Tre dagar på Bergslagsleden 12-14 maj 2017

Bergslagsleden är 28 mil lång och delas in i 17 etapper. Den går mellan Kloten i norr och Stenkällegården i söder. 

Vi tvillingar gav vår storebror en vandring i 60-årspresent. Storebrorsan fick välja mellan de tre nordligaste och de tre sydligaste etapperna av Bergslagsleden. Valet föll på syd. Syskonen bor i olika delar av Sverige med 30-45 mil mellan sig.

En mötesplats fastställdes klockan 11 i en vägkorsning i skogen vid Långsmon, söder om Borasjön, nära Laxå. Dit hade alla ungefär tre timmars resa. Jag hämtade upp min tvillingbror på stationen i Skövde. Man kan ha nytta av papperskartor när mobilen inte har täckning, visade det sig. Storebror hittade inte oss och mobilsamtalen bröts hela tiden. Vi hade kartorna i vår bil och körde ändå för långt. Efter lite trixande hittade vi dock varandra och parkerade en bil i korsningen, som också skulle bli slutpunkt för vandringen.  

Starten skulle vara i Stenkällegården, ca 20 minuters bilfärd söderut. Efter stormkökslunch fylldes vattenflaskor och packning omfördelades. Vi mötte en kvinna som lyckligt meddelade att hon just kommit i mål efter att ha vandrat hela Bergslagsleden. Imponerande! 

Stigen slingrar sig i småkuperad terräng och efter ungefär tre km kommer man in i Tivedens nationalpark. Trolsk skog med mossiga jätteblock. Björkarna började precis slå ut, solen sken och det fanns mycket fågelkvitter. Senare i maj uppmärksammades Tivedens Nationalpark med nyinvigning av utökad areal. Nya skyltar sågs här och var. Vi syskon träffas numera inte så ofta och särskilt inte i skogen, senast det hände var vi tonåringar. Det visade sig att tvillingen som är fågelskådare var en hejare på fågelläten. Där var en rödvingetrast. Och där en dubbeltrast. En gärdsmyg som varnar. Järnsparv. En taltrast som härmar en ... - oj nu blev det avancerat! 

Fina spänger med nät som halkskydd. Jättestora jätteblock.

Gök och lövsångare följde oss alla tre dagarna. Sinnet fokuserade på fötterna, synen och hörseln. Inte så mycket prat förutom små kommentarer om fåglar, skägglav och gamla kulturspår som kolbottnar och husgrunder och lite om livet. Och om fika, mat och vatten förstås. 

Eftersom det fanns så mycket att titta och lyssna på så tog det lång tid att gå 9 km. Det var dessutom många små uppförsbackar och rötter. Vid vindskyddet vid Kölnavattnet hade fötterna fått nog. En som stod och kokade kaffe i eldstaden utanför vindskyddet påstod att det inte fanns någon tältplats här, själv skulle han sova i bilen (!). Men nog gick det att hitta den perfekta rektangeln för ett Hillebergs Keron 3. 

Från varsitt håll kom två andra sällskap vandrande på kvällen, de fick samsas i vindskyddet. Inga andra vandrare hade synts till under dagen.  

Lantmätaren väntar på glöd vid Kölnavattnet.

Fram med öl och nötter, fixa eld och glöd för kvällens födelsedagsmiddag med grillning. Skål för brorsan! Knipa, trana och lom flög förbi. Storebror sov sedan gott medan tvillingarna låg och frös och lyssnade på pärlugglans hoande. 

Det var nog strax över nollan på natten, som i Sarek i somras, i samma sovsäck, men frös jag då? Minns inte.

Skönt att komma igång på morgonen och få upp värmen, med god frukost och börja gå igen. Det tar alltid lite tid innan man vant sig vid rutinerna, så starten gick inte förrän tio. Vattnet i sjön gick utmärkt att använda till tandborstning och matlagning.

Förutom fjällvidderna var denna låglandsvandring förvånansvärt lik en fjällvandring längs lederna i tex Jämtland. Bergslagsledens rastplatser med utedass och eldstäder finns med jämna mellanrum. Det var bitvis mer kuperat än väntat samt väldigt få andra vandrare ute. I de fina etapp-beskrivningarna anges var vatten kan hämtas i tappkran, kallkälla eller sjö. Vi såg bara en enda mygga!

Fyllda flaskor.

Kråksjön hade så fint vatten att vi bedömde det som drickbart utan kokning. Inga betande djur i närheten, låg vattentemperatur på grund av en kylig vår = låg sannolikhet för bakterietillväxt. För de måltider som skulle blötläggas i vattenflaska några timmar före tillredning användes dock kranvatten.

En gammal smedja vid Tivedstorp. Vad händer när granen på taket blir vuxen?

Etappen dag två gick förbi Tivedstorp och avslutades i Gråmon, sträckan var ca 16 km. Flygande tjäderhöna, rödstjärt och skogssnäppa noterades.

Kaffestugan i Tivedstorp.

I Tivedstorps gamla by finns ett café och vandrarhem, där en släktträff var inbokad. Lite motvilligt gavs möjlighet för oss vandrare att köpa kaffe och kakor, men så fort betalningen var avklarad låstes dörren, så någon påtår var det inte tal om. Här fanns en särskild vattenkran för Bergslagsleden, så flaskorna fylldes på. Stjärtmesar pep i de gamla lavbevuxna äppelträden.

Vi var rätt trötta ett bra tag innan vi nådde Gråmon.

Till slut dök Gråmons vindskydd upp. Här fanns inte någon given plats för tältet, så vindskyddet fick bli sovplats. Inga andra vandrare syntes till. Intill vindskyddet låg en ruin efter ett härbärge för munkar som brukade passera här på 1600-talet. Höga granar dominerar runt rastplatsen, så utsikten var inget att skryta med. Men morkyllan flög över oss och en kallkälla låg några hundra meter bort.

Nu kom förklaringen till att tvillingbrorsans ryggsäck var så mycket tyngre. Mer öl, bubbel och nötter kom fram som aptitretare. Därefter  köttfärsgryta av torkad köttförs och torkade trattkantareller. Efter lite myseldning kom sömnen och en något mildare natt.

Med havregrynsgröt och Varma Koppens fruktkräm som sylt, mjölk av helmjölkspulver, kaffe och mackor laddades upp för vandringens sista 16 km.

Idag fick vi lära oss vad en kavelbro är. Det syntes mycket spår i marken av vildsvin. Både gamla och helt nya bävergnag fanns på några ställen. Otroligt vilka stora träd de kan ge sig på. Göktyta, spillkråka och tofsmes.

För vandrarna förr i tiden var rullstensåsar ett bra vägval, och stora delar av dagens etapp löpte längs gamla vandringsstigar i mycket fin terräng längs toppen av åsarna. Sträckan längs Kråksjön var otroligt fin och lättvandrad. För kallt för ett dopp, men det såg inbjudande ut. Drillsnäpporna är fina och inte oväntade vid en sådan sjö.

Vacker vandring längs Kråksjön.

Dags för mat vid Kråksjöns vindskydd, viss oro fanns för att gasolen skulle ta slut mitt i matlagningen. Men när vi kom fram brann redan en liten eld vid eldstaden! Först tänkte vi att eldaren var i närheten, men ingen dök upp. Troligen hade vinden, som låg på intensivt från sjön, blåst liv i en glöd. Vi utnyttjade elden till att värma kaffevatten och diskvatten och släckte den sedan noga.

Lunchen bestod av den numera klassiska "Vandrande Jacob", som alltid är klar snabbt och smakar jättegott! Vi började skriva ner alla fågelarter som vi hört eller sett, det blev närmare 40 stycken.

För att vinna lite tid och slippa bära ryggsäckarna en sträcka som vi snart skulle passera med bilen, lade vi ryggsäckarna i skogen och tog grusvägen de sista 2,5 kilometrarna till bilen. 

Vi skulle dock inte till Rom idag!

Erfarenheter från denna vandring: Vandra med dina syskon oftare! Gör många friluftsaktiviteter i maj! Ta alltid med mer gas än du tror kommer gå åt! Tre dagar på Bergslagsleden kan gott jämföras med Jämtlandstriangeln!