En tur på skogen

På bergknallen där jag står ser jag solen just på väg upp i öster. Ett rött sken sprider sig på himlavalvet och små tunna moln blir rosa. Jag spottar ned för sluttningen, innan det landat har det frusit till is och rullar in i en skreva. Det är kallt ute. Mina ord fryser, till våren tinar dom kanske och min stämma hörs ljuda genom skogen. Intet ljud hörs, fågeln sitter på sin gren uppburrad till dubbel storlek. Ett och annat rävspår har jag korsat på min morgontur.

Under mina skidor ligger snön vit och halvmetersdjup. Granens grenar hänger tyngda av snö. Jag skidar vidare in i gryning just som solens första strålar bryter horisonten och omfamnar mig. Vore jag en duglig konstnär skulle jag etsa bilden i minnet och med penseln föra den till duk. Nu blir jag tvungen att ta ett foto som jag vid senare tillfälle avbildar. Snön är puderfin och skidan går djupt. Jag hukar vid ett nedförslut och kölden biter min kind, i magen känns en pirrande känsla av spänning och lite späd rädsla.

Skogen vaknar sakta till liv och dagen gryr.

Lavar
Jag lossar laggen och kryper in under en reslig gran, känslan är av pojkårens kojbyggen. Jag lossar min ränsel. Doften av varm choklad letar sig genom granens grenar, en kungsfågel ger ljud från sig. Jag känner mig varm och tillfreds på den bädd av granris jag tillrett, jag lutar mig mot stammen och tar ett djupt andetag genom näsan, mina näsborrar fryser ihop. Genom granen ser jag stundom snötyngda grenar fälla sin börda.

Utanför i dagern hörs fler ljud, en korps klagande ekar mellan träden och en spillkråka har i uppgift att väcka skogen. En vindil far genom granen och blåser snö i min mugg. En sork ilar över snön och dyker ned i ett hål. Mina fingrar känns kalla runt den tomma muggen, jag fyller den ånyo och ser ångan leta sig genom trädets grenar. Jag sitter i min enkla boning och låter tankarna vandra, tänk att jag hade turen att få se just denna dagen gry.

Jag axlar min ränsel och spänner på laggen. Snön glittrar i solen som tusen diamanter. Ett glatt meståg passerar och tar ingen notis om mig. Jag stavar mig fram till en liten myr, två rådjur står på motsatt sida och sparkar i snön. Jag vänder om för att inte störa i dessa hårda vintertider. Djupare in i skogen går min tur, jag tar följe med ett färskt rävspår.

Möte mellan hare och räv
Efter halvannan mil finner jag resterna av en hädangången hare. Jag ser att jakten inte blivit lång, kanske var Jussi gammal eller sjuk.

Vass och is
Solen strålar och intet moln syns i skyn när jag kommer till en sjö. I vassen lurar skäggmes och blåmes. På isen sitter några kråkor och ser frusna ut. Jag skidar dem till mötes, men de lyfter och vill antagligen vara ifred. Stundom söker vinden slå mig ur spåret.

Jag på isen
Jag viker av och stavar in till stranden igen. Jag hör isen råma till mig när jag lämnar sjön. Inne i skogen är luften dov, inte som sommarens klara skogsljud. Vinden får grantopparna att svaja och snö faller över mig. Temperaturen har stigit någon grad när jag skidar mot mitt hemman efter en vacker tur på skogen.


Text: Thommy Åkerberg
Foto: Thommy Åkerberg
2002-11-14