Det är däremot vanligt att trekkingargenturer och inte minst turister, kallar sin guider och bärare för Sherpas men i själva verket så är de Tamanger, Magars eller andra folk med ursprung i Tibet.
Sherpa är ett folk som bor i Solu-Khumbu, Rolwalling och Helambu. De emigrerade till Himalayas sydsluttningar från Kham i östra Tibet. De kännetecknas av att de talar en tibetansk dialekt, är lama-buddister, och ett speciellt klansystem (vissa gemensamma efternamn).
De är inte matrilinjära! Bön eller bonpo är den religion som fanns i Tibet innan det omvändes till buddismen!
Det finns i huvudsak två kategorier tibeto-burmanska folk i Nepal: i) sådana som invandrat till Nepal innan Tibet blev buddistiskt, och ii) sådana som invandrat efter. Tamang, Magar, Gurung, m fl hör till den förra kategorin, Sherpa till den senare.
För att återgå till trådens ämne: Man kan konstatera att "sherpa" har två betydelser, i) en medlem av Sherpastammen och ii) en bärare. Normalt kallas inte bärare i gemen för Sherpas. Det finns alla möjliga folk som bär i Nepal. Just Sherpas har utmärkt sig för att bära på hög höjd. De är då förhållandevis specialiserade bärare, som klarar av att bära bördor på över 6000 meters höjd, och som behärskar olika klättertekniker. Dessa höghöjdsbärare är nästan uteslutande sherpas. Men det finns en och annan Tamang i skaran också. Numer är dessa Sherpas verkligen inne i klättringen. Flertalet expeditioner skulle inte komma upp utan dem.
En Sirdar, eller Sardar, som det vanligen uttalas, är en boss. Det vanliga upplägget är att en sardar rekryterar och bestämmer över sina mannar, han är snarare en guide och befälhavare än en bärare. Sardarens uppgift är att leda mannarna, stå för det logistiska. Under honom brukar det finnas en kock, och bärare (kuli) som är lägst i rang. Är det frågan om en klätterexpedition så hör dessa med stor sannolikhet till sherpafolket. Är det däremot frågan om en vandring med betjänter så är de med stor sannolikhet från andra folk, Tamang, Rai, Limbu, Magar.
En klassisk monografi som jag varmt kan rekommendera som rolig läsning är Fürer-Haimendorfs, "The Sherpas of Nepal : Buddhist highlanders". Han var den förste antropologen som skrev om Sherpas. Sherry Ortner, en senare antropolog, har skrivit en bok som heter, "Life and death on Mt. Everest : Sherpas and Himalayan mountaineering", vilken jag dock inte läst själv.