När jag beställde tyg till mitt nästa tältprojekt i höstas var jag ganska säker på vad jag skulle göra med det. Något som liknade Gossamer Gears The One. Enkelt ska det vara. Nåt lär man sig väl av sina misstag, dum vore man ju annars. Så tanken var ungefär så här:
- Två väldigt raka tältpinnar. Böjda känns bara SÅÅ 2008.
- Ett polygont tältgolv (som ett hårt stiliserat femkantigt C) På så vis blir det förhållandevis mycket golvyta att leka på. Lite lyx vill man ju unna sig!
- En öppning med liten absid längs ena långsidan
- Myggnät (eller ja, IKEA-gardin...) mellan golv och tältduk. För är det något jag inte gillar så är det insekter. Heja vintern!
Kort och gott - bara raka sömmar. Piece of cake. Ockhams rakkniv och allt det där. Det borde man ju slänga ihop på en kafferast, eller?
Men vad händer? Jo, man börjar surfa runt och titta på andra tarptält. Andra lösningar. Och så börjar det rackarns tvivlet komma krypandes. Ska jag verkligen ha öppningen på långsidan? Blir det inte klaustrofobiskt om tältduken kommer ner för nära ansiktet när man ska sova. Eller tänk om regnet tynger ner så att man blir regnkall om fötterna? Kanske vore det bättre att göra en sån där krypa-in-i-variant i stället, typ Tarptent Contrail ? Då kan man ju få det ordentligt luftigt runt öronen, och ändå ha en fin utsikt. Och så kanske man klarar sig med en enda pinne - tänk så fjäderlätt! Men det verkar ju lite mickligt att kravla sig in utan att riva alltihop, så det blir lite Fångarna på fortet över hela övningen. Och vad hände med den stora golvytan? Man kanske kan köra en enpinnesvariant som den här från Jack Wolfskin? Verkar ju ganska nätt, men jag har aldrig sett något liknande förr. Och en liten röst inom mig säger att om något är vanligt så är det ofta för att det är beprövat och bra, medan sådant som mest ser fränt ut förmodligen har mer yta än innehåll.
En bild som verkligen fick mig sugen på att sy ett enmanstält när jag knappt ens hade påbörjat det första tältet, var faktiskt Maria Karlssons bild på Chinook i tältet . Den fick mig att längta efter lite egentid ute i vildmarken, fast utan hund. Och så tänkte jag att om jag var ensam skulle jag kunna sy något ännu mindre, ännu lättare. Så nu är det väl dags att jag gör det. Jag tror jag mjukstartar genom att gå och väga och mäta gångstavarna och tältpinnarna, så får jag väl sova på saken.
Vad det innebär vet jag inte men det där med raka sömmar låter klokt.
Gillar själv "långside-öppning,men gärna lite höjd ovan näsan när man sover;lyft i en kortändan kanske,eller valfri ände?
Lycka till.
Lycka till!!! och sorry för att jag låter så hopplös..... :-/
//m