Det var helt rätt att stanna med utsikt på norska sidan av Sylmassivet. Morgonen var molnfri och det var helt vindstilla.

Frukosten var havregrynsgröt, smörgåsar med pålägg och kaffe. Samt utsikt över syltopparna.

Efter frukost så packade jag ihop tältet...det var ganska sent på förmiddagen när jag kom iväg.

Det var blött. Bra att spänger finns.

Blick bakåt, men jag ska mot Nedalshytta.

Vyn västerut, som kvällen innan bjöd på en sol, var fin. Långt borta såg man bergen, och det borde ha varit Hyllingen m.fl.

Nu var målet att knata till Nedalshytta, och det var fin väg dit. Jag mötte en del norrmän som skulle upp på någon av syltopparna, då det är "enkelt" att bestiga dem från norska sidan.

Det var fin vy ned mot Nedalshytta.

Framme vid Nedalshytta strax innan kl 14. Det går att åka bil hit, om man är i Norge.

Lunch. Våffla, brunost och en öl.

Lunchen satt bra och jag kom iväg sent. Nu skulle jag gå till Sylarna...det var planen.

Vädret kunde jag inte klaga på...så skönt.

Nedan ser man hur det ser ut om man tittar bakåt. Det har gått uppåt, uppåt.

Rakt fram...mot Ekorrpasset! Leden är tydligt märkt med rödmålade T.

Passerade riksgränsen mellan Norge och Sverige...vy bakåt, mot Norge.

Jag närmar mig Ekorrpasset.

Bilden nedan är när jag ser söderut, innan jag går in i Ekorrpasset. Sjön man ser är Sylsjön, och berget som jag kommer att ha på min högra sida, och som man ser lite av, heter Ekorrhammaren, och är 1452 m hög.

Ekorrpasset är häftigt att gå igenom. Jag följde den vänstra sidan i detta pass, och ville inte gå nere på snöfälten längst ned. det var folk som hade gått där, men jag ville inte trampa igenom och försvinna ner i ett vattendrag. Bilden nedan är en vy bakåt.

Jag knatade vidare. Nu var klockan 17.30 och solen gassade. Det hade gått uppåt hela vägen från Nedalshytta.

Snart skulle jag kunna se mer österut, och snart skulle jag komma till vindskyddet Ekorrdörren.

Det blev en kort paus här innan jag fortsatte på leden norrut mot Sylarnas fjällstation. Det skulle vara uppåt i 45 minuter...

Nedan ser man åt sydost. Det var småkuperat och såg rätt märkligt ut.

Uppåt som sagt. 

Så var jag uppe från ekorrpasset. Framför mig så såg jag snö och stenar. Nu skulle det vara ganska flackt ända till Sylarnas fjällstation. Bara några få höjdkurvor enligt kartan.

På bilden nedan, vy österut, ser man Härjångsfjällen. Den högsta toppen är Stora Härjångsstöten, 1626 möh. Ganska enkel att bestiga om man vill det.

Bilden nedan visar hur det var när jag tittade norrut, och solen är alltså på min vänstra sida. Jag skulle lite nedåt nu.

I fjällen finns det renar. 

På bilden nedan ser man Sylarna längst bort.

Bada? Nä...jag hoppade över det.

Jag skulle runda Sylskalsstöten där framme och sedan skulle det bara vara utför till stationen. Här kände jag mig ganska trött och önskade att jag vore framme. Klockan var runt 20 och jag var lite hungrig.

Skyltarna visade att det bara var en liten bit kvar. Jag hade nog gått 22 km. 

Dagens mål i sikte: Sylarnas fjällstation.

Runt kl 22 var tältet uppsatt och jag åt min middag.

På natten tog jag nedan bild.

Ska jag sammanfatta dagen så var den lång. Det är ganska fascinerande att man kan runda hela Sylmassivet på en dag. Middagen smakade bra och det var väldigt skönt att sova, även om jag var uppe mitt i natten och tog lite bilder.

Det var en bra dag.