Urskog hotad i Änok

Nu finns hela artikelserien som en bok med samma titel som artikelserien: Skogen vi ärvde. Utgiven på Weyler Förlag. Boken innehåller även material som inte var med i artiklarna. Jag har ännu inte läst boken själv.

Förhoppningsvis blir boken läst av många, även av människor som inte läst artiklarna. Det är bra att vi får en bred diskussion i Sverige om vad vi ska ha våra skogar till och vilka värden för allmänheten som skogarna innehåller. Lämplig julklapp till alla naturintresserade? Och varför inte till mark- och skogsägare som vill ha alternativa sätt att ta hand om sin skog.

Vilken skog var det som vi ärvde? Det var ju tydligen bara Änok, som skulle diskuteras i denna tråd och den skogen är ju sannerligen inte "vår gemensamma" skog, utan helt privatägd av bröderna Stenman. Därför är det upp till Bröderna Stenman att självständigt bestämma över sitt Änok!
/Niklas
 
Senast ändrad:
Vet inte helt säkert hur de tänker, men gissar att de hoppas på att de ska kunna få ansökan godkänd som ett slags undantag från begränsningen med försökskommunerna. Att få sin skog skyddad enligt KOMET-programmet innebär sedan att de får en ersättning från staten. Ersättningen är väl inte i närheten lika hög som vad en avverkning skulle ge, men det är dock pengar. Att avverka är innebär både mycket arbete och många kostnader, för att inte tala om att ärendet kan ta nya juridiska vändningar. Så det här med naturskydd kan nog ha sina fördelar även för markägarna i detta fall.

I de flesta slutavverkningarna torde avverkningskostnaderna klart understiga virkesvärdet. Få skogsägare vill ju slutavverka när nettot blir negativt. Dessutom är leveransvirke (d.v. s. när markägaren ombesörjer avverkning och utkörning av virket till körbar väg) idag en ganska sällsynt köpform vid slutavverkning. Det vanligaste köpformen är s.k. avverkningsuppdrag, d.v.s.att virkesköparen ombesörjer själva avverkningen och betalar sedan virket efter prislistan och drar av kostnaden för avverkning och uttransport av virket till körbar väg. Även vid s.k. leveransrotköp och rotpost, så ombesörjer virkesköparen avverkning och utkörning av virket till körbar väg. Således faller nog argumentet om avverkningen i sig skulle ge för mycket arbete för bröderna.

Däremot misstänker jag att bröderna Stenman är hjärtligt trött på byråkratin kring den aktuella slutavverkningen. Det är ju ganska många år vid det här laget, som de har stångat sina pannor blodiga mot maktfullkomliga myndigheter...

Att Bröderna Stenman vill ha en viss ekonomisk avkastning på sin mark, samtidigt som de får vara med och styra över sin egen mark, är väl självklart? Vilken privat markägare vill inte detta? Då torde väl KOMET-programmet vara det bästa alternativet för bröderna, om inte en slutavverkning är en framkomlig väg?
/Niklas
 
Niklas,

när det gäller Zarembas bok är den relevant för Änok, en del av den behandlar ju just detta ärende.

När det gäller dina synpunkter om Änok är skyddsvärt eller inte verkar det som om du inte har läst något alls av Skogsstyrelsens inventering eller deras motivering i avverkningstillståndet. När jag får tid ska jag skriva på min blogg (och kanske även i denna tråd) om just dessa saker och redovisa Skogsstyrelsens synpunkter.

Och så fortsätter du att hävda att endast markägaren ska ha rätten att bestämma över sin skog. Men så fungerar inte lagstiftningen idag. Om du vill att riksdagen ska ändra lagen så ska du inte driva den frågan i denna tråd. Ingen kan rimligtvis ha missat att uppfatta din ståndpunkt, men jag själv och åtskilliga andra här tycker helt annorlunda än du. Att hålla på och dränka tråden med inlägg som upprepar din åsikt om och om igen leder bara till att ingen orkar säga emot dig till slut. Och det anser jag är ett missbruk från din sida av forumet.

För att vara praktisk: Starta en egen tråd här på Utsidan med rubriken "Ingen annan än markägaren ska få bestämma över sin skog" eller något annat du finner passande. Där kan du fritt utveckla dina synpunkter och bedriva opinionsbildande i just denna fråga. Om du startar en sådan tråd kommer jag att läsa den och - kanske - skriva ett och annat inlägg. Men i denna tråd är det tyvärr alltför långt från ämnet.

Hälsningar
Hans
 
Fowwe!

1 du skrev attt tråden bara skulle handla om Änok! OK!

2 Du skrev sedan "Det är bra att vi får en bred diskussion i Sverige om vad vi ska ha våra skogar till och vilka värden för allmänheten som skogarna innehåller."

Änok är privatägd och kan således ej ingå i begreppet "våra skogar". (Detta flummiga begrepp måste ju rimligtvis enbart avse statens skogar). Således har uttryck i stil med "våra skogar" inget i denna tråd att göra!

Så vill du vara praktiskt, föreslår jag att du skapar dig en egen tråd med rubriken "hur överföra alla privatägda skogar till våra gemensamma skogar".
/Niklas
 
Änok är privatägd och kan således ej ingå i begreppet "våra skogar". (Detta flummiga begrepp måste ju rimligtvis enbart avse statens skogar). Således har uttryck i stil med "våra skogar" inget i denna tråd att göra!

Så vill du vara praktiskt, föreslår jag att du skapar dig en egen tråd med rubriken "hur överföra alla privatägda skogar till våra gemensamma skogar".
/Niklas

Änok är privatägd helt rätt där! Men i §1 i Skogsvårdslagen står det att "skogen är en nationell tillgång". För mig betyder det att det ligger i allas intresse att skogen förvaltas på det sätt som gynnar hela nationen bäst.
 
Änok med bland Skogens pärlor

Skogsstyrelsen genomför inventeringar för att få bättre kunskap om vilka värdefulla miljöer som finns i skogen. De värdefulla miljöerna samlar myndigheten under namnet Skogens pärlor. Dessa skogsmiljöer är värdefulla på olika sätt, t ex genom höga naturvärden eller genom att de innehåller kulturlämningar.

Länk till Skogsstyrelsens sida om Skogens pärlor finns här.

Skogen i Änok finns representerad bland Skogens pärlor med två områden, ett större (norr) på 41,4 hektar och ett mindre (söder) på 9,5 hektar. Jag bifogar en karta över Änok där dessa två områden finns inritade med rött. Kartan är hämtad från Skogsstyrelsens kartsökfunktion för Skogens pärlor. Jämför gärna denna karta med mitt foto över området i ett tidigare inlägg (#87). Man ser då att det norra området är den barrskog som är är en del av ett större skogsområde på sluttningen Standár. Det södra området tror jag inte man kan se något av på mitt foto.

(Det tycks också som de lövträd och buskar som växer för sig själva på myrar och utmed jåkkens stränder inte kommer att avverkas. Jag trodde först inte att det förhöll sig på det sättet, men så ser det ut att vara. Hur dessa områden (s k impediment) kommer att klara av att utsättas för maskinerna som avverkar och fraktar virket vet jag inte.)

Vad får man då veta om dessa två områden som står med bland Skogens pärlor? De innehåller huvudsakligen tall, men även gran och glasbjörk. En betydande del av träden är gamla och/eller grova, och det finns inslag av högstubbar, döda träd mm. Som det ju är i urskog eller urskogsartad skog. Förutom att detta är naturvärden i sig utgör sådana biotoper en (nödvändig) livsmiljö för en hel del växter och djur. Ett antal sådana arter har påträffats i området, även om detta inte redovisas just här.

Det område som markägarna vill (och nu har fått tillstånd till att) avverka har en storlek av 55 hektar. Av dessa har Skogsstyrelsen alltså bedömt att 51 ha är så värdefull att det hamnat bland Skogens pärlor. Dvs i princip HELA det avverkningsaktuella området har höga naturvärden. Det är anmärkningsvärt.

Länk till inventeringsresultatet för det norra området finns här och för det södra området här.
 

Bilagor

  • Skogens_pärlor_3_640.jpg
    Skogens_pärlor_3_640.jpg
    105 KB · Visningar: 427
Senast ändrad:
Kanske det helt enkelt är mest lönsamt att inte avverka Änok? Smart strategi av ägarna att föreslå avverkning`

http://www.svd.se/naringsliv/bransc...krisen-pa-40-ar-drabbar-sagverken_7603958.svd

En beskrivning av situationen:
"
Samtidigt är detta ett bra exempel på när myndighetens uppdrag krockar väldigt tydligt med vad allmänheten tycker. Om rättsläget är osäkert som i det här fallet så är det myndighetens uppgift att driva ärendet så långt som det behövs för att få ett juridiskt klarläggande av hur lagen ska tolkas. Även om det i allmänhetens ögon ofta känns som att man väljer fel fighter.

Ett annat sådant exempel är bröderna Stenmans avverkningsanmälan i Änok-deltat i Norrbotten (som också nämnts tidigare här). Det är en myt att Skogsstyrelsen skulle ha haft uppfattningen att skogen skall/bör avverkas. Redan från dag 1 har uppfattningen varit att områden har höga eller mycket höga naturvärden och inte bör avverkas. Problemet har hela tiden stavats pengar i o m att Länsstyrelsen inte velat prioritera detta område för inlösen och Skogsstyrelsen inte har egna pengar för att lösa in så stora områden. Och om markägaren inte erbjuds ersättning från staten så får heller inte staten hindra markägaren från att bruka sin mark, även om det hotar naturvärden. Att sedan Naturskyddsföreningen överklagade avverkningstillståndet och fick rätt i den första instansen gjorde då att rättsläget blev osäkert och som sagt - då är det myndighetens uppgift att överklaga för att få ett klarläggande - trots att det fortfarande ansågs olämpligt att avverka i området och av många uppfattades som väldigt provocerande.

Nu slutar den här historien lyckligt ändå. I o m det domslut som kom för några veckor sedan där Skogsstyrelsen "vann" och bröderna Stenman därmed fick sitt avverkningstillstånd så valde bröderna samma dag att meddela att man inte tänker avverka området och heller aldrig haft någon egentlig tanke att så göra. För dem har det hela tiden handlat om principen att själva få bestämma över sin egen mark och inte få den tvångsinlöst av staten. När de väl fick sitt tillstånd var striden över och marken kommer nu på frivillig väg att skyddas - möjligtvis inom det sk Komet-programmet.
"
 
Änok är privatägd helt rätt där! Men i §1 i Skogsvårdslagen står det att "skogen är en nationell tillgång". För mig betyder det att det ligger i allas intresse att skogen förvaltas på det sätt som gynnar hela nationen bäst.

Tja, för mig är det lite märkligt att lagstiftaren blandar ihop privat tillgång (ca 50 + 25 % av skogen) med nationell tillgång (ca 12% av skogen). Den privatägda skogen är just en privat tillgång...

Att en hög och säker virkesproduktion har ett stort värde för Sveriges ekonomi, torde stå bortom all rimlig tvivel. Däremot så har naturvård ingen vidare positiv effekt på ekonomin, då det saknas en betalande köpare av de producerade naturvärdena. Köparen borde vara staten, alltså skattebetalarna, då de är de som kräver naturvård...
/Niklas
 
Tja, för mig är det lite märkligt att lagstiftaren blandar ihop privat tillgång (ca 50 + 25 % av skogen) med nationell tillgång (ca 12% av skogen). Den privatägda skogen är just en privat tillgång...

Att en hög och säker virkesproduktion har ett stort värde för Sveriges ekonomi, torde stå bortom all rimlig tvivel. Däremot så har naturvård ingen vidare positiv effekt på ekonomin, då det saknas en betalande köpare av de producerade naturvärdena. Köparen borde vara staten, alltså skattebetalarna, då de är de som kräver naturvård...
/Niklas

Lagstiftaten är inte någon diffus fantasifigur. Det är de personer vi alla via vårt demokratiska system har valt att placera i vår riksdag.

Ett klassiskt tankesätt att det endast är genom att utnyttja naturressurserna som man kan tjäna pengar, när de är slut så går man vidare till andra marker. Du kanske inte har hört talas om turister?
Det gick ett program på TV häromdagen "Den gamle och havet" där beskrev man hur man hade gjort för att få till ett fungerande ekosystem och en marknad där man tjänade pengar på de som var villiga att betala mest för naturresurserna. En situation där alla var vinnare förutom industritrålarna (deras ägare).
Nu tillåter inte allemansrätten att markägaren får betalt av dem som går i hans skog. Men man kan ju alltid hyra ut parkeringsplats till exempel. Här gäller det att vara kreativ!
När en skogsägare inte får bruka sin skog som han önskar pga ett beslut av någon myndighet så får han ekonomisk ersättning. Han får behålla kakan och äta den. Tanken med det uttrycket är ju att man skall beskriva något som inte är möjligt att uppnå...
 
Lagstiftaten är inte någon diffus fantasifigur. Det är de personer vi alla via vårt demokratiska system har valt att placera i vår riksdag.

Ett klassiskt tankesätt att det endast är genom att utnyttja naturressurserna som man kan tjäna pengar, när de är slut så går man vidare till andra marker. Du kanske inte har hört talas om turister?

Turister, du menar sådanna som huvudsakligen besöker Lisseberg, Sommarland och Gröna Lund? http://www.lantbruk.com/ledare/stall-inte-turismen-mot-skogen

Det gick ett program på TV häromdagen "Den gamle och havet" där beskrev man hur man hade gjort för att få till ett fungerande ekosystem och en marknad där man tjänade pengar på de som var villiga att betala mest för naturresurserna. En situation där alla var vinnare förutom industritrålarna (deras ägare).

Det finns all anledning att ställa sig kritiskt till dokumentärer. Sällan är de opartiska. En av flera anledningar till att jag kastade ut dumburken för 16 år sedan.

Kompenserades förresten trålarna för inkomstbortfallet?


Nu tillåter inte allemansrätten att markägaren får betalt av dem som går i hans skog. Men man kan ju alltid hyra ut parkeringsplats till exempel. Här gäller det att vara kreativ!

Tja, noga räknat har allemansrätten inget som helst juridiskt värde, då det inte är någon lag eller ens någon föreskrift. Det finns däremot vissa akta lagar och paragrafer, som är tillämpliga och dessa brukar sällan gynna markägaren... http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=65498

Men det kanske kan bli ändring på detta i framtiden http://www.orientering.se/Nyheter/Storaevenemanghotas/

När en skogsägare inte får bruka sin skog som han önskar pga ett beslut av någon myndighet så får han ekonomisk ersättning. Han får behålla kakan och äta den. Tanken med det uttrycket är ju att man skall beskriva något som inte är möjligt att uppnå...

För det första, så är det långt ifrån alltid som markägaren får någon ekonomisk kompensation för intrånget. För det andra så kan en högt eventuell kompensation dröja många år., medans intrånget gäller på direkten. För det tredje är det ingalunda säkert att ersättningen till markägaren står i proportion till det ekonomiska värdet på intrånget - för att inte tala om det känslomässiga intrånget.

Sålunda är det snarare som att avtvingas kakan utan att ens ha fått provsmaka den.
/Niklas
 
Tja, noga räknat har allemansrätten inget som helst juridiskt värde, då det inte är någon lag eller ens någon föreskrift. Det finns däremot vissa akta lagar och paragrafer, som är tillämpliga och dessa brukar sällan gynna markägaren... http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=65498
/Niklas

Ingen lag? Vad kallar du vår Grundlag och Miljöbalken då???
Jag skulle vilja säga att den ger allmänheten en viss rättighet och de inskränkningar som finns i allemansrätten hittar man i andra lagar. Den enda lag som jag kan komma på som är till det sämre för markägaren är förbjudet att skylta för att hindra allmänheten att röra sig där de har rätt att röra sig.
Men detta är en helt annan forumtråd (=offtopic) och den du länkar till har jag valt att inte delta i.
Sedan så förstår jag inte varför du länkar till att stora evenegang hotas. Den sortens verksamhet har aldrig varit en del i allemansrätten.

När det gäller trålarna så är de sällan lokalt ägda, så de tog sig säkert till andra områden där de fiskar ut vattnen för att sedan söka sig till andra vatten. Svaret på din fråga är att det framgick inte men jag kan inte tänka mig det. Ett lagligt fattat beslut är ju bara att rätta sig efter.
Den sortens industrifiske som inte är lokalt är orsaken till piratverksamheten vid Afrikas horn. Lokalbefolkningen kan inte längre försörja sig på fiske!
Detta är också offtopic och en avspårning från ämnet om att turism är lönsamt precis som man även framhåller i ledaren till Land, i din länk.

Slänga ut dumburken SVT's nyhetsrapportering är väl en av få som är opartisk och någorlunda korrekt?

Du får gärna komma med några länkar till det du påstår om att man ibland inte får intrångsersättning samt att det har tagit flera år innan den betalas ut. När det gäller själva värdet så är det väl sällan att den som säljer (vare sig frivilligt eller påtvingat) är nöjd med priset. Jag utgår ifrån att man följer lag och praxis (säkerligen prövad ända upp till högsta instans)? Något annat vore oacceptabelt! Men du har säket något exempel även på detta?

Men jag skulle vilja återgå till Änok. Du är uppenbarligen skogsägare/markägare. Hur hade du gjort för att få ut det avverkade timmer, massaved och grot? Om det var du som skulle avverka Änok.
 
För att vara praktisk: Starta en egen tråd här på Utsidan med rubriken "Ingen annan än markägaren ska få bestämma över sin skog" eller något annat du finner passande. Där kan du fritt utveckla dina synpunkter och bedriva opinionsbildande i just denna fråga. Om du startar en sådan tråd kommer jag att läsa den och - kanske - skriva ett och annat inlägg. Men i denna tråd är det tyvärr alltför långt från ämnet.

Ursäkta OT, men Utsidan är väl den plats på internet som passar sämst för en sådan tråd? Detta är väl en samlingsplats för oss som värnar frilutsliv och inte för dem som vill förstöra det så mycket som möjligt?
 

Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg