Därför SoftShell.
1: Sant är att branchen, inte minst dess svenske representanter, numera kallar det mesta för Soft-Shell.
2: även innan begrepper myntades, fanns det produkter som levde upp till den specifikation som vissa trots allt fösöker göra.
3: Föregàngare inom detta har diverse väverier varit, framför allt Schoeller. Dessa har FoU:at fram material med en rad praktiska/tekniska egenskaper, där stretch, vindtäthet, vatten-avisning, transpiration och nötstyrka varit olika màl att uppnâ. Bást de material som lyckats ha "allt-i-ett".
4: Om jag inte ár helt fel underáttad myntades själva begreppet SoftShell av Gore (?), vilka blandade sig i den här typen av material genom att göra sin Windstopper-plagg med membran stretchiga (Windstopper Softshell). En annan infalls-vinkel vad gäller material-sammansáttning alltsâ.
5. redan fràn början erkánde branchen svârigheten med att marknadsföra/förklara detta begrepp, efter att i sà mànga âr tryckt pà tre-lagers-principen.
6. och som sagt, under tiden har det hela rörts till ytterligare, genom att diverse konfektions-företag kallar allt som är lite vindtätt för SoftShell.
7. Scholler, som antagligen tycker att branchen börjat vattna ur begreppet, kallar nu de material som har de egenskaper man fràn början definierade, för Original SoftShell.
DÄRFÖR SOFTSHELL (FÖR MIG)
Klättermusen var tidigt ute med att anvánda material som idag skulle klassas som SoftShell. Trots detta vill man inte anvánda begreppet, eftersom det ár oklart och oprecist.
Igâr premiärbesteg jag sásongens första lilla topp (Galatzó, dryga 1000 meter). Trots att det fortfarande är varmt här i Spanien beslöt jag att anvánda mig av KM Mithril. Under bestigningen konfirmerades svaret pà fràgan "Varför SoftShell":
1. TRANSPIRATION/BRED KOMFORT-TEMP.-ZON:
Visserligen skedde upp/nedstigning mellan kl. 8-12, men solen han ändà ligga pà rátt ordentligt och värma pâ. Överkroppen i pricip sjöblöt av svett. Trots detta kándes aldrig byxorna för varma och instángda.
2. NÖTSTYRKA/SKYDD:
Anledningen till att använde byxorna (och inte gà i shorts) dels pga de riviga busksnàren under första delen av anmarchen, och dels pga de vassa klipporna under upp/nedstigning. Inte ett spàr av tagg-risp eller klipp-riv varken pâ byxor eller pà huden.. Dessutom mindre fall vid överaskande rutschning pga sâphal sten pà nordsidan. Parerade med knät, som klarade sig helskinnat. Med annan byxa sákert blodvite, samt hade reflexen inte varit att parera med knät, med handlöst fall som följd.. (OK, Kevlar förstárkning pà knät, men ändâ....)
3: VATTENAVISANDE:
Upptáckte för sent att munstycket till min vattenpàse i ryggan börjat lácka.. bara att traska pà.. under turen rann sákert en liter vatten längs byxbenen.. kándes dock aldrig pà sjáva huden..Pärl-effekt och ultra-snabb torkning. kan visserligen inte jämföras med regn, men ándâ.
4: STRETCH/KOMFORT
Uppstigningen skedde i ca 45 graders konstant lutning i övervägande blockstens-terräng. Mycket hopp och lànga kliv mellan bumlingar, utsräckta ben för att nâ avsatser etc etc. Trots detta var byxorna aldrig i vágen, utan det var i princip som att vara utan byxor. Vilken som helst av mina andra byxor hade säkert tagit emot och varit ivägen vid mer än ett tillfälle.
För mig är stretchen det básta med dessa plagg, men att man fâr det andra pà köpet är ju fanstastikt det med (vind-proof testades ej igâr pga obefintlig vind/kyla! Har dock konfirmerats tidigare, framför allt med jacka med samma egenskaper.)
Summa summarum: har man en gâng börjat avánda denna typ av byxor sà undrar man nog senare hur man kunnat använda andra typer tidigare. Dessa ár oslagbara i komfort och praktisk anvándning.
Även jackan är otroligt bekväm, praktisk och ger ett total röreslefrihet och fullgott váder/nöt-skydd och komfort vid de flesta váderlekar, utom ihàllande regn, sträng kyla samt vid varm váderlek frân ca 20 grader och uppât.
Mvh, Mats
[Ändrat av Malindo 2004-09-20 kl 10:43]