Vargens vara eller inte vara?
- Trådstartare klot
- Start datum
-
- Taggar
- chipsdebatt
Det har du ju rätt i....men å andra sidan så måste svenska foket haft en baktanke eller en bra anlednig när dom nästan helt utrotade vargen ur landet.......Där har du ju även vildsvinen som även dom tagit bort av någon anledning.
Mvh. Stefan
Baktanke hade de säkert, men bra anledning? Mera okunskap och dumhet anser jag. Bara för att nått sker så behöver det inte vara intelligent (annars kan man ju säga att världens befolkning haar säkert en baktanke och en bra anledning till att låta jordens medeltemperatur stiga några grader)
Jag bara måste skratta här. Så vi skall gå på vad våra förfäder trodde och ansåg vara rätt? Du menar alltså att vi även skall tro på vättar, näcken och skogsrå? För det gjorde man förr, samtidigt som man ansåg att vargen mer eller mindre var en ond varelse. Det kallas utveckling och kunskap. Eller så kan man välja att stå stilla i utveckling och bli en anakronism som ingen har vare sig nytta eller glädje av. Annat än som driftkucku.
Vargen är inget skadedjur, oavsett vad du anser. Att ett djur skulle plåga och döda mängder av djur är så dumt att jag undrar om du egentligen är på riktigt, eller ett troll? (inte ett sånt troll som folk trodde på förr alltså, utan ett sånt som brukar härbärgera i diverse nätforum och uppvigla till bråk) En varg är ett rovdjur, som måste döda för att kunna få tag på föda. Den är inte som en människa som jagar för sitt höga nöjes skull. Den plågar inte, men att den naturligtvis inte kan fälla en älg med ett bett tror jag att även du förstår. Det är ju faktiskt inte ens säkert att man fäller en älg med ett skott med studsarn. Så när man har skjutit ett skott i tveksamt ögonblick och skadskjutit älgen svårt. Men den springer iväg. Då har inte vi människor plågat den?
Skall du äta vargarna du dödar då? Annars är du ett ännu värre djur än något rovdjur. För du dödar för nöjes skull. Och såna djur som är skadade eller sjuka på nåt sätt, de avlivar vi.
Kan detta var en liten bidragandedel till det hela..
Detta är vargdöden enligt rapporten, land för land:
Frankrike: Mellan 1764 och 1767 dödades över 100 människor av varg, flera blev uppätna. Vargar har dödat människor fram till 1920-talet. Totalt rapporteras för Frankrike 683 dödade människor.
Italien : Under 1800-talet dödades 112 människor av varg.
Lettland : 21 människor vargdödades under 1800-talet. Under 1990-talet har 72 människor behandlats efter att ha angripits av rabiessmittade vargar. 5 december 1990 : En man angrips av en varg och var nära att bli dödad, men räddades av tillskyndande.
Litauen : Angrepp av rabiessmittade vargar har fortsatt fram till i dag.
Polen-Vitryssland : Mellan 1897 och 1914 blev 130 människor bitna av rabiessmittade vargar, 25 avled i rabies efter enorma plågor.
Rumänien : Åtta fall av angrepp på människor
Slovakien : Flera fall av rabiessmittade vargar, rabiesattack på en fåraherde i juli 1997.
Spanien; distriktet Vimianzo : Under 1957-59 dödades två barn av vargar. 1974 blev människor angripna, två avled.
Sverige : Under 1820-talet i Gysinge dödadees under en tremånadersperiod dödades tolv människor och skadades 15 vid vargangrepp; de flesta döda var barn.
Finland : Vid vargangrepp i Kaukola under ett år på 1830-talet dödades åtta barn. Även i andra delar av Finland dödade vargar åtskilliga människor, bl a i Tammerfors där nio barn föll offer för vargattacker.
Ryssland : Mellan 1951 och 1954 dödades fyra barn. En rad rabiesangrepp mot människor, en 77-årig kvinna dödades av en rasande varg som bet sönder hennes huvud, etc.
Indien : Rabiessmittan är endemisk, minst 25 000 människor omkomemr varje år av rabies; och naturligtvis har vargarna denna fruktade sjukdom också.
1910-1915 : 115 människor dödade av varg.
1973 : Rabiessmittad varg biter tolv, tre avlider.
1989-1995 : 92 barn dödade, alla blev bortförda av varg från sina bostadsområden.
1996 : 36 människor bitna av rabiesvargar, tre avled, etc.
Uppräkningen kan fortsätta med rapporter från Afghanistan, Israel , Kanada och USA, men det får räcka med det
Nu förstår jag varför man hatar vargar. Var kommer siffrorna ifrån? Vem ligger bakom rapporten? Kollade lite slött på antalet döda och kom fram till att man borde utrota rabies...
/Stellan
Mer läsning
Vargen är noggrant skyddad i Indien och regeringen lät i slutet av 1990-talet utreda vargars angrepp på människor i Hazaribagh, delstaten Bihar. Sveriges Vetenskapsakademi publicerade rapporten i serien Ambio, mars 1999. Åren 1980?86 dödade vargar 122 barn och skadade 100 innan människoätarna kunde avlivas.
År 1993 uppträdde nya människoätare som hann döda 78 barn fram till 1995. Rapportens beskrivning av angreppen är i det närmaste identisk med beskrivningarna i den finska pressen hundra år tidigare: Tre-fyra vargar lurpassade nära byn och en varg genomförde anfallet när ett barn var obevakat ett ögonblick. Ibland togs barnet på farstukvisten, ibland slets det ur modems famn. Bytet bars snabbt i väg 1?2,5 kilometer där det förtärdes.
Ledamoten av Sovjetunionens vetenskapsakademi Michail Pavlov, en erkänd auktoritet på skogsvargen, beskrev i sin bok Volk, Varg 1982 och 1990 likadant människoätande i det centrala Ryssland. Efter det de vapenföra männen hade skickats till fronten under andra världskriget blev vargarna inom några år helt oskygga och tog hundar på gårdsplanerna. I september 1944 dödade de det första barnet och fram till 1953 hade de dödat och ätit 26 barn och ungdomar. Sedan utdrag ur Pavlovs bok översattes till norska och svenska för tjugo år sedan har han varit föremål för nordiska vargexperters spott och spe ? händelserna är kan tänka för unika för att vara trovärdiga och hans bok ett korståg mot vargen.
År 2002 publicerade Mark NcNay från Alaskas vilt- och fiskeridepartement en studie om vargangrepp på människor i Alaska och Kanada. Han fann ett åttiotal fall, inget av dem dödligt och alla inom områden där vargar inte jagas och de har lärt sig söka föda i människans närhet. Teperi redogjorde för otaliga vargangrepp på fullvuxna i 1800-talets Finland och noterar att endast ett par hade dödlig utgång.
Detta har sin förklaring. När en varg angriper en människa försöker den knuffa omkull henne genom att ställa framtassarna på axlarna eller huvudet i stället för att bita av strupen. Ett slag med en stör eller yxa hindrar dess uppsåt.
I november 2005 inträffade det första dödliga vargangreppet på en människa i Nordamerika på över hundra år. En 22-årig studerande blev angripen av en oskygg vargflock som han tidigare förtjust hade fotograferat. Han var totalt oförberedd på angreppet ? alla vargexperter hade ju försäkrat att vargar inte angriper människor. Vargarna fick omkull honom, ingen kom till hjälp och då var hans saga all.
Vargen är noggrant skyddad i Indien och regeringen lät i slutet av 1990-talet utreda vargars angrepp på människor i Hazaribagh, delstaten Bihar. Sveriges Vetenskapsakademi publicerade rapporten i serien Ambio, mars 1999. Åren 1980?86 dödade vargar 122 barn och skadade 100 innan människoätarna kunde avlivas.
År 1993 uppträdde nya människoätare som hann döda 78 barn fram till 1995. Rapportens beskrivning av angreppen är i det närmaste identisk med beskrivningarna i den finska pressen hundra år tidigare: Tre-fyra vargar lurpassade nära byn och en varg genomförde anfallet när ett barn var obevakat ett ögonblick. Ibland togs barnet på farstukvisten, ibland slets det ur modems famn. Bytet bars snabbt i väg 1?2,5 kilometer där det förtärdes.
Ledamoten av Sovjetunionens vetenskapsakademi Michail Pavlov, en erkänd auktoritet på skogsvargen, beskrev i sin bok Volk, Varg 1982 och 1990 likadant människoätande i det centrala Ryssland. Efter det de vapenföra männen hade skickats till fronten under andra världskriget blev vargarna inom några år helt oskygga och tog hundar på gårdsplanerna. I september 1944 dödade de det första barnet och fram till 1953 hade de dödat och ätit 26 barn och ungdomar. Sedan utdrag ur Pavlovs bok översattes till norska och svenska för tjugo år sedan har han varit föremål för nordiska vargexperters spott och spe ? händelserna är kan tänka för unika för att vara trovärdiga och hans bok ett korståg mot vargen.
År 2002 publicerade Mark NcNay från Alaskas vilt- och fiskeridepartement en studie om vargangrepp på människor i Alaska och Kanada. Han fann ett åttiotal fall, inget av dem dödligt och alla inom områden där vargar inte jagas och de har lärt sig söka föda i människans närhet. Teperi redogjorde för otaliga vargangrepp på fullvuxna i 1800-talets Finland och noterar att endast ett par hade dödlig utgång.
Detta har sin förklaring. När en varg angriper en människa försöker den knuffa omkull henne genom att ställa framtassarna på axlarna eller huvudet i stället för att bita av strupen. Ett slag med en stör eller yxa hindrar dess uppsåt.
I november 2005 inträffade det första dödliga vargangreppet på en människa i Nordamerika på över hundra år. En 22-årig studerande blev angripen av en oskygg vargflock som han tidigare förtjust hade fotograferat. Han var totalt oförberedd på angreppet ? alla vargexperter hade ju försäkrat att vargar inte angriper människor. Vargarna fick omkull honom, ingen kom till hjälp och då var hans saga all.
Den ryske biologen Michail Pavlov skrev en tjock bok om vargar, vilken
tyvärr inte finns översatt i sin helhet från ryskan, men delar av den
är återgivet i en skrift på svenska av en Elis Pålsson. Denna skrift finns
på nätet här:
http://www.locomail.com/vargen/wolf.pdf
tyvärr inte finns översatt i sin helhet från ryskan, men delar av den
är återgivet i en skrift på svenska av en Elis Pålsson. Denna skrift finns
på nätet här:
http://www.locomail.com/vargen/wolf.pdf
Det här är väl ett utmärkt exempel på när man bör utöva källkritik. Pavlov är omdiskuterad och hans metoder betraktas av kritiker som ej förenlig med god vetenskap. De flesta svenska källhänvisningar härrör även från en mycket omdiskuterad översättning och inte till Pavlovs ryska original. Icke desto mindre kan man inte förneka att vargattacker förekommer. Liksom det förekommer attacker av björn, tiger, lejon, haj, pitbullterrier, älg, ko, puma, fästing, geting et cetera. Vad säger då det? Att alla, för människan potentiellt farliga arter ska utrotas?
Men om man nu koncentrerar sig på vargen. Finns det något gemensamt för huvuddelen av vargattacker? I NINA´s rapport "Frykten for ulven - en tverrfaglig utredning", Lindell, Bjerke sammanfattar man fyra faktorer som är närvarande i de flesta fall av vargattacker (s.8):
1. Rabies. Har varit involverat i huvuddelen av vargattacker. Vargen fungerar dock ej som reservoir för rabies och smittan finns ej i skandinavien vilket minimerar den risken avsevärt.
"Den viktigste faktoren bak hyppigheten av registrerte angrep av ulv, både i våre dager, og sannsynligvis de fleste historiske angrep, er tilstedevaerelsen av rabies. Selv om ulv ikke utgjör noe smittereservoar for sykdommen, synes det som om ulv er mottakelig for overföring fra hund og sjakal (samt fjellrev i nordlige områder). // Av alle hendelser presentert var rabies tilstede i de fleste angrepene på mennesker i det 20. århundrene. Dette var spesielt tilfelle for de siste 25 årene, hvor tilstedevaerelsen av rabies kunne forklare de aller fleste angrep av ulv utenfor India." (s.47)
2. Tillvänjning. Sannolikheten för vargattacker ökar om vargen förlorar sin naturliga rädsla för människor.
3. Provokation. Om vargen blir trängd.
4. Extrema socio-ekonomiska förhållanden. "The majority of predatory attacks (pre 20th century Europe and present day India) have occured in very artificial environments where a number of circumstances have occurred. These include; little or no natural prey, heavy use of garbage and livestock as food by wolves, children often unattended or used as shepherds, poverty among the human population, and limited availability of weapons among people so wolves might not be very shy".
eller s.47:
"De verste historiske episodene av predasjonsangrep på mennesker (for eksempel Frankrike, Estland, Nord-Italia, Russland og Finland på 1800-tallet) synes å stamme fra perioder og steder hvor landskapet var svaert modifisert. Et slikt landskap er ofte karakterisert av flere trekk, noe som gjör det vanskelig å isolere hvilket trekk som er viktigst. Et viktig trekk synes dog å ha vaert at det er få eller total mangel på ville byttedyr i området som fölge av århundrer av uregulert jakt, avskoging og intensiv beiting av tamme drövtyggere. Den eneste rikelige matkilden er da ofte buskap og avfall, noe som medförer at ulv i stor utstrekning må benytte matkilder assosiert med mennesker. Tilsvarende er ofte slike områder karakterisert ved at barn har ansvaret med å gjete buskapen. Dette gjelder for hele Europa gejom 1800-tallet."
Det verkar alltså som om risken för vargattacker ökar när vissa faktorer är närvarande. Detta ser mycket osannolikt ut om man betraktar den skandinaviska kontexten:
"None of the factors associated with an increased risk of wolf attacks are present in modern day Scandinavia. Rabies is absent, there is unlikely to be a future where wolves are not hunted or controlled, and habitat quality is high with very abundant prey. In addition, the present socio-economic situation does not place people in high risk situations." (s.9)
Detta förklarar även varför vargattacker är så sällsynta i Sverige. De faktorer som predisponerar för vargattacker saknas helt enkelt.
Att argumentera för vargens farlighet i Sverige och skandinavien genom att okritiskt använda sig av globala och historiska siffror är lite som att argumentera för att svenska myggor är livsfarliga eftersom myggor är en bärare för malaria i tropiska områden.
Hela rapporten som jag använt som källa kan hittas här:
www.nina.no/archive/nina/Publikasjoner/oppdragsmelding/NINA-OM722.pdf
mvh
D
Men om man nu koncentrerar sig på vargen. Finns det något gemensamt för huvuddelen av vargattacker? I NINA´s rapport "Frykten for ulven - en tverrfaglig utredning", Lindell, Bjerke sammanfattar man fyra faktorer som är närvarande i de flesta fall av vargattacker (s.8):
1. Rabies. Har varit involverat i huvuddelen av vargattacker. Vargen fungerar dock ej som reservoir för rabies och smittan finns ej i skandinavien vilket minimerar den risken avsevärt.
"Den viktigste faktoren bak hyppigheten av registrerte angrep av ulv, både i våre dager, og sannsynligvis de fleste historiske angrep, er tilstedevaerelsen av rabies. Selv om ulv ikke utgjör noe smittereservoar for sykdommen, synes det som om ulv er mottakelig for overföring fra hund og sjakal (samt fjellrev i nordlige områder). // Av alle hendelser presentert var rabies tilstede i de fleste angrepene på mennesker i det 20. århundrene. Dette var spesielt tilfelle for de siste 25 årene, hvor tilstedevaerelsen av rabies kunne forklare de aller fleste angrep av ulv utenfor India." (s.47)
2. Tillvänjning. Sannolikheten för vargattacker ökar om vargen förlorar sin naturliga rädsla för människor.
3. Provokation. Om vargen blir trängd.
4. Extrema socio-ekonomiska förhållanden. "The majority of predatory attacks (pre 20th century Europe and present day India) have occured in very artificial environments where a number of circumstances have occurred. These include; little or no natural prey, heavy use of garbage and livestock as food by wolves, children often unattended or used as shepherds, poverty among the human population, and limited availability of weapons among people so wolves might not be very shy".
eller s.47:
"De verste historiske episodene av predasjonsangrep på mennesker (for eksempel Frankrike, Estland, Nord-Italia, Russland og Finland på 1800-tallet) synes å stamme fra perioder og steder hvor landskapet var svaert modifisert. Et slikt landskap er ofte karakterisert av flere trekk, noe som gjör det vanskelig å isolere hvilket trekk som er viktigst. Et viktig trekk synes dog å ha vaert at det er få eller total mangel på ville byttedyr i området som fölge av århundrer av uregulert jakt, avskoging og intensiv beiting av tamme drövtyggere. Den eneste rikelige matkilden er da ofte buskap og avfall, noe som medförer at ulv i stor utstrekning må benytte matkilder assosiert med mennesker. Tilsvarende er ofte slike områder karakterisert ved at barn har ansvaret med å gjete buskapen. Dette gjelder for hele Europa gejom 1800-tallet."
Det verkar alltså som om risken för vargattacker ökar när vissa faktorer är närvarande. Detta ser mycket osannolikt ut om man betraktar den skandinaviska kontexten:
"None of the factors associated with an increased risk of wolf attacks are present in modern day Scandinavia. Rabies is absent, there is unlikely to be a future where wolves are not hunted or controlled, and habitat quality is high with very abundant prey. In addition, the present socio-economic situation does not place people in high risk situations." (s.9)
Detta förklarar även varför vargattacker är så sällsynta i Sverige. De faktorer som predisponerar för vargattacker saknas helt enkelt.
Att argumentera för vargens farlighet i Sverige och skandinavien genom att okritiskt använda sig av globala och historiska siffror är lite som att argumentera för att svenska myggor är livsfarliga eftersom myggor är en bärare för malaria i tropiska områden.
Hela rapporten som jag använt som källa kan hittas här:
www.nina.no/archive/nina/Publikasjoner/oppdragsmelding/NINA-OM722.pdf
mvh
D
Liknande trådar
Liknande trådar
Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter
Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg