Jägarkök och "urspårning"
Så är man tillbaka i vardagen efter en trevlig helg i skogen, 70 cm snö och sisådär -5 till -10. Inlägget tog skruv, numera kan man kalla sig styvkorkad fåne också. Vad jag ville "sätta fokus på", var/är det faktum att jag tycker att det "spårar ur" ibland. Visst, lite humor muntrar upp, men ibland kan man inte låta bli att undra i alla fall. Nästa gång så kanske någon ställer en fråga om lämplig studsare, ja då ska han/hon minsann få. Studsare, nej för bövelen, 155 mm bandhaubits ska du ha. Brassa på, terränglådan kan hållas ren från både älg och trädkramare, träd också för den delen, inom en radie på sisådär 25 km. Ni förstår själva, en Huskvarna 6.5 mm, det kan man ju inte ha, det är ju ekorrbössa! För övrigt så fungerar polarns Primus Omnifuel bra ute i skogen. Det gör mitt gamla Radius också. Ska ut i skogen igen till helgen, utan studsare och bandhaubits. Är mycket nöjd min barndom, fick nog det som är viktigast av allt när man är barn, kärlek. Har smakat på tutte också om någon undrar, och druckit kaffe på fat med farfar, riktigt kaffe, kok-kaffe. Men det är klart, någon form av hämning från barndomen måste jag ha. Jodå, eftersom familjen inte var nerlusad med pengar, så läste jag företagsekonomi på högskolan senare i livet. Har inte blivit nerlusad med pengar i alla fall, däremot är jag rik på erfarenheter, upplevelser, kunskap och goda vänner, så jag är nöjd och glad.