Urskog hotad i Änok

[niking]

Ingen lag? Vad kallar du vår Grundlag och Miljöbalken då???

Varken grundlagen eller miljöbalken säger ett dyft om vad som är tillåtet respektive icke tillåtet i allemansrätten. Det kanske största felet med allemansrätten är nog att den inte är specificerad i lag. Jämför med den norska friluftloven, som kom 1957.

I http://pure.ltu.se/portal/files/31171746/LTU-CUPP-10122-SE.pdf sidan 30, framgår att socialdemokraterna varit livrädda för att lagstifta om allemansrätten, på grund av att det skulle kunna urholka allemansrätten och stärka äganderätten (fritt återgivet).

Jag skulle vilja säga att den ger allmänheten en viss rättighet och de inskränkningar som finns i allemansrätten hittar man i andra lagar.

Ligger en del i det sista påståendet, se ovan.

Den enda lag som jag kan komma på som är till det sämre för markägaren är förbjudet att skylta för att hindra allmänheten att röra sig där de har rätt att röra sig.

Det räcker väl att undersöka hur myndigheter och domstolar behandlar konflikter mellan allmänhet och markägare:

Allmänhet irriterade på markägare => allmänt åtal.
Markägare irriterade på allmänhet => enskilt åtal

Lägg därtill det faktum att det råder ett generellt förbud mot övervakningskameror så fort området är "allemansrättsligt tillgängligt" http://www.jagareforbundet.se/svens...-for-atelkamera-uppsatt-for-vildsvin-1.26709/, vilket gör att friluftssvin i praktiken måste tas på bar gärning av markägaren http://www.youtube.com/watch?v=XnBr5yKDQHs&feature=related. Lättare sagt än gjort.

Sedan har vi alla orimliga krav på stängselgenombrott, från myndigheternas och allmänhetens sida. Men vem tro du få ta kostnaden för t.ex. vasst till följd av stängselgenombrottet, eller att djuren slipper ut? Jo, markägaren/arrendatorn! Markägaren får även ta smällen om någon går in i ett viltstängslad föryngringsyta och glömmer att stänga efter sig, varpå viltet tar sig in och fördärvar föryngringen.

Men detta är en helt annan forumtråd (=offtopic) och den du länkar till har jag valt att inte delta i.
Sedan så förstår jag inte varför du länkar till att stora evenegang hotas. Den sortens verksamhet har aldrig varit en del i allemansrätten.

Det finns många kommersiella och organiserade aktiviteter på annans mark, som åberopar allemansrätten som sin grund http://pure.ltu.se/portal/files/31171746/LTU-CUPP-10122-SE.pdf.

Dessutom blir det ju vanligare med avgifter för t.ex. skidspår. Så steget till inträde för vanliga medborgare, som vill idka friluftsliv i andras skog är nog inte så långt bort, trots allt.

När det gäller trålarna så är de sällan lokalt ägda, så de tog sig säkert till andra områden där de fiskar ut vattnen för att sedan söka sig till andra vatten. Svaret på din fråga är att det framgick inte men jag kan inte tänka mig det. Ett lagligt fattat beslut är ju bara att rätta sig efter.
Den sortens industrifiske som inte är lokalt är orsaken till piratverksamheten vid Afrikas horn. Lokalbefolkningen kan inte längre försörja sig på fiske!
Detta är också offtopic och en avspårning från ämnet om att turism är lönsamt precis som man även framhåller i ledaren till Land, i din länk.

Lönsamt för vem? Knappast den drabbade markägaren i alla fall. Klas Sandell har tydligt visat att de mesta av pengarna för friluftsturismen läggs på utrustning, följt av resor och övernattningar. En ytterst liten del av pengarna når ner till markägaren, vars mark ändå är en direkt förutsättning för hela den svenska friluftsturismen.

Dessutom visar ju ledaren i Land Lantbruk att de flesta turister inte är friluftsturister, utan hellre besöker klassiska turistmagneter som Lisseberg, Skansen m.m.

Slänga ut dumburken SVT's nyhetsrapportering är väl en av få som är opartisk och någorlunda korrekt?

I debatter brukas ju ofta termen (S)VT, fast den beteckningen är kanske inte längre helt relevant, då de flesta journalister är miljöpartister och vänsterpartister. Det rödgröna blocket har alltså 70% av journalisterna bakom sig, vilket onekligen sätter sina spår i nyhetsrapporteringar och dokumentärer http://www.journalisten.se/nyheter/svenska-journalister-foredrar-miljopartiet. Troligtvis är de rödgröna journalisterna än mer överrepresenterade på den statliga televisionen.

Med internet kan jag däremot själv söka info och slipper således bli matad av sosse-TV.

Du får gärna komma med några länkar till det du påstår om att man ibland inte får intrångsersättning samt att det har tagit flera år innan den betalas ut. När det gäller själva värdet så är det väl sällan att den som säljer (vare sig frivilligt eller påtvingat) är nöjd med priset. Jag utgår ifrån att man följer lag och praxis (säkerligen prövad ända upp till högsta instans)? Något annat vore oacceptabelt! Men du har säket något exempel även på detta?

Oh ja, det finns en s.k. kvalifikationsgräns på intrångets ekonomiska storlek. Om beloppet understiger dessa kvalifikationsgränsen så betalas ingen som helst ersättning ut.

Dessutom beräknas intrångets ekonomiska värde enbart för pågående markanvändning. Planerade ändringar av markanvändning ingår således inte i beräkningsunderlaget, trots att planerna kan vara ganska långt gångna och kan ibland vara orsaken till att området upptäckts av klåfingriga byråkrater.

Ett skräckexempel http://www.atl.nu/skog/biotopskydd-mot-garnas-vilja. Här måste alltså markägarna stämma staten, för att över huvud taget få någon ersättning för intrånget.

Lite ATL-länkar om ärendets gång:
2009-06-16 http://www.atl.nu/skog/strid-om-brand-mark-slutar-i-domstol
2009-07-02 http://www.atl.nu/skog/skogspyromanen-kan-vara-tillbaka
2009-08-20 http://www.atl.nu/ledare/skogsagarna-dubbelt-drabbade
2010-01-11 http://www.atl.nu/skog/ingen-miljooverdomstol-avverkningsstopp
2011-12-12 http://www.atl.nu/skog/biotopskydd-mot-garnas-vilja

Ett exempel på att det kan ta lång tid mellan konfiskation och ersättning http://www.lantbruk.com/startsida/skogsagare-far-ersattning-reservatsbildning.

Men jag skulle vilja återgå till Änok. Du är uppenbarligen skogsägare/markägare. Hur hade du gjort för att få ut det avverkade timmer, massaved och grot? Om det var du som skulle avverka Änok.

Nu har jag icke besett området, men jag tycker mig ändå förstå att det är ganska blött där. Så med tanke på att området är ganska blött och ligger i det vintersäkra norra Norrland, så är det enbart vinteravverkning som gäller. Således är det bara att börja trampa vintervägar. Lämplig tidpunkt för att börja trampa vinterväg i övre Norrland är väl när vintern och minusgraderna börjar på allvar, alltså ungefär nu?

På fastmarken till området kan det vara läge att anlägga traditionella skogsvägar, men det beror ju mycket på om man behöver passera andra markägare och hur dessa i så fall ställer sig till väg.

I avlägsna områden i USA och Kanada förekommer helikoptertransport av virket (goggla heli-logger), men det kräver väl en del tillstånd för att få tillåtas i Sverige, har jag för mig. Så det alternativet tror jag mindre på i detta fall.
/Niklas

 

[niking]

Ursäkta OT, men Utsidan är väl den plats på internet som passar sämst för en sådan tråd? Detta är väl en samlingsplats för oss som värnar frilutsliv och inte för dem som vill förstöra det så mycket som möjligt?

Äganderätten är helig för många skogsägare. Lyssna t.ex. vad Svarte Svartling säger ca 20 minuter in i intervjun http://static.sr.se/Laddahem/Podradio/p1_nya_tendens/2012/10/SR_p1_nya_tendens_121029_D92B.mp3

Men visst torde det vara naturligare att starta en sådan tråd på Skogsforum än på Utsidan.
/Niklas

 

[fowwe]

Om eventuell avverkning i Änok

Jag tar tillfället i akt och skriver lite information om Änok.

Nu har jag icke besett området, men jag tycker mig ändå förstå att det är ganska blött där. Så med tanke på att området är ganska blött och ligger i det vintersäkra norra Norrland, så är det enbart vinteravverkning som gäller. Således är det bara att börja trampa vintervägar. Lämplig tidpunkt för att börja trampa vinterväg i övre Norrland är väl när vintern och minusgraderna börjar på allvar, alltså ungefär nu?

På fastmarken till området kan det vara läge att anlägga traditionella skogsvägar, men det beror ju mycket på om man behöver passera andra markägare och hur dessa i så fall ställer sig till väg.

Jo, visst är det vinteravverkning som gäller. Men när det gäller just detta område finns en rad omständigheter som komplicerar proceduren, så det är inte så enkelt som det kanske verkar. Man behöver en smula kunskaper om terrängen däruppe för att förstå hur det är.

De båda skogsområden som markägarna sökt tillstånd att avverka ligger på var sin sida av vattendraget Kamajokk som närmast är att likna vid en älv. På bägge sidor finns en blandning av fjällbjörkskog, buskmarker, småsjöar, mindre vattendrag och myrar. Denna blandterräng måste man passera för att nå själva barrskogen, som står på fastare mark (den östra/norra skogsdelen står i blockterräng). För att nå den västra/södra skogsdelen måste man dessutom köra över själva Kamajokk. Även om vattennivån minskar drastiskt på vintern får man ändå försäkra sig mot att maskiner och fordon inte går genom isen. Det gäller också markerna som omger jåkken, vilka innehåller mycket vatten.

Markägarna har i något sammanhang sagt att de tänker spola området på vintern med vatten så att man kan köra över på tjock is. Det är möjligt att det kan lyckas, men jag skulle tro att det är kostsamt. Det gäller ju också att inte skada den övriga naturen.

När det gäller att anlägga skogsväg är den enda väg jag känner till den som går genom Kamajokks naturreservat (på den östra sidan av Kamajokk). De två markägarna är delägare även i detta markområde, men det finns tio delägare till. En del av dem kommer definitivt att motsätta sig att skogsvägen används eller utökas. Hur sådant löses juridiskt och praktiskt vet jag inte. Till sist ska virket transporteras till såg eller massafabrik. Det lär vara 30 mil dit.

Dessa omständigheter pekar på att det är mycket mer kostsamt att avverka i Änok jämfört med mer genomsnittlig norrlandsskog. Änokskogen är ju dessutom långsamväxande och jämförelsevis lågvuxen så intäkterna kommer troligen bli mycket lägre per hektar än för annan skog. Vidare bedömer Skogsstyrelsen att återväxtåtgärderna är "förhållandevis dyra".

Jag kan inte se annat än att en avverkning av skogen i Änok måste vara ovanligt lite lönsam. Ibland hör man att den inte skulle ge någon vinst alls, men det har jag inte fått bekräftat. Kanske det skulle bli vinst, trots allt. Och att få den skyddad genom någon form av reservat kanske är en bättre affär för markägarna i just detta fall. Kanske.

/Hans

 

[avslutat medlemskap 131216]

Bra svar från Fowwe. Du har fångat poängen i min frågeställning. Hur hade de tänkt att lösa problemet att de är helt omgärdade av mark som de inte kan använda (?) för att köra på.
En annan frågeställning som kanske en skogsägare kan svara på är hur de gör för att tillvarata groten på vintern. Jag tänker i första hand på stubbarna, grenarna bör ju vara möjligt att tillvarata trots snön.
En annan frågeställning som också berör transport är hur de skall bära sig åt för att transportera in alla plantorna som de skall plantera. Det går inte på vintern förutsätter jag? Så här måste de köra på barmark under sommarhalvåret. Då får de problem med att köra fram till området och korsa älven.
Men det är kanske så att jag pga att jag inte äger och brukar skog som jag inte förstår dessa frågor.

 

[niking]

Jag tar tillfället i akt och skriver lite information om Änok.



Jo, visst är det vinteravverkning som gäller. Men när det gäller just detta område finns en rad omständigheter som komplicerar proceduren, så det är inte så enkelt som det kanske verkar. Man behöver en smula kunskaper om terrängen däruppe för att förstå hur det är.

De båda skogsområden som markägarna sökt tillstånd att avverka ligger på var sin sida av vattendraget Kamajokk som närmast är att likna vid en älv. På bägge sidor finns en blandning av fjällbjörkskog, buskmarker, småsjöar, mindre vattendrag och myrar. Denna blandterräng måste man passera för att nå själva barrskogen, som står på fastare mark (den östra/norra skogsdelen står i blockterräng). För att nå den västra/södra skogsdelen måste man dessutom köra över själva Kamajokk. Även om vattennivån minskar drastiskt på vintern får man ändå försäkra sig mot att maskiner och fordon inte går genom isen. Det gäller också markerna som omger jåkken, vilka innehåller mycket vatten.

Ja, det är ju just därför man börjar trampa väg så fort vintern börjar komma på allvar. Då hinner is och tjäle bli tillräckligt tjockt, så att det bär tunga maskiner och timmerbilar.

Markägarna har i något sammanhang sagt att de tänker spola området på vintern med vatten så att man kan köra över på tjock is. Det är möjligt att det kan lyckas, men jag skulle tro att det är kostsamt. Det gäller ju också att inte skada den övriga naturen.

Vatten finns väl i älven/jokken? Hur skulle förresten den spolade isen skada den övriga naturen?

När det gäller att anlägga skogsväg är den enda väg jag känner till den som går genom Kamajokks naturreservat (på den östra sidan av Kamajokk). De två markägarna är delägare även i detta markområde, men det finns tio delägare till. En del av dem kommer definitivt att motsätta sig att skogsvägen används eller utökas. Hur sådant löses juridiskt och praktiskt vet jag inte. Till sist ska virket transporteras till såg eller massafabrik. Det lär vara 30 mil dit.

Finns det vägsamfällighet, där bröderna Stenman ingår, så kan övriga delägare knappast stoppa bröderna juridiskt från att nyttja vägen.

Att virket transporteras på timmerbil, är väl självklart. Tåg är väl knappast ett alternativ, eller? Det pågår f.ö. ett intressant miljöprojekt med en trave till http://www.skogforsk.se/Webb-tv/ETT---En-Trave-Till/

Dessa omständigheter pekar på att det är mycket mer kostsamt att avverka i Änok jämfört med mer genomsnittlig norrlandsskog. Änokskogen är ju dessutom långsamväxande och jämförelsevis lågvuxen så intäkterna kommer troligen bli mycket lägre per hektar än för annan skog. Vidare bedömer Skogsstyrelsen att återväxtåtgärderna är "förhållandevis dyra".

Jag kan inte se annat än att en avverkning av skogen i Änok måste vara ovanligt lite lönsam. Ibland hör man att den inte skulle ge någon vinst alls, men det har jag inte fått bekräftat. Kanske det skulle bli vinst, trots allt. Och att få den skyddad genom någon form av reservat kanske är en bättre affär för markägarna i just detta fall. Kanske.

/Hans

Det kan fortfarande vara intressant för bröderna att avverka skiftet när virkespriserna åter når gynnsamma nivåer.

Dessutom kommer det nog inte bli något reservat. Men varför inte ett komet-åtagande, så som Bröderna numera vill?
/Niklas

 

[niking]

Bra svar från Fowwe. Du har fångat poängen i min frågeställning. Hur hade de tänkt att lösa problemet att de är helt omgärdade av mark som de inte kan använda (?) för att köra på.
En annan frågeställning som kanske en skogsägare kan svara på är hur de gör för att tillvarata groten på vintern. Jag tänker i första hand på stubbarna, grenarna bör ju vara möjligt att tillvarata trots snön.
En annan frågeställning som också berör transport är hur de skall bära sig åt för att transportera in alla plantorna som de skall plantera. Det går inte på vintern förutsätter jag? Så här måste de köra på barmark under sommarhalvåret. Då får de problem med att köra fram till området och korsa älven.
Men det är kanske så att jag pga att jag inte äger och brukar skog som jag inte förstår dessa frågor.

Groten (GRenar Och Toppar) skulle jag nog använda till att risa stickvägarna, ty dessa lär knappast trampas.

Stubbarna skulle jag nog låta vara i detta fall. Stubbrytningen är ju inte särskilt vanlig, så vida man inte tänkt sig en helt annan markanvändning (vilket knappast kommer på fråga i just Änok).

Vad återväxten, så lär det bli naturlig föryngring. Är det blött, torde björkarna kunna sätta fart. Sedan kommer granen under björkarna. Den s.k. kronobergsmetoden eller Drettinge-metoden.

Dock finns det diverse bandgående fordon, liksom vissa fyrhjulingar, som nog skulle kunna ta sig över både jokk och myr.

Vill du lära dig mer om praktiskt skogsskötsel, så finns både skogsforum och kunskap direkt.
/Niklas

 

[avslutat medlemskap 131216]

Trodde GROT var GRen och rOT men där trodde jag fel. Eller som en bekant till mig skulle ha sagt, tror gör man i kyrkan.

Om jag har förstått det hela rätt (tar det förbehållet som gäller resten av det jag skriver) så är det så att bröderna i sin ansökan angett att de skall ta ut grot. Den skall alltså inte ligga kvar i skogen.

De har tänkt att avverkningen skall ske på vintern för att undvika markskador.

De har själva sagt att återplantering skall ske. Så någon självsådd är inte aktuell (kollade de olika metoderna och de verkar som om båda två är arbetskrävande och kanske mest lämpade för produktiv skog?). Det är därför jag funderar på hur de skall bära sig åt. Inkörningen av plantor måste väl ske i samband med planteringen? Detta är också anledningen till att Skogstyrelsen ställer krav på bankgaranti.

Tittar man på kartan så finns den en väg(skogsväg?) in i Kamajokk naturreservat men den slutar mitt i reservatet, dvs den når inte ända fram till området som skall avverkas. Den ligger på mark som är samägd av bröderna och fler personer. Att de kan använda vägen för att köra på utgår jag ifrån men när vägen tar slut och det finns personer som också äger marken inte är välvilligt inställda till körning i naturen så förstår jag inte hur de skall komma vidare. Jag utgår ifrån att alla markägare måste respekteras när det kommer till vad som får göras på deras mark? Man får köra snöskoter på vintern i reservatet enligt reservatsbestämmelserna men skogsmaskiner lär väl ändå orsaka mer skador även om det är vinter? Det är inte tillåtet att skada växt eller djurliv i reservatet.

 

[fowwe]

De har själva sagt att återplantering skall ske. Så någon självsådd är inte aktuell (kollade de olika metoderna och de verkar som om båda två är arbetskrävande och kanske mest lämpade för produktiv skog?). Det är därför jag funderar på hur de skall bära sig åt. Inkörningen av plantor måste väl ske i samband med planteringen? Detta är också anledningen till att Skogstyrelsen ställer krav på bankgaranti.

Javisst, det handlar om återplantering. Och jag har som du funderat över det här med de förhållanden som gäller fjällnära skog. Att man nog inte utan vidare kan tillämpa metoder som används på annat håll (jag är dock ingen expert på detta). Man måste tänka på att området består av långsamväxande fjällnära skog, det är inte många höjdmeter till skogsgränsen mot fjäll. Den mesta arealen är inte blöt utan innehåller torr blockmark med gamla tallar. I ansökan har för övrigt markägarna angett att återplantera med 2000 plantor/hektar, tall och gran.

Tittar man på kartan så finns den en väg(skogsväg?) in i Kamajokk naturreservat men den slutar mitt i reservatet, dvs den når inte ända fram till området som skall avverkas. Den ligger på mark som är samägd av bröderna och fler personer. Att de kan använda vägen för att köra på utgår jag ifrån men när vägen tar slut och det finns personer som också äger marken inte är välvilligt inställda till körning i naturen så förstår jag inte hur de skall komma vidare. Jag utgår ifrån att alla markägare måste respekteras när det kommer till vad som får göras på deras mark? Man får köra snöskoter på vintern i reservatet enligt reservatsbestämmelserna men skogsmaskiner lär väl ändå orsaka mer skador även om det är vinter? Det är inte tillåtet att skada växt eller djurliv i reservatet.

Vad jag förstår (har kollat upp det) kan inte de markägare som äger vägen i Kamajokks naturreservat hindra att den används vid en avverkning. Även om en del av dem säkert skulle vilja. Om Skogsstyrelsen har beviljat avverkning så har skogsägaren ifråga laglig rätt att föra ut virket på lämpligt sätt. Och något alternativ till skogsvägen genom naturreservatet känner jag inte till.

Men frågan om skador på mark och natur är viktig. Snö och tjäle är ingen garanti för att undvika markskador. Att som markägarna planera att vattna (helt riktigt, niking, med vatten från jåkken) för att få marken istäckt hjälper säkert till viss del. Maskinerna kan säkert komma fram dit man vill. Men trots isandet kan de tunga maskinerna ge djupa spår i marken, och då tänker jag inte i bara på själva skogsmarken utan också på den mark som finns i det våta deltalandet.

Detta deltaland är ett känsligt område, med ett slingrande vattendrag som omges av ömtåliga stränder. Tyvärr har ingen av myndigheterna beaktat detta utan man har endast undersökt skyddsvärdet hos själva skogsmarken. Deltalandet har man glömt bort, och detta är nog ännu mer unikt än själva skogen (som ju är tillräckligt skyddsvärd i sig, enligt min mening). Vi har inte så många liknande deltaområden i Sverige. Det vore önskvärt att exempelvis Länsstyrelsen tog en ordentlig titt på just våtmarksdelen.

(Deltat i Rapadalen är för övrigt ett sådant deltaområde, mig veterligen det förnämligaste i landet. Otroligt att staten för några decennier sedan ville reglera hela Rapadalen och göra ett vattenmagasin av alltihop. Som väl var så kunde detta vansinnesprojekt stoppas och ett naturområde i absolut världsklass bevaras. Magasinet hamnade i nästa större sjö istället.)

 

[fowwe]

Dessutom kommer det nog inte bli något reservat. Men varför inte ett komet-åtagande, så som Bröderna numera vill?
/Niklas

Kometprogrammet låter verkligen som en bra möjlighet. Jag är inte alls emot det, kan det skydda skogen låter det utmärkt. Problemet är ju att det inte är säkert att de kan få sin ansökan beviljad, eftersom Kvikkjokk inte ingår i något av försöksområdena.

Vidare hoppas jag att bröderna nu inte ändrar sig igen och plötsligt vill avverka. Deras ansökan om att få avverka verkade ju allvarligt menad från början och gav inget intryck av att bara vara ett slags test av förfoganderätten.

/Hans

 

[niking]

Trodde GROT var GRen och rOT men där trodde jag fel. Eller som en bekant till mig skulle ha sagt, tror gör man i kyrkan.

Om jag har förstått det hela rätt (tar det förbehållet som gäller resten av det jag skriver) så är det så att bröderna i sin ansökan angett att de skall ta ut grot. Den skall alltså inte ligga kvar i skogen.

De har tänkt att avverkningen skall ske på vintern för att undvika markskador.

De har själva sagt att återplantering skall ske. Så någon självsådd är inte aktuell (kollade de olika metoderna och de verkar som om båda två är arbetskrävande och kanske mest lämpade för produktiv skog?). Det är därför jag funderar på hur de skall bära sig åt. Inkörningen av plantor måste väl ske i samband med planteringen? Detta är också anledningen till att Skogstyrelsen ställer krav på bankgaranti.

Tittar man på kartan så finns den en väg(skogsväg?) in i Kamajokk naturreservat men den slutar mitt i reservatet, dvs den når inte ända fram till området som skall avverkas. Den ligger på mark som är samägd av bröderna och fler personer. Att de kan använda vägen för att köra på utgår jag ifrån men när vägen tar slut och det finns personer som också äger marken inte är välvilligt inställda till körning i naturen så förstår jag inte hur de skall komma vidare. Jag utgår ifrån att alla markägare måste respekteras när det kommer till vad som får göras på deras mark? Man får köra snöskoter på vintern i reservatet enligt reservatsbestämmelserna men skogsmaskiner lär väl ändå orsaka mer skador även om det är vinter? Det är inte tillåtet att skada växt eller djurliv i reservatet.

Att skogsstyrelsen kräver en bankgaranti för att godkänna en vanlig avverkning (nåja) är inget jag hört talas om. Sådant brukar ju annars mest förekomma i samband med täkttillstånd, för själva återställningen när täktverksamheten en gång ska avslutas.

Har bröderna Stenman själva skickat in avverkningsanmälan, eller har virkesköparen ombesörjt saken? Det är inte helt ovanligt att virkesköparen ombesörjer detta och då kan det bli vissa ändringar i slutändan. Bara för att man skriver i avverkningsanmälan att grot ska tas ut, så blir det ju inte nödvändigt så att grot verkligen kommer att tas ut när det kommer till kritan.

Vad transporten av plantorna till föryngringsytan beträffar, så finns del fyrhjulingar som kan köras flyttande i vatten, så det är nog inget bekymmer i sig. Det finns även en del andra amfibiefordon på marknaden.

Vitsen med att avverka på vintern är ju just att det blir minimala skador på mark och vegetation. F.ö. så kan lite körskador vara nyttigt för den biologiska mångfalden, den enes död blir den andres bröd... Att det sedan inte är estetiskt tilltalande är en annan faktor...

Vad gäller regler för att släppa fram grannens virkestransporter till närmsta väg, så är jag inte helt hundra på detta. Om det inte finns något rimligt alternativ, så kan nog en skogsägare tvinga släppa igenom en annan skogsägares virke. På mina marker har jag alltid möjligheter att köra på egen mark fram till väg, varför jag inte har behövt fördjupa mig i problematiken.
/Niklas

 

[niking]

Kometprogrammet låter verkligen som en bra möjlighet. Jag är inte alls emot det, kan det skydda skogen låter det utmärkt. Problemet är ju att det inte är säkert att de kan få sin ansökan beviljad, eftersom Kvikkjokk inte ingår i något av försöksområdena.

Vidare hoppas jag att bröderna nu inte ändrar sig igen och plötsligt vill avverka. Deras ansökan om att få avverka verkade ju allvarligt menad från början och gav inget intryck av att bara vara ett slags test av förfoganderätten.

/Hans

Jo, personligen är även jag mycket positivare till kometprogrammets frivilliga markägarinitiativ än statligt styrda markkonfiskationer, där markägaren inte har något lagliga möjligheter att sätta emot.

Vad gäller bröderna Stenman, så känner du väl dem. Det gör inte jag...
/Niklas

 

[avslutat medlemskap 131216]

Vad gäller regler för att släppa fram grannens virkestransporter till närmsta väg, så är jag inte helt hundra på detta. Om det inte finns något rimligt alternativ, så kan nog en skogsägare tvinga släppa igenom en annan skogsägares virke.

Då skulle man ha rätt att inskränka en annan markägares rättighteter? Känns inte som det skulle vara något som du står för eller??? Fast jag kanske missförstod dig när du sa att äganderätten är helig för en del markägare, ditt inlägg 2152.