Dödsolyckan i Abisko skapar debatt om heli-skiing i fjällen

Svenska fjällen är ett av få länder i Europa där heli-skiing är tillåtet. Foto: Sander Stock

I de flesta länder där skidåkning är stort är helikopterskidåkning förbjudet eller starkt reglerat. Svenska fjällen är undantaget och lockar allt fler. Efter dödsolyckan i Abisko nyligen har debatten tagit fart i Friluftssverige: borde helikopterskidåkning förbjudas även här? 

Utsidan återpublicerar här en uppmärksammad debattartikel från Expressen och bjuder in till diskussion. Vad tycker ni medlemmar? Diskutera vidare i vår nya forumtråd!

”Debatt: Fjällen blir en lekstuga för superrika turister”

Två män dog när en lavin drog med sig en helikopter och en grupp heliskiing-åkare i Kårsavagge, precis utanför Abisko nationalpark. Det är en tragedi som skakar skidvärlden. 

Två liv har släckts. Italienska familjer och vänner (de omkomna var två bröder från Piemonte) får leva med den outhärdliga förlusten. Sorgen är djup, och våra tankar går till de drabbade.

Men samtidigt som vi sörjer måste vi våga ställa de svåra frågorna. För den här olyckan handlade inte bara om snö och slump. Den handlar om en riskfylld lyxsport som i norra Sverige tillåts operera fritt – i ett av våra mest känsliga naturområden. Och den belyser ett allvarligt tomrum i svensk lagstiftning.

Heliskiing är inte vilken vintersyssla som helst. Det handlar om att flygas upp med helikopter till avlägsna fjälltoppar för att få åka i orörd snö. Det är adrenalinfyllt, dyrt och exklusivt. Få andra aktiviteter kombinerar så stor miljöpåverkan med så lite samhällsnytta. I fjällen mellan Abisko och Riksgränsen hörs helikoptrar från ett antal företag dagligen under vårvintern – ibland hundratals lyft i veckan.

Fjällen behöver tystnad. Klimatet behöver ansvar.

Samtidigt vet få hur mycket Sverige sticker ut. Medan Norge och alla länder i Alperna har antingen förbjudit heliskiing helt eller tillåter det under stenhårda restriktioner, saknar vi i Sverige ett nationellt regelverk. Resultatet? De svenska fjällen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland har blivit Europas fristad för heliskiing.

Visst, det är förbjudet att starta och landa i nationalparker. Men helikoptrarna flyger ändå i timmar – ljudet bär miltals – och en streckad linje på en karta skyddar varken djurlivet, rennäringen eller klimatet. I det här fallet verkar helikoptern ha landat bara några meter utanför Abisko nationalpark.

Kritiken mot heliskiing är inget nytt. Naturvänner, fjällorganisationer, renskötare och klimatengagerade har i åratal ifrågasatt denna turismform, och drivit kampanjer för striktare regler – men politiken har hittills varit tyst.

Att försvara heliskiing med att det ”skapar jobb” håller inte längre. Fjällen har inget att vinna på att bli lekplats för dem som har råd att betala tiotusentals kronor för en enda dags skidåkning. Det är renarna, rovfåglarna och stillheten som får betala priset. Och klimatet.

Varje flygtimme räknas

Vi befinner oss i en klimatkris. Vi vet att varje fossil flygtimme räknas. Att fortsätta tillåta den här typen av flygturism är ett hån. Signalen blir tydlig: har du pengar, så gäller inte klimatansvaret dig.

Det här är inte bara en klimat- och miljöfråga. Det är en fråga om respekt för naturens egenvärde. Om hur vi vill att de svenska fjällen, ”Europas sista vildmark”, ska se ut – nu och i framtiden. Vi säger oss värna om allemansrätten. Men vem får egentligen tillgång till fjällen, när helikopterljud ersätter tystnad och respekt? 

Nu måste vi vakna. Tragedin i Abisko får inte tystas ner som en isolerad olycka. Den måste leda till handling. Regeringen bör överväga ett nationellt moratorium för heliskiing. Länsstyrelserna kan inte längre stå ensamma inför trycket från en aggressiv turismnisch.

Fjällen behöver tystnad. Klimatet behöver ansvar. Och vi behöver modet att säga: nog nu.

Av:
Alexander Crawford, debattör och analytiker
Ola Kalén, oceanograf, SMHI och snowboardåkare
Elin Larsson, chef näringsliv och finans, WWF
Joel Lundberg, Protect our winters Sweden
Johan Rockström, klimatforskare, direktör för Potsdam Institute for Climate Impact Research, och professor vid University of Potsdam
Ulf von Sydow, fjällmiljöansvarig Svenska Fjällklubben, och ordförande Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen
Viktoria Toya Westberg, grundare, Researchers desk
Anders Wijkman, hedersordförande för Romklubben, tidigare riksdagsledamot och EU-parlamentariker