lära mig mycket på det!

Safetyboxen kommer jag bara använda mig av i nödfall, om jag skulle bli sjuk eller liknande.

Men du har rätt 5 dagar klarar man sig på enbart vatten :)
 
om man går till baka till dom grundkurser och strapatskurser som jag har varit med om så har jag vad jag minns inte stöt på någon som har blivit extremt hungrig, där i mot så har man mat fantasier. Man skulle kunna göra en extremt bra kokbok efter en strapatskurs.
jonas
 
Hehe rätta mig om jag har fel, men är man inte extremt hungrig när man börjar fantisera om mat :p ;)
 
Vad är vitsen med att "äta upp sig" innan. Det är väl ingen tävling du ska förbereda dig för. Om du vill veta hur din kropp reagerar på svältdiet missar du väl lite av poängen om du "äter upp dig" i förväg? Elelr är din tanke att alltid ladda med en massa käk i fall du skulle bli utan mat under en period. I.inget fel med det kanske människokroppen är ju delvis byggd att lagra energi som fett under perioder med bra tillgång på föda för at ha som reserv då tillgången på föda är sämre.

Om jag skulle göra det du planerar skulle jag inte "äta upp mig" innan. Jag har inte mycket erfarenhet av "överlevnadsträning" så jag skulle nog böra med kortare turer och öka tiden efter hand. För mig tror jag att den psykologiska biten är värst "ensam i stora mörka skogen" så den biten skule jag nog träna på snarare än att svälta mig.

Leta efter och tillaga ätliga växter behöver man ju inte heller späka sig för att göra. Man kan lära sig växkterna, tillagningsmetod och smak utan att för den skull svälta i en vecka. Själva svältbiten skulle jag träna sepparat (om vitsen är att veta hur man fungerar utan mat en längre tid). Ensam hungrig i skogen i en vecka skule inte jag börja med kan innebära komplikationer.
 
Ja det skulle jag nog göra, men med mycket lidande och extrem hunger.

Jag vill testa på att äta växter och annat från naturen och klara mig så bra som möjligt på vad som finns att tillgå, för att lära mig om jag någon gång skulle hamna i en riktig överlevnadssituation. då vet man inte hur länge man stannar och det kan bli fler än fem dagar, då är det bra om man äter det som går att äta.
Extrem hunger och mycket lidande kommer jag nog ändå få genomgå men jag hoppas lära mig mycket på det!

Safetyboxen kommer jag bara använda mig av i nödfall, om jag skulle bli sjuk eller liknande.

Men du har rätt 5 dagar klarar man sig på enbart vatten :)
Precis, att testa att bara råsvälta är ingen större konst, det klarar t o m anorektiska fotomodeller. Det låter förstås fett macho för den som gillar sånt, men man klarar det. Och inte lär man sig vidare mycket på det heller. Ibland funderar jag t o m på om det är mer värt att träna ren överlevnadsteknik separat, eftersom man troligen lär sig bättre när man är någorlunda klar i knoppen och inte bara tänker på gräddtårta. När man testat det och lärt sig under lugna förhållanden, kan man testa att tillämpa teknikerna under skarpare förhållanden, som svält eller ett konstgjort scenario, typ "motorstopp m bilen", "ramlat ur kajaken" /motsv.
 
man kan ha trännat överlevnadsteknik i flera år men bara för det så innebär det inte att man kommer att klaradig bra i en överlevnadsituation. Överlevnads siter i huvudet, hur klarar jag av att jobba när jag har utsats för ett trauma, svälter, är rädd och fryser här spelar inte utrustningen någon större roll. >Titta t.ex. på våran utbildning Fån krogen till skogen där dom med störst erfarenhet betedde sig sämst. där hade spriten slagit ut alla kunskaper. jag har varit med på kurser där det har varit med folk som är extremt duktiga på överlevnadsteknik men när dom kommer under mat brist så blir dom apatiska och klarar inte av att göra någonting och skulle dom inte vara med i en grupp så är det stor risk att dom inte skulle klara sig.

men har man tränat under realistiska förehållanden så får man reda på hur sin egen kropp fungerar, ett exempel vet du att du blir apatisk när du blir utan matt så ser du till att du har med dig reservproviant som du bär på dig.

när man har grundutbildning i överlevnadteknik så är det att rekomendera att man inte svälter. men svälten bör ingå i en överlevnadsutbildning för det är under utedygnen som alla kunskaper sätter sig. och man får insikten hur man fungerar när något konstigt händer.

jonas
 
Att bara sitta och vara hungrig och apatisk är det sämsta man kan göra i en krissituation,det bästa är att sätta igång att göra nånting om inte annat bara för att distrahera tankarna.För disskusionens skull,låt oss säga att du av nån outgrundlig anledning inte kan ta dig nånstans utan enda lösningen är att invänta hjälpen,bygg ett skydd-ordna en eldplats-sätt ut några fällor-kolla omgivningen-tälj en pinne,allt behöver inte vara så givande men det håller hjärnan ockuperad och tankarna borta.DET är det viktigaste av allt.Skulle du få nåt i fällan,lyckas fälla nåt eller hitta nåt ätligt så är det en otrolig moralhöjare,då inser du att det finns en chans att du fixar det här.Dags att analysera situationen.


peter
 
Senast ändrad:
Jag vill framför allt träna överlevnadsteknik under de fem dagarna jag är ute, det innebär det praktiska, svälten och den psykiska delen.
Joones, du har en poäng med det du säger om att äta upp sig innan.
Det kanske klassas som lite fusk, eller vad tycker ni? jag menar, i en riktig överlevnadssituation kan man inte förbereda sig och äta upp sig innan. samtidigt kommer detta bara vara en övning och kanske bra om min kropp har ett reservlager den kan använda.

strykarräven, jag håller med dig. men jag tror man borde göra båda delarna, för det är som Marja säger att kroppen fungerar nog inte samma i ett riktigt överlevnadsscenario.
 
Det här är egentligen inte mitt område, men en bra princip om man vill träna sig för en svår (och kanske farlig) situation är att inte ta alla moment på en gång.
I ett "överlevnadsscenario" så som det oftast tolkas (typ simmat iland på en öde ö eller blivit av med all utrustning mitt i skogen) har du egentligen tre delar: Ensam, hungrig och outrustad.

I ditt ställe skulle jag försöka isolera de delarna. Göra en femdagarstur med "vanlig" utrustning men ensam för att känna på den psykiska biten. Göra en annan tur med mat men i övrigt minimal utrustning för att träna på "bushcraft". Göra en tur utan mat, men med sällskap för att testa hur det påverkar dig. (En kompis ser nog förändringarna bättre än du själv) och slutligen som "examensprov" testa ett scenario där du behöver alla momenten.

Jag tror ärligt talat att du får mer ut av det hela på det sättet. Om du redan är komfortabel med ensamheten eller "bushcraften" så kan du ju naturligtvis hoppa över den förberedelsen. Jag tror ändå att du vinner på att ha någon som observerar dig på en "svältövning". Att den personen är en livlina är en bonus.
 
Liknande trådar

Liknande trådar