Det här är väl ett utmärkt exempel på när man bör utöva källkritik. Pavlov är omdiskuterad och hans metoder betraktas av kritiker som ej förenlig med god vetenskap. De flesta svenska källhänvisningar härrör även från en mycket omdiskuterad översättning och inte till Pavlovs ryska original. Icke desto mindre kan man inte förneka att vargattacker förekommer. Liksom det förekommer attacker av björn, tiger, lejon, haj, pitbullterrier, älg, ko, puma, fästing, geting et cetera. Vad säger då det? Att alla, för människan potentiellt farliga arter ska utrotas?
Men om man nu koncentrerar sig på vargen. Finns det något gemensamt för huvuddelen av vargattacker? I NINA´s rapport "Frykten for ulven - en tverrfaglig utredning", Lindell, Bjerke sammanfattar man fyra faktorer som är närvarande i de flesta fall av vargattacker (s.8):
1. Rabies. Har varit involverat i huvuddelen av vargattacker. Vargen fungerar dock ej som reservoir för rabies och smittan finns ej i skandinavien vilket minimerar den risken avsevärt.
"Den viktigste faktoren bak hyppigheten av registrerte angrep av ulv, både i våre dager, og sannsynligvis de fleste historiske angrep, er tilstedevaerelsen av rabies. Selv om ulv ikke utgjör noe smittereservoar for sykdommen, synes det som om ulv er mottakelig for overföring fra hund og sjakal (samt fjellrev i nordlige områder). // Av alle hendelser presentert var rabies tilstede i de fleste angrepene på mennesker i det 20. århundrene. Dette var spesielt tilfelle for de siste 25 årene, hvor tilstedevaerelsen av rabies kunne forklare de aller fleste angrep av ulv utenfor India." (s.47)
2. Tillvänjning. Sannolikheten för vargattacker ökar om vargen förlorar sin naturliga rädsla för människor.
3. Provokation. Om vargen blir trängd.
4. Extrema socio-ekonomiska förhållanden. "The majority of predatory attacks (pre 20th century Europe and present day India) have occured in very artificial environments where a number of circumstances have occurred. These include; little or no natural prey, heavy use of garbage and livestock as food by wolves, children often unattended or used as shepherds, poverty among the human population, and limited availability of weapons among people so wolves might not be very shy".
eller s.47:
"De verste historiske episodene av predasjonsangrep på mennesker (for eksempel Frankrike, Estland, Nord-Italia, Russland og Finland på 1800-tallet) synes å stamme fra perioder og steder hvor landskapet var svaert modifisert. Et slikt landskap er ofte karakterisert av flere trekk, noe som gjör det vanskelig å isolere hvilket trekk som er viktigst. Et viktig trekk synes dog å ha vaert at det er få eller total mangel på ville byttedyr i området som fölge av århundrer av uregulert jakt, avskoging og intensiv beiting av tamme drövtyggere. Den eneste rikelige matkilden er da ofte buskap og avfall, noe som medförer at ulv i stor utstrekning må benytte matkilder assosiert med mennesker. Tilsvarende er ofte slike områder karakterisert ved at barn har ansvaret med å gjete buskapen. Dette gjelder for hele Europa gejom 1800-tallet."
Det verkar alltså som om risken för vargattacker ökar när vissa faktorer är närvarande. Detta ser mycket osannolikt ut om man betraktar den skandinaviska kontexten:
"None of the factors associated with an increased risk of wolf attacks are present in modern day Scandinavia. Rabies is absent, there is unlikely to be a future where wolves are not hunted or controlled, and habitat quality is high with very abundant prey. In addition, the present socio-economic situation does not place people in high risk situations." (s.9)
Detta förklarar även varför vargattacker är så sällsynta i Sverige. De faktorer som predisponerar för vargattacker saknas helt enkelt.
Att argumentera för vargens farlighet i Sverige och skandinavien genom att okritiskt använda sig av globala och historiska siffror är lite som att argumentera för att svenska myggor är livsfarliga eftersom myggor är en bärare för malaria i tropiska områden.
Hela rapporten som jag använt som källa kan hittas här:
www.nina.no/archive/nina/Publikasjoner/oppdragsmelding/NINA-OM722.pdf
mvh
D