Om att bygga tält, och diverse funderingar kring att vara en halvlat medelsvenssonfrilufsare med längtan efter friheten, lugnet och njutningen, snarare än strapatserna.

Har börjat bli vuxen och lärt mig att uppskatta naturen och dess oerhörda rikedomar mer och mer. Jobb, barn och andra intressen inkräktar dock ganska mycket på den lilla tid man har, så jag kommer inte ut så ofta som jag skulle vilja. Har blivit mycket inspirerad av "Fjäderlätt vandring" av Jörgen Johansson.
Drömmer just nu om att vandra genom Liechtenstein, i Slovenien och i Norge.
Jag har också fastnat i Gör-det-själv-träsket. Det är ju roligt både att skapa, och om detgår, spara pengar på att göra själv istället för att köpa dyra märkesprylar. Har under vintern 2007-08 lyckats sy mitt eget lilla tvåmanstält, och är mäkta stolt. Under kommande vinter kanske det blir en lättviktsryggsäck. Vi får se.

Användarnamn: Öhrnell

Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Foto, Utförsåkning, Resor, Styrdans, släktforskning, gör-det-själv

Mer på profilsidan


O hur saligt att få vandra

Den här helgen är det många barn som drar på sig spökkostymen och drar mellan gårdarna i jakt på snask. Som den bakåtsträvande traditionalist jag är, tycker jag att sådana hedniska riter hör påsken till. Så jag har börjat skapa en egen liten allhelgonatradition med mina barn, när vädret så tillåter.

När mörkret fallit, drar vi på oss reflexvästar, pannlampor och tar med så många ficklampor som vi har batterier till. Sedan tar vi och promenerar skogsstigen i kolmörkret till kyrkogården där vi tänder gravljus och myser. Det är lite speciellt när man kommer upp så att man ser det upplysta kyrktornet mellan talltopparna. Den här tiden på året är det ju verkligen MÖRKT, och pannlamporna lyser inte långt. I år kom vi dessutom precis i tid till minnesgudstjänsten med kyrkokören och hela baletten. (Det slog mig att jag släpat med femåriga Ida till kyrkan tre helger i rad. Det håller ju inte för en ateistisk mamma som jag!) Men det är i alla fall skönt att komma inomhus efter en kvällspromenad. Efteråt ringer man bara efter far som får komma och hämta barnen med bilen. Jag glömmer aldrig första gången vi gjorde den här turen, när vi precis tänt gravljusen vid minneslunden. Helt plötsligt hördes ett plask och ett illvrål. Det var en liten pojke i tvåårsåldern som i mörkret inte uppmärksammat att det fanns en liten spegeldamm vid minneslunden, så han gick rakt ut och plumsade i med vinteroverall och allt. Hur kall ska inte den lille pojken ha blivit! Jag hoppas att de inte hade så långt hem...

Jag valde dock att promenera hem också fast maken hämtade med bil (man är ju utrustad med stegräknare numera gubevars), och det var påtagligt hur mycket mer mörkrädd jag var när jag inte hade sällskap av barnen. Man går liksom på helspänn och försöker förbereda sig på att någon fågel ska flyga upp en halvmeter bredvid en. Galningar av typen yxmördare tror jag inte på, så de skrämmer mig inte. Men visst var det skönt att komma hem till en kopp varm choklad efter en uppfriskande mörkertur med tid till eftertanke om individens litenhet. 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-11-02 09:16   brigas
Det är ju en "lagom" ruggig ny-tradition,ta en mörk vandring till kyrkogården och sen tända ljus.Låter fint,tycker jag.
Våra grannpojkar gjorde ytterligare en Halloween-variant.
Med pannlysena på knackade de på,bjöd oss på godis,fick dubbelt tillbaka,gick artigt vidare.
Få se vart den svenska Halloween/allhelgona landar om några år.
På"min tid" var det så att jag plumsade genom snön till gammelmormos grav och tände ett ljus.
Sen samlades vi för att se skräckis.
Numera blir det vanliga ljus hemma och lösgodis.
 
2008-11-02 11:42   Håkan Friberg
Ni verkar ha det tvärmysigt! Kul tradition.
 
2008-11-05 11:02   Thomas Traneving
Vilken rolig och lite läskig tradition!
 

Läs mer i bloggen

Tänk att vintern var så viktig

Äntligen sportlov! Dags för årets viktigaste ledighet, med vita fjäll, vida vidder, och bilen som får stå orörd en hel vecka. Exotiskt så det förslår, och definitivt något vi behöver för att ladda batterierna. I år kändes det extra viktigt att få detta tillfälle till friluftsliv och vila, med tanke på hur sanslöst usel vintern varit. Fjällresan till nyår blev inte av på grund av snöbrist. Istället satt vi och hörde ösregnet smattra mot taket. Det blev pussel istället för skidor.  Trekaffe istället för bastu.

Men det gjorde trots allt inte så mycket. Man kunde tåla att inte få testa längdskidorna trots att man blev sporrad av de svenska damernas framgångar i Sotji. Det gick att leva med att man inte ville ge sig ut och ta en kvällspromenad i regnet och slasket.

För och nackdelar med vackert väder

Vädret i fjällen var fantastiskt under sportlovet.  Solen strålade från klarblå himmel och skidbackarna var perfekta.

Det var därför med viss vånda jag i början av mars loggade in på Facebook och såg alla vänners underbara sportlovsbilder medan jag själv var kvar i stan och jobbade. Med så härligt sportlovsväder, hur stora var då chanserna att påsken också skulle bli fin? Med tanke på min vanliga tur - närmast försumbara!

Solig påsk och mullrande sjö

Vid vissa tillfällen har man bara sanslöst tur med vädret. Som den här påsken till exempel. Efter den onaturliga värmeböljan i mars var man ju fullt inställd på att det skulle vara otänkbart att ge sig ut på isen i stugan för att pimpla. Men se det var inga problem! Hela borren gick åt, så man behövde inte alls vara skraj för att trampa igenom. Och snön var hård och lätt att gå på.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg