Vad kommer kethcup ifrån?

[Martin Fjäderlätt]

Största hotet mot ungarnas allmänbildning i dag tror jag är datorn !!
-Den stjäl för mycket av deras dyrbara tid!

Samma sak skulle man kunna säga om böcker. Eller om att bygga koja i skogen. Det handlar inte om de enskilda medierna eller aktiviteterna, det handlar om balans mellan dem. Lagom mycket datorer, lagom mycket böcker, lagom mycket bygga koja. Även där kommer föräldrarnas ansvar in i bilden.

De som har det bäst i samhället idag är såna som har suttit "för mycket" framför datorn. Lustigt nog är många av dem också friluftsmänniskor. Och allmänbildade. Och praktiska.

Vad ska man göra, frågar du. Jag vet i alla fall vad man inte ska göra. Man ska inte sänka nivån på skolan och använda dess ännu mer dyrbara tid till att berätta att potatismos är gjort av potatis.
Men sånt är såklart ypperligt att ha in i förskolorna.

 

[-Patric-]

Samma sak skulle man kunna säga om böcker. Eller om att bygga koja i skogen. Det handlar inte om de enskilda medierna eller aktiviteterna, det handlar om balans mellan dem. Lagom mycket datorer, lagom mycket böcker, lagom mycket bygga koja. Även där kommer föräldrarnas ansvar in i bilden.

De som har det bäst i samhället idag är såna som har suttit "för mycket" framför datorn. Lustigt nog är många av dem också friluftsmänniskor. Och allmänbildade. Och praktiska.

Vad ska man göra, frågar du. Jag vet i alla fall vad man inte ska göra. Man ska inte sänka nivån på skolan och använda dess ännu mer dyrbara tid till att berätta att potatismos är gjort av potatis.
Men sånt är såklart ypperligt att ha in i förskolorna.

det blir så bra när du säger det Martin!

 

[Malindo]

Ja, kan man inte läsa på ketchupflaskan att det går åt två kilo tomater till ett kilo ketchup, då kanske det är läskunnigheten det är fel på.

I mina ungars skola (i Spanien) anses det att en viktig prioritering är att kunna söka, finna och använda relevant information för att lösa uppgifter och problem, varför de inte anvánder skolböcker i ämnen som geografi, naturkunskap etc, utan nástan enbart arbetar med datorer, uppslagsverk, faktaböcker etc.

I exemplet med ketchup-flaskan skulle det relevanta alltsà vara att veta var man kan söka relevant information om man inte vet vad Ketchup gjort av (innehàllsförteckningen pà flaskan).

Inom parentes kan tilläggas att precis som alla andra system är ovan inte perfekt: det passar bra till duktiga och motiverade barn, medan andra mindre motiverade inte fâr nânting gjort, och föräldrarna har inte ens en skolbok att falla tillbaka pà för att kolla om barnen har koll pà ämnet i frâga.

 

[oscar jensen]

Största hotet mot ungarnas allmänbildning i dag tror jag är datorn !!
-Den stjäl för mycket av deras dyrbara tid!
Datorn är bra till viss gräns, sen är det mest negativt.

Med allmänbildning menar jag inte det som står i tidningen utan mera jordnära ting.
Det som finns i närmiljön som kräver teori och praktik.

Ja, den där datan är verkligen det stora hotet. Vi borde gå tillbaka till ett jägar-samlar samhälle. Helst då ett där skolan lär barnen allt de behöver veta om praktiska ting.

Jag är ledsen, men jag kan inte låta bli att tycka att föräldrarna ska göra prioriteringen av vad de vill lära sina barn, medan skolan bör hålla sig till det teoretiska. Och att kalla datorn för ett hot mot allmänbildningen känns rätt mycket som bakåtsträveri. För att vara allmänbildade i framtiden måste dagens ungdomar kunna en hel del om datorer.

Själv är jag en halvteknisk kontorsarbetande småbarnsförälder som väljer att lära mina barn så mycket som möjligt om naturen på den lilla fritid jag har. Mycket hellre än att hålla på att laga bilen eller snickra hemma.

/OJ

 

[aktiv-jägare]

Ja, den där datan är verkligen det stora hotet. Vi borde gå tillbaka till ett jägar-samlar samhälle. Helst då ett där skolan lär barnen allt de behöver veta om praktiska ting.

Jag är ledsen, men jag kan inte låta bli att tycka att föräldrarna ska göra prioriteringen av vad de vill lära sina barn, medan skolan bör hålla sig till det teoretiska. Och att kalla datorn för ett hot mot allmänbildningen känns rätt mycket som bakåtsträveri. För att vara allmänbildade i framtiden måste dagens ungdomar kunna en hel del om datorer.

Själv är jag en halvteknisk kontorsarbetande småbarnsförälder som väljer att lära mina barn så mycket som möjligt om naturen på den lilla fritid jag har. Mycket hellre än att hålla på att laga bilen eller snickra hemma.

/OJ

-Hur lång tid av datatiden tror du går åt till nåt vettigt?
Inom skolan så är dom väl bevakade vid datorn, förhoppningsvis, men hemma.
-Det är hemma som det går till överdrift.
Resten av livet kanske dom ändå blir sittande vid datorn.
Hemma- tiden ska dom ägna åt att fixa med moppen, cykeln eller snickra något mm
(här kan dom behöva söka info om reparationen o sv)
-Men det är ju enklast att datorn och tv:n är barnvakt.

Man kan heller inte sänka nivån på skolutbildningen den är ju bevisligen dålig redan nu.
Att ni själva är perfekta föräldrar har ju inte med saken att göra.
Vad händer med dom andra 90%?
-nej.... justera läroplanen, ungarna ska kunna svaret utan att söka på internet.
Lite praktisk tillämpning är aldrig fel, det ger bara substans till uppgiften.
-och höjer motivationen.
-Varför inte lägga till "ordning o uppförande" i betyget?

 

[Martin Fjäderlätt]

-Varför inte lägga till "ordning o uppförande" i betyget?

Därför att det är ungefär som att locka vegetarianer med oxfilé.
Kolla på din egen skoltid: de som behövde lära sig ordning och uppförande, var de intresserade av högt betyg?

Mindre klasser, fler vuxna i skolan, mer ansvar och stöd till föräldrarna.

Sen behöver såklart lärarutbildningen fräschas upp så att de lär sig lärarhantverket - inte bara teorier och ämneskunskaper.
Dagens lärarutbildning innehåller till exempel så gott som ingenting om informationskompetens och källkritik på Internet, eller om hur datorer kan användas i undervisning. Många kan knappt använda Word. Skolbarnen är bättre på datorer än sina lärare, och lärarna är bättre än de som utbildar lärare på lärarhögskolorna. Precis omvänt mot vad det borde vara.

Men jag hävdar ändå att det inte är skolan som är problemet (om det nu finns nåt problem, vi har fortfarande en av planetens mest välutbildade befolkningar), utan råmaterialet. Barnen. Alltså föräldrarna.

 

[avslutat 73229]

I mina ungars skola (i Spanien) anses det att en viktig prioritering är att kunna söka, finna och använda relevant information för att lösa uppgifter och problem, varför de inte anvánder skolböcker i ämnen som geografi, naturkunskap etc, utan nástan enbart arbetar med datorer, uppslagsverk, faktaböcker etc.

I exemplet med ketchup-flaskan skulle det relevanta alltsà vara att veta var man kan söka relevant information om man inte vet vad Ketchup gjort av (innehàllsförteckningen pà flaskan).

Inom parentes kan tilläggas att precis som alla andra system är ovan inte perfekt: det passar bra till duktiga och motiverade barn, medan andra mindre motiverade inte fâr nânting gjort, och föräldrarna har inte ens en skolbok att falla tillbaka pà för att kolla om barnen har koll pà ämnet i frâga.

Nu är du inne på något som jag tycker är väldigt viktigt och som jag själv i högre grad mötte först på universitetsnivå, nämligen förmågan att inhämta och värdera kunskap på ett kritiskt sätt. Och detta om något är en sak som jag tycker ofta fallerar hos många människor oavsett det gäller kunskapen om tillståndet i världen eller bantningstips. Det är allt för många som okritiskt anammar det de läser i Aftonbladet eller något som en viss auktoritet på ett område påstår. Detta tycker jag är ett långt större problem än att ungar inte kan laga en punktering.

I ett samhälle där information och ffa förmågan att söka kritiskt bland all information är väldigt viktigt, tycker jag att en av skolans viktigaste uppgifter är just att förmedla de verktyg som barnen behöver. Det är ju egentligen ganska häpnadsväckande att man t o m på universitetsnivå hör argument som "ja men det står ju i läroboken, då måste det vara sant". I själva verket har ju merparten av den vetenskapliga kunskapen karaktären av att ständigt befinna sig i en process där modeller och hypoteser ofta förändras även inom en övergripande teori och där ny kunskap tillkommer som förfinar och/eller förändrar etablerad kunskap.

Ren "katederundervisning" där kunskap ska läras utantill utan en kritisk bearbetning tror jag inte på. Det är klart att vissa saker skall/borde tillhöra allmänbildningen, men i allmänbildning ingår inte bara rena faktakunskaper, utan i väldigt hög grad även att känna till källkritik och hur man söker information.

Inte minst på det här forumet så läser man t ex ofta om hur illa det ser ut i världen, att det blir värre och värre osv.. Till stora delar är det ju helt fel. Hans Roslings numera närmast klassiska föreläsning "let my dataset change your mindset" som finns på TED.com är otroligt intressant och tankeväckande. Vad är det som gör att så många tror att situationen i världen blivit värre de senaste decennierna, när fakta talar ett annat språk? Till viss del tror jag det handlar om att väldigt många inte har intresse för/eller kunskapen av att sätta sig in i komplicerade frågor plus att domedagsretorik är vanligt förekommande och en ofta säljande komponent hos dagsblaskorna. Jag kan i alla fall rekommendera att ta en titt på Roslings föreläsning; den är både tankeväckande och inspirerande.

http://www.ted.com/talks/lang/eng/hans_rosling_at_state.html

 

[aktiv-jägare]

Jag tog dykcertifikat för ett antal år sedan.
Vi var i ålder 22-30 år ca. Teori-provet gick bra och ingen kuggade sig.

Ett par år senare så hade dykläraren nästan bara juniorer, dvs 15-16 åringar.
-teoriprovet gick åt helvete- minst 75 % kuggade sig.
"det stod inte i boken" försvarade sig eleverna med.
Efter tredje omskrivningen så fick han alla (tror jag) att klara sig.

-Hur är er förklaring?

 

[alven]

Till detta (Le Troglodytes inlägg ovan) måste jag, eftersom jag är i branschen, bara tillfoga det att jag alltför ofta råkar på studenter som lärt sig att källkritik handlar om att säga "hävdar xxx" eller "troligen"; källkritik består i skeptiska brasklappar men intet därutöver. Paradoxen är att källkritik kräver kunskap. Det finns en poäng med att lära sig en grund som man sedan kan ställa ny information mot - och sedan utvärdera. Utan den reflektionsbasen blir källkritiken ganska tom. Dessvärre kräver tillskansandet av reflektionsbasen ett inte okritiskt men i alla fall delvist naivt förhållningssätt. Dvs: för att kunna reflektera måste man ha något att spegla mot. Detta tycks man ha missat, i alla fall har jag fått den distinkta uppfattningen om många som kommer ut från gymnasiet.

 

[Noob]

Hemma- tiden ska dom ägna åt att fixa med moppen, cykeln eller snickra något mm

Och att bygga EPA-traktorer.

Till detta (Le Troglodytes inlägg ovan) måste jag, eftersom jag är i branschen, bara tillfoga det att jag alltför ofta råkar på studenter som lärt sig att källkritik handlar om att säga "hävdar xxx" eller "troligen"; källkritik består i skeptiska brasklappar men intet därutöver. Paradoxen är att källkritik kräver kunskap. Det finns en poäng med att lära sig en grund som man sedan kan ställa ny information mot - och sedan utvärdera. Utan den reflektionsbasen blir källkritiken ganska tom. Dessvärre kräver tillskansandet av reflektionsbasen ett inte okritiskt men i alla fall delvist naivt förhållningssätt. Dvs: för att kunna reflektera måste man ha något att spegla mot. Detta tycks man ha missat, i alla fall har jag fått den distinkta uppfattningen om många som kommer ut från gymnasiet.

Så är det. Man måste kunna mycket för att på ett meningsfullt sätt söka, hitta och förhålla sig till information. Ställa kritiska (dumma) frågor och kräva att skolan skall lösa "problem" som kanske finns och av en del kan uppfattas som "problem" krävs inget vetande för. Där kan det räcka med en stark röst. Förmågan att formulera ett problem är nästan lika viktig som förmågan att urskilja skenproblem.

Mognad och analytisk förmåga hjälper mycket. Med tanke på hur många som har/hade problem med det sista på universitetet är det tveksamt om det är en meningsfullt målsättning för grundskola/gymnasium.

 

[Noob]

Vad är det som gör att så många tror att situationen i världen blivit värre de senaste decennierna, när fakta talar ett annat språk?

Bra fråga. Kan det vara så att internet givit en kanal åt dem som tidigare inte hade någon röst? Såna vars världsbild skapats/förstärkts av kvällstidningarnas löpsedlar.

 

[aktiv-jägare]

Till detta (Le Troglodytes inlägg ovan) måste jag, eftersom jag är i branschen, bara tillfoga det att jag alltför ofta råkar på studenter som lärt sig att källkritik handlar om att säga "hävdar xxx" eller "troligen"; källkritik består i skeptiska brasklappar men intet därutöver. Paradoxen är att källkritik kräver kunskap. Det finns en poäng med att lära sig en grund som man sedan kan ställa ny information mot - och sedan utvärdera. Utan den reflektionsbasen blir källkritiken ganska tom. Dessvärre kräver tillskansandet av reflektionsbasen ett inte okritiskt men i alla fall delvist naivt förhållningssätt. Dvs: för att kunna reflektera måste man ha något att spegla mot. Detta tycks man ha missat, i alla fall har jag fått den distinkta uppfattningen om många som kommer ut från gymnasiet.

Om eleven inte själv kan formulera källkritiken så kan man troligen säga att eleven inte förstår
ämnet. Han måste själv analysera det rimliga i påståendet.
Kanske för att han missade basen i kunskaperna, eller missade tråden redan i början.
Ämnet blev för abstrakt, han har ingen "bild" av ämnet.