samme83; sa:Om fukt involveras kan man ju tänkas lägga på ytterligare en faktor för om luften är fuktig (dimma t.ex. då ytterligare avkylning borde uppstå pga. avdunstning på huden eller ledning vid regn om huden blir "blöt"). Var gränsen går mellan blöt och fuktig hud vet jag inte och frågan är om det verkligen är så relevant i sammanhanget.
Som du säger går det mesta in i varandra.
Att det går åt energi för att vatten skall förångas är ren fysik. Det innebär att något som är blött och torkar förlorar energi=blir nerkylt. Känn på tvätt som hängt ute på tork i solen en somardag. Innan den torkat är den nästan iskall.
Sen är det ju så att vattnets benägenhet att avdunsta dessutom beror på luftens fuktighet. Är luften mättad så dunstar inte fukten och då sker inte denna energistöld (det är därför fuktig värme är värre en torr, svetten kan inte avdunsta i den höga luftfuktigheten och kan därmed inte kyla).
Men sen har vi den tredje grejen, att fuktig luft har mer "termisk massa" (jag vet inte den korrekta termen). Det är ju samma fenomen som att laven i bastun (av trä) går att sitta på, men spikarna som hållar fast den (och har samma temperatur) får man brännskador av.
Och som fjärde ingrediens har vi ju fenomenet att luftfuktigheten och luftens temperatur inte är samma invid en yta som i "fria luften". Luften närmast en varm yta är ju varmare än luften längre bort, likadant fast tvärtom är det med en kall yta. Exakt hur detta påverkar luftfuktigheten vet jag faktiskt inte. När luften kommer nära en kall yta och blir nerkyld så kan den ju inte binda lika mycket fukt så fukten kondenseras, men om detta gör att den relativa fuktigheten ändras vet jag inte... antagligen inte?