Den svenska myskoxen inventeras

Foto: Elin Hermann

Efter ett års förberedelser har nu flera forskningsprojekt och en inventering av den svenska myskoxpopulationen startat. Den 3 juli genomfördes den första av flera sommarinventeringar.

– Det är en både rolig och viktig insats. Det har gått många år sedan den senaste inventeringen och vi saknar därför aktuell kunskap om flockens sammansättning. Vi behöver få information om hur många myskoxar som finns kvar, deras ålder och kön, samt hur de påverkar biologisk mångfald i fjällen, säger Lina Jelk, zoolog på Vildriket i Järvsö.

Myskoxe 2030 är ett bevarandenätverk och initiativ från flera aktörer som arbetar vetenskapligt för att kartlägga den nuvarande myskoxpopulationen och dess framtid. Tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet undersöks det hur myskoxen genom fröspridning påverkar biologisk mångfald i fjällens ekosystem. Via University of Toulouse studeras även geokemin och markmineralers betydelse för myskoxarnas välmående, vilket bidrar till en djupare förståelse av deras livsmiljö och behov.

– Vår första sommartur blev väldigt lyckad. Vi lyckades lokalisera och observera fem myskoxar, varav en kalv, samt samla in data till våra forskningsprojekt. Nu hoppas vi kunna hitta fler individer under kommande turer, säger Angelica Åsberg, zoolog på Myskoxcentrum och Lycksele Djurpark.

Myskoxe 2030

Myskoxe 2030 är ett bevarandenätverk som drivs av Vildriket, Lycksele Djurpark, Myskoxcentrum och Skånes Djurpark, i samverkan med universiteten SLU och University of Toulouse samt med stöd av Naturskyddsföreningen Västra Härjedalen och Svenska Djurparksföreningen.

Myskoxen

Myskoxen har vandrat över norra halvklotet sedan innan den senaste istiden, men försvann från stora delar när isen drog sig tillbaka. Myskoxen var tidigare utrotad i Skandinavien och populationen som finns idag härstammar från en flock som implanterades i Norska Dovrefjäll. I andra länder har arten visat sig spela en viktig roll i ekosystemet genom att beta, gödsla och trampa, vilket främjar en rikare biologisk mångfald och hjälper till att balansera kol och näringsämnen i jorden. De kvarvarande populationerna hotas nu alltmer av klimatförändringar och projekt genomförs för att värna om artens framtid.