Det var kolsvart ute när jag klev upp kvart över fyra i morse för att hinna till ett möte i  Umeå som började klockan åtta. Tre timmar upp med chefen medan det sakta ljusnade. Trevligt möte med killarna på Umeåkontoret, och en liten tripp 'down memory lane' när vi käkade lunch i bowlinghallen där jag hängde så mycket i ungdomens glada dagar.

Sedan samma tradiga E4 hem på eftermiddagen.

Jag var tämligen urlakad och mör när jag kom hem och fick lite middag i mig, och inte ALLS sugen på att dra igång en halv cirkus för att åka slalom med familjen i Sidsjöbacken. Någonstans inom mig hoppades jag att de femton minusgraderna skulle kunna få familjen att sansa sig (så att jag kunde säcka ihop och sova på soffan), men ack nej. 

Fingertopparna höll på att frysa ihop redan på parkeringen innan jag fått på mina egna pjäxor efter att ha hjälpt Ylva på med sina, så jag fick starta utflykten med att värma händerna i värmestugan. Sedan blev det två härliga åk i en halvtom upplyst backe med utsikt över halva stan innan fötterna började kännas blå. Fikapaus i värmestugan och sedan två åk till. Då började alla händer göra ont igen, så då drog vi hem. 

Jag är glad att vi tog oss iväg, men nu ska jag sticka lite mer på mina yllebyxor medan maken läser Spirou för barnen. Det går lite grann min ära förnär att lägga mig före barnen, men om en kvart så sussar jag säkert ovaggad...