Vandringen började att närma sig sitt slut. Det var en ganska jobbig vandring som dagen innan, som vi avslutade med att korsa hela Flatruet. Det var dock fina upplevelser. jag gillar när det är mycket intryck. Jag var ganska trött när vi avslutade vandringen, och jag märker att det påverkar mitt humör en del. Trött, hungrig och törstig.

Hur som helst så vaknade vi till en strålande morgon. Natten hade varit god. Det var frost på tälten, så det hade varit kallt på natten.

Efter frukost så fortsatte vi vandringen. Nu skulle vi gå till Öjevallen, och vidare runda Kappruet för att komma till Anådalen.

Nedan ser man närmast Kappruet, bakom det Anåfjället.

Kappruet, som vi ska runda, ligger närmast oss. Bakom det ser man Lillfjället.

Nu skulle vi gå ned i skogen och komma till Öjevallen.

Vi hade en del ritmärken på vägen mot Öjevallen. Främst Öjebäcken och kraftledningar. Det var ganska vackert och omväxlande att gå mot Öjevallen.

Öjevallen.

Strax nedanför Öjevallen var det dags för lunch. Vi hade sett björnspillning, men inga andra spår efter björn.

Vi traskade vidare, kom ned till vägen som gick till Messlingen, följde den en bit, och fortsatte söderut. Vi vek av på en lite mindre väg.

Vägen gick till en gammal bro över Mittån.

Efter bron skulle vi gå uppåt. Uppåt och uppåt. Det var ganska brant, och vägen sicksackade sig fram genom skogen.

Till slut var vi uppe på östra sidan av Kappruet. Vi fortsatte rakt söderut och rundade Kappruet.

Nu var vi nära Anådalen.

Blick bakåt. Man ser Flatruet, med skogen nedanför. Sedan Den snöklädda toppen i mitten på bilden borde vara Helags som fick snö härom dagen.

Vi gick lite öster om Anådalen och fortsatte söderut. Målet nu var att gå över Anån och slå upp tältet på något bra ställe.

Vi följde en markerad stig, och började gå upp på Anåfjället. Vi slog upp tälten på en skapligt plan plats i skogen. Johan hämtade vatten och så lagade vi till middag.

Det var en bra dag, med fina höstfärger. Dagen därpå skulle vi gå till Funäsdalen. Så var planen.

Vi sov gott i skogen och jag var som vanligt proppmätt efter middagen.