UL: Intresse för ultralätt?

samme83; sa:
Om fukt involveras kan man ju tänkas lägga på ytterligare en faktor för om luften är fuktig (dimma t.ex. då ytterligare avkylning borde uppstå pga. avdunstning på huden eller ledning vid regn om huden blir "blöt"). Var gränsen går mellan blöt och fuktig hud vet jag inte och frågan är om det verkligen är så relevant i sammanhanget.

Som du säger går det mesta in i varandra.

Att det går åt energi för att vatten skall förångas är ren fysik. Det innebär att något som är blött och torkar förlorar energi=blir nerkylt. Känn på tvätt som hängt ute på tork i solen en somardag. Innan den torkat är den nästan iskall.

Sen är det ju så att vattnets benägenhet att avdunsta dessutom beror på luftens fuktighet. Är luften mättad så dunstar inte fukten och då sker inte denna energistöld (det är därför fuktig värme är värre en torr, svetten kan inte avdunsta i den höga luftfuktigheten och kan därmed inte kyla).

Men sen har vi den tredje grejen, att fuktig luft har mer "termisk massa" (jag vet inte den korrekta termen). Det är ju samma fenomen som att laven i bastun (av trä) går att sitta på, men spikarna som hållar fast den (och har samma temperatur) får man brännskador av.

Och som fjärde ingrediens har vi ju fenomenet att luftfuktigheten och luftens temperatur inte är samma invid en yta som i "fria luften". Luften närmast en varm yta är ju varmare än luften längre bort, likadant fast tvärtom är det med en kall yta. Exakt hur detta påverkar luftfuktigheten vet jag faktiskt inte. När luften kommer nära en kall yta och blir nerkyld så kan den ju inte binda lika mycket fukt så fukten kondenseras, men om detta gör att den relativa fuktigheten ändras vet jag inte... antagligen inte?
 
nermander; sa:
Men sen har vi den tredje grejen, att fuktig luft har mer "termisk massa" (jag vet inte den korrekta termen). Det är ju samma fenomen som att laven i bastun (av trä) går att sitta på, men spikarna som hållar fast den (och har samma temperatur) får man brännskador av.


Och som fjärde ingrediens har vi ju fenomenet att luftfuktigheten och luftens temperatur inte är samma invid en yta som i "fria luften". Luften närmast en varm yta är ju varmare än luften längre bort, likadant fast tvärtom är det med en kall yta. Exakt hur detta påverkar luftfuktigheten vet jag faktiskt inte. När luften kommer nära en kall yta och blir nerkyld så kan den ju inte binda lika mycket fukt så fukten kondenseras, men om detta gör att den relativa fuktigheten ändras vet jag inte... antagligen inte?

Anledningen till att man kan sitta på laven medans spikarna ger brännskador är att metaller har en högre värmeledningsförmåga än trä.40-50 (W/m K) för rostfritt stål och 0.1-0.2 (W/m K) för trä. Eftersom kroppen håller en lägre temperatur än både laven och spikarna kommer värmen att ledas från dessa. Den värme som kommer att till föras huden (om man sitter naken) kommer att vara högre från spiken än från laven just på grund av att stål leder värme bättre.

Vad det beträffar den relativa luftfuktigheten så är den ju definierad som kvoten mellan vattenångans faktiska partialtryck och luftens mättnadsångtryck vid aktuell temperatur. Mättnadsångtrycket är en funktion av temperaturen. Alltså: Ändras temperaturen ändras den relativa luftfuktigheten, förutsatt att mängden vattenånga är densamma.
Detta kan ske väldigt lokat. Som praktiskt exempel på processen kan man ju nämna vad britterna testade under andra världskriget. När deras hemvändande plan skulle komma in för landning och piloterna inte såg landningsbanan för dimman så tände de en massa små bensineldar vid banans sidor. Detta gjorda så att luften värmedes upp och dimman försvann, och ner kom planen.

Mvh Jesper
 
polarhund; sa:
Som praktiskt exempel på processen kan man ju nämna vad britterna testade under andra världskriget. När deras hemvändande plan skulle komma in för landning och piloterna inte såg landningsbanan för dimman så tände de en massa små bensineldar vid banans sidor. Detta gjorda så att luften värmedes upp och dimman försvann, och ner kom planen.

Mvh Jesper

Kan det inte ha varit det enkla faktum att de såg eldarna ?
 
P.D; sa:
polarhund; sa:
Som praktiskt exempel på processen kan man ju nämna vad britterna testade under andra världskriget. När deras hemvändande plan skulle komma in för landning och piloterna inte såg landningsbanan för dimman så tände de en massa små bensineldar vid banans sidor. Detta gjorda så att luften värmedes upp och dimman försvann, och ner kom planen.

Mvh Jesper

Kan det inte ha varit det enkla faktum att de såg eldarna ?

Jo, till viss del :) Men normalproceduren var att man lande ett tag efter att eldarna tänts så att dimman försvann och fårhållandena var så goda som möjligt.

Men för att belysa den tidagare poängen med ett annat i mindre tvetydigt :) exempel så kan man tänka på vad som händer med fuktig luft rakt ovanför ett vattendrag en klar och stilla kväll. Markvärmen strålar ut och marken kyls snabbt ned. Detta leder till att den fuktiga luften ovanför vattnet kommer att kylas ned och strålningsdimma bildas.

Mvh Jesper
 
Och som fjärde ingrediens har vi ju fenomenet att luftfuktigheten och luftens temperatur inte är samma invid en yta som i "fria luften". Luften närmast en varm yta är ju varmare än luften längre bort, likadant fast tvärtom är det med en kall yta. Exakt hur detta påverkar luftfuktigheten vet jag faktiskt inte. När luften kommer nära en kall yta och blir nerkyld så kan den ju inte binda lika mycket fukt så fukten kondenseras, men om detta gör att den relativa fuktigheten ändras vet jag inte... antagligen inte?

Svaret är ja. Om temperaturen sjunker utan förändrad mängd så ökar den relativa luftfuktigheten eftersom marginalen minskar till max vattenånga som luften kan bära. Detta fortsätter tills daggpunktstemperatur uppnås då all fukt kondenseras.

mvh/sam
 
polarhund; sa:
Vad det beträffar den relativa luftfuktigheten så är den ju definierad som kvoten mellan vattenångans faktiska partialtryck och luftens mättnadsångtryck vid aktuell temperatur. Mättnadsångtrycket är en funktion av temperaturen. Alltså: Ändras temperaturen ändras den relativa luftfuktigheten, förutsatt att mängden vattenånga är densamma.
Detta kan ske väldigt lokat. Som praktiskt exempel på processen kan man ju nämna vad britterna testade under andra världskriget. När deras hemvändande plan skulle komma in för landning och piloterna inte såg landningsbanan för dimman så tände de en massa små bensineldar vid banans sidor. Detta gjorda så att luften värmedes upp och dimman försvann, och ner kom planen.

Mvh Jesper

Återigen ett klockrent inlägg. Meteorologistuderandekanske?
I Alaska har man någon gång i modern tid, förskingrat dimma medelst att tillföra luften kondensationskärnor, t.ex. dammpartiklar osv. Dessa binder ångpartiklarna och får dimman att på något sätt regna ur.
Har ingen fakta kring detta men låter ju faktiskt som en rimlig idé. På samma sätt kan snöröjningsfordon på landningsbanor förskingra dimma genom att de dels sprutar upp en massa snö i luften samt att avgaspartiklarna fungerar som kondensationskärnor.
 
nermander; sa:
....
McFlurryskeden funkar bra, ska man lätta på vikten så ska man väl inte bry sig om nån "känsla"? Stäng av alla gamla värderingar, det gäller att tänka om. Största felet med McFlurryskeden är att det är ett hål i skaftet (vid själva bladet) så den är lite kinkig att diska. En flergångs plastsked funkar hyffsat (väger dock 12 g). McFlurryskeden kan man (om man är en sån som kapar skaftet på tandborsten) kapa skaftet på och skarva med en pinne när man skall äta.
Största felet med McFlurryskeden som jag ser det är just att det är en McFlurrysked (värdering som jag varken vill eller kan stänga av). Jag skulle inte stå ut att se eländet varje gång jag äter när man är ute. Tror jag blir betydligt lyckligare av en träsked och några gram till i packningen än av några gram mindre och Ronald McDonalds McFlurrysked. Min personliga reflektion.

När du nu bygger på din UL-lista får jag känlan av att du försöker minimera vikten under bivillkor att utrustningen ska fungera för ett givet ändamål? Kanske fungerar att vända på det och istället bestämma dig för en viss maxvikt, och sedan maximera nyttan av utrustningen under bivillkor en viss maxvikt? I det senare fallet får du med "känsla", för det är väl ändå kombinationen av utrustningens vikt och upplevd nytta av utrustningen som ger den totala trivseln, och inte bara det ena?
[Ändrat av Raskesven 2003-06-06 kl 14:32]
 
Mycket kul och urspårad tråd det här. VAt inte riktigt vad jag vill säga med mitt inlägg men är det inte så att allt innom met. värme, fukt, luft mm strävar efter att utjämna skilnaderna i temp., tryck, fuktighet oavsett ledningsförmåga mm.

Hoppas jag rört till diskussionen ytterligare lite :-o
 
Raskesven; sa:
När du nu bygger på din UL-lista får jag känlan av att du försöker minimera vikten under bivillkor att utrustningen ska fungera för ett givet ändamål? Kanske fungerar att vända på det och istället bestämma dig för en viss maxvikt, och sedan maximera nyttan av utrustningen under bivillkor en viss maxvikt?

Då blir det ju inte "ultralätt" ju:)

Vitsen med ultralätt är ju att det skall vara så lätt som möjligt.

Det man gör är ju att man ser till att skala bort allt som inte är nödvändigt för nyttan.

Det finns som sagt var många som inte går hela vägen till ultralätt för de tycker att de får ge upp för mycket av bekvämligheten.

Jag vill prova med ultralätt hur det funkar för att sen kanske nöja mig med "lättvikt".

Man ska sikta högre än man behöver nå.

Det var ungefär samma sak som när jag blev döv och skulle börja fundera över hur jag skulle lära mig kommunicera med folk. Det finns olika metoder men jag valde utan att tveka att gå direkt på teckenspråk även fast det ju inte är jag som kommer behöva teckna utan de som skall prata med mig som måste göra det. Men grejen är att genom att jag kan teckenspråk så kan jag lättare lära dem att använda enkla tecken som stöd. Hade jag istället lärt mig TSS (Tecken Som Stöd för tal) så hade jag varit tvungen att lära upp folk till samma nivå som mig. Det är lättare att lära upp folk till en nivå som ligger strax under den man själv ligger på.
 
Egel; sa:
Mycket kul och urspårad tråd det här. VAt inte riktigt vad jag vill säga med mitt inlägg men är det inte så att allt innom met. värme, fukt, luft mm strävar efter att utjämna skilnaderna i temp., tryck, fuktighet oavsett ledningsförmåga mm.

Stämmer, bara att kolla på värmeladningsekvationen och diffusionsekvationen (som i och för sig är samma). Jisses nu har det verkligen spårat ur :)

Vad ledinsförmågan bestämmer är effekten, dvs hur mycket termisk energi per tidsenhet som tar sig genom ett material, givet geometrin och temperaturdifferansen.

Jesper
 
NU har jag i alla fall fått tummen ur och uppdaterat min sida. Det är inga stora ändringar, men lite fler bilder på grejerna.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg