Jag skulle säg att det är lika viktig att den som säkrar repet vet vad han gör... I militära sammanhang(ingen erfarenhet i Sverige) så använde vi grövre rep. Faran med någon som går/simmar över en ström och dras med är när den andre börjar dra i repet. Då tenderar den som sitter i repet att dras under vattenytan(motströms) och drunknar. Vad man ska göra är att istället för att dra in honom, är att föra honom in till kanten med med hjälp av strömmarna och spänt rep. Då håller han sig ovan ytan och kan ta sig i land.
//A
Om den som säkrar drar eller släpper ut för lite rep kan det gå helt åt helsike. Däremot har jag ingen erfarenhet av att man skulle kunna dras ner under vattnet. Jag tror att detta beror på djupet. De vad vi gått har sällan varit djupa. Däremot har det varit strömt. Saken hamnar i en helt annan dager om man simmar eller vadar där det är djupt. Jag antar att det är då man dras ner om man dras uppströms.
repet är endast till för att få tillbaka den som drullar i till kanten han/hon startade från. Det ger varken någon support eller räddar från drunkning..
Jag håller inte riktigt med. Repet räddar en från att dras med och slå sig fördärvad. Drunknar man så gör man det sannolikt för att man först slagits sönder och samman på stenar. När man väl gått ikull kan repet mycket väl användas som support. Har man gått ikull reser man sig ju direkt om man kan och då kan ett smart infirat rep vara god hjälp. Detta måste dock göras med en viss finess annars kan man dra ikull den vadande igen.
Det är långt ifrån alltid man kan välja landningsplats. I första hand skulle jag satsa på att få iland den som gått i kull just där jag står och säkrar, men som sagt jag har ingen erfarenhet av att säkra simmare eller folk som vadar där det är mycket djupt.
Binda fast i sten/träd är väl ingen vits alls med. Ende möjligheten vore ett dubbelt rep om man är ensam, som man sen kan dra över, som man gör om man firar ner i klättring. Fast dels finns det inte många träd i fjället, och dels så är det som sagt inte tänkt som statisk punkt, utan den som säkrar försöker hålla linan över vattnet utan att spänna, och är redo att springa nerför jåkk-sidan och hjälpa den blöta kamraden komma i land.
.
Självsäkring förutsätter väl nästan att man går baklänges över vadet. Visst skulle det kunna göras. Men jag har svårt att tro att det skulle bli säkrare om man går baklänges. Tvärtom! Det framstår som ett omöjligt för att inte säga idiotiskt projekt.
Den som går ensam bör istället satsa på något annat. I första hand att få sällskap just vid svåra vad. Är man flera som håller i varandra blir det också säkrare. Jag har hjälpts över flera vad på det sättet av lokalbefolkningen i Nepal, Indien och Paktistan. Det kan också löna sig att ha en riktigt stadig vadkäpp med sig, en stör att stödja sig mot nedströms, när man väl kommer till ett vad är det inte säkert att det finns något som kan funka som käpp. Allra bäst är naturligtvis om man stöter ihop med någon som har vadlina med sig.