Jag gjorde det vadet i sptember 1992. Vi kom uppifrån Pårte och följde stigen ner mot Kvikkjokk. Där den korsar Kamajåkk är jokken bred och inte så djup. Vi gick snett över och det var inte alltför besvärligt. Om jag minns rätt så gick vattnet upp till låren, och just där var det inte så jätteströmt. Däremot en lång sträcka.
Kanske hade vi tur, kanske var det lågvatten? I början av sptember är det kanske som minst vatten i jokkarna i fjällen.