UL eller inte

[Avslutat medlemskap]

Det jag inte gjort är att ha gått med mat för 2-3 veckor i min nylonpåse. 12 dagars mat är max. Men att gå med 2-3 veckors mat behöver man ju bara om man ser det som ett självändamål att vara ute så länge utan att proviantera. Vilket vissa gör, det är inget fel med det. Då går man kanske in och lägger sig vid ett basläger i något avlägset område. Ganska ovanligt är det nog i vilket fall.

Tre veckors mat är för min del ca 21 kilo. Så då skulle jag hamna på 28-29 kg i startvikt. I det läget skulle jag nog välja en lätt säck med ram. Någon av de stadigare från GoLite eller en ULA-2.


Jörgen

Jag har själv aldrig gått med mer än 11 dagsransoner
mat, och mer får jag inte plats med i min säck,
om inte packandet ska vara ett intellektuellt äventyr.
Att gå längre utan proviantering är knappast
något självändamål om nu turen kräver det; jag skulle
t ex tro att det är omöjligt
att proviantera på Nordlandsruta från Narvikfjellene
och ned till Börgefjell.

Depåer? Tore Abrahamsson genmförde på 50-talet
en fem veckor lång vandring med deras
hjälp och det är sannolikt
lättare i svenska fjällen där de flesta stugor har vakter - i nordnorge
är alla föreningensstugor låsta - eller i extrem ödemark (läste om en svensk som använt depåer
i Anvahr).

kanske jag förundraas över att du äter så mycket.
Jag har ju en bestämd känsla, speciellt i fjällen,
att de sista hektona går åt till att bära de sista
hektona - det brukar hävdas så av en del UL-profeter.

Det kan väl vara individuellt - jag är inte precis
storvuxen och brukar väga 70 kg i början av sommaren.

Jag hade c:a 7 hg per dag i Norge
senast och jag gick upp i vikt. Där kan ätandet
på hemresan ha hjälpt till, men jag gissar
att jag stannade på plus mins noll under
själva vandringen.

Annorlunda
i Pyreneerna, där jag gick ned minst fem kilo
och åt betydligt mer (12 nätter i stugor, hotell
eller på camping, i övrigt bortåt nio hekto
om dan; om jag inte varit magsjuk hade jag nog
gått ned lite mindre).

 

[Avslutat medlemskap]

Re: UL för nybörjare?

Har med intresse följt debatten en tid. En tanke kommer jag inte ifrån: är det inte så att man måste ha en viss erfarenhet för att kunna ge sig in på den banan? Som novis inom vandring känns det som om det krävs att man prövat lite (mer än några enstaka fjällturer) och dragit på onödiga prylar innan man vet vad man kan skippa, byta ut eller måste ha kvar. Annars riskerar man att hamna i situationer där något man verkligen behövt saknas eller inte håller måttet. Med tanken om UL i bakhuvudet (även om man kanske inte strävar mot att bli någon fulländad UL-ist) kan man sedan förändra sin packning mm. Eller är detta fel sätt att tänka?

Det naturliga är väl vartefter stegra anspråken.
Jag skulle inte ha gjort fjolårets 13-dagars tur
i Dovre och Tafjord (med flera etapper utanför lederna)
15 år tidigare, ej heller årets månadslånga tur
i Pyreneerna. Förra året gick jag 21 dagar
i Alperna och tältade 15 nätter, varav 13 fritt.
För 15 år sen skulle jag aldrig ha drömt
om att tälta alls.

Förmodligen är du privilegierad i att ha tid på dig.
Jag upptäckte Alperna 1987, när jag var 42 år.
Idag är jag 61 och inser att jag närmar mig slutet
av mitt vandringsliv.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

Det GÅR inte att med bibehållen komfort (jämtemot tung-gung) genomföra en UL-vandring,en OK komfort går att uppnå,men bibehållen? Sällan.

Så kan man nog inte säga. För det är för det första jävligt subjectivt. Och för det andra får man fundera på skillanderna mellan gå-komforten och sitta-vd-tältet/tarpen-komforten. Högre på det första behöver inte ge lägre på det andra, men kan.

Vi har inte specifierat terrängen för vandringen,men oavsett (nästan) vilken som man syftar till så menar jag att kängor slår gympadojjor i fråga om komfort.
Ett tält som man kan slå upp och rumsera runt i,ovasett väder,slår en tarp,i komfort.Ombyteskläder höjer trivseln för de flesta.Det är subjektivt,men realistiskt.Tältet undantaget så är det inga vikter att tala om för att klara olika situationer utan att behöva söka lösningar eller gå alternativa vägar.


peter

Som påpekats är naturligtvis komfort individuellt. Jag håller alltså inte med dig vare sig när det gäller dojjor eller tarp/tält. För mig ger gympadojor och tarp i minst 9 fall av 10 högre komfort. Att då släpa på dem för den 10:e gångens skull ger mig ingen komfort. Sådant reserverar jag för första förband och sådant.

Du behöver inte tycka som jag. Du behöver inte ens prova.

Om det ligger en hundralapp på gatan kan ju ingen tvinga dig att plocka upp den

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det jag inte gjort är att ha gått med mat för 2-3 veckor i min nylonpåse. 12 dagars mat är max. Men att gå med 2-3 veckors mat behöver man ju bara om man ser det som ett självändamål att vara ute så länge utan att proviantera. Vilket vissa gör, det är inget fel med det. Då går man kanske in och lägger sig vid ett basläger i något avlägset område. Ganska ovanligt är det nog i vilket fall.


Jörgen

Kanske jag förundraas över att du äter så mycket.
Jag har ju en bestämd känsla, speciellt i fjällen,
att de sista hektona går åt till att bära de sista
hektona - det brukar hävdas så av en del UL-profeter.

Jag behöver mindre käk nu än för 20 år sedan. I somras konstaterade jag att jag hade för mycket mat med mig. Så jag skall minska det inför framtiden. Men jag vill absolut inte vara hungrig. Komfort

Jörgen

 

[Raskesven]

Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

.....
Jag märkte att det funkade, testade det på allvar och fann att det inte bara funkade, utan att jag inte heller saknade något eller hade det obekvämt. Vilket var en smula oväntat. Jag hade väntat mig att få ge lite avkall på den "komfort" som verkar vara den viktigaste delen av naturupplevelsen för många ;-)

Då tyckte jag att det här kunde vara något att tipsa andra utemänniskor om.

Jörgen

Ja, det är en fin tjänst UL-förespråkare gör oss andra. Lite som politiska missnöjespartier, dvs. de ger etablerade partier en spark i baken så de måste strama upp sig lite. Sedan kan man tycka att en del är åt pepparn, men man tänker till lite mer än vad man kanske annars skulle ha gjort. Gentjänsten blir då att något bromsa de värsta excesserna;-)

Raskesven

 

[The Trooper]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

Du behöver inte tycka som jag. Du behöver inte ens prova.

Om det ligger en hundralapp på gatan kan ju ingen tvinga dig att plocka upp den

Jörgen

Jag tycker inte som du,om det var oklart.Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag varit ute på det sätt som du förordar,långt innan jag visste att det hade ett namn,UL.Tyckte inte att det var speciellt angenämt de gånger vädret visade sig från sin blöta sida.Sen dess har jag haft ett antal olika tält,mitt nuvarande väger 1,6 kg (Mackinley Duolite),men funderar på en HennesseyHammock,verkar smuff.

Alltså,jag plockade upp hundringen,men den var i nån värdelös valuta .


peter

 

[nermander]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

Det hela beror väl på minst två saker. Dels på vad man menar med komfort: jag har fått intrycket av att många TU (Tungt Utrustade), däribland jag själv, oftast talar om komfort i termer av vad man kan njuta av i lägersituationen: vattenbefriat, vindstilla, myggfritt, etc. UL:are tycks benägna att även se till komforten när man bär. Självklart kan man i viss utsträckning se det som att det finns en trade-off mellan dessa två.

Visst är det så. När jag vandrar så ägnar jag i princip en tredjedel av tiden åt att bära min packning. Under hela min uppväxt så har den biten varit en plåga på grund av att jag haft "för tung" packning.

En tredjedel av tiden sover jag. Jag har aldrig haft problem med att sova på hård mark, tvärtom så sover jag rätt bra på ett hårt golv. Så för mig så är sovkomforten främst att vara varm, inte att ligga mjukt.

Av den resterande tredjedelen så går väl ungefär hälften åt till mat, lika fördelat på laga, äta och diska. Äter gör jag relativt fort, jag gillar inte när maten hinner kallna och jag är inte så stor i maten (jag väger ju inte ens 65 kg). Ju mer lättlagad maten är desto högre komfort anser jag att det är. Och ju mindre saker att diska, desto högre komfort.

Jag ser alltså väldigt liten vits i att förstöra komforten för en tredjedel av tiden (vandringen) bara för att eventuellt höja den under den resterande sjättedelen.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

.....
Jag märkte att det funkade, testade det på allvar och fann att det inte bara funkade, utan att jag inte heller saknade något eller hade det obekvämt. Vilket var en smula oväntat. Jag hade väntat mig att få ge lite avkall på den "komfort" som verkar vara den viktigaste delen av naturupplevelsen för många ;-)

Då tyckte jag att det här kunde vara något att tipsa andra utemänniskor om.

Jörgen

Ja, det är en fin tjänst UL-förespråkare gör oss andra. Lite som politiska missnöjespartier, dvs. de ger etablerade partier en spark i baken så de måste strama upp sig lite. Sedan kan man tycka att en del är åt pepparn, men man tänker till lite mer än vad man kanske annars skulle ha gjort. Gentjänsten blir då att något bromsa de värsta excesserna;-)

Raskesven

Mm, funderar på att starta ett nytt parti och grubblar på namnet.
"Packlistan", kanske kan vara något

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Filosofin bakom UL....

Du behöver inte tycka som jag. Du behöver inte ens prova.

Om det ligger en hundralapp på gatan kan ju ingen tvinga dig att plocka upp den

Jörgen

Jag tycker inte som du,om det var oklart.Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag varit ute på det sätt som du förordar,långt innan jag visste att det hade ett namn,UL.Tyckte inte att det var speciellt angenämt de gånger vädret visade sig från sin blöta sida.Sen dess har jag haft ett antal olika tält,mitt nuvarande väger 1,6 kg (Mackinley Duolite),men funderar på en HennesseyHammock,verkar smuff.

Alltså,jag plockade upp hundringen,men den var i nån värdelös valuta .


peter

Har du provat och det inte funkar så har du gjort mer än de flesta. Jag önskar bara att fler ville prova. En del kommer förmodligen att dra dina slutsatser och en del kommer att dra mina. De som drar dina slutsatser har ju inte förlorat något (om man testar med omdöme i hemmaskogarna) och de som drar mina har vunnit på försöket.



Jörgen

 

[Avslutat medlemskap]

Fjell og Vidde

har i sitt senaste nummer ett test av "lätta" (ja, de
säger rentav "ultralätta") ryggsäckar.
jag slet upp tidningen och fann att de satte
gränsen vid 2 kg och att ingen säck rymde mer än
50 liter.

Som jämförelse - min nuvarande
(som är mycket bekväm att bära fär en ischiatiker
som mig) är på 65 liter, väger 1.8 kg och
har ändå lyxen av en särskild stegjärnsficka
utanpå och en ficka inuti lagom för en packe kartor.

Att anspråken på lätthet är så måttliga beror
nog på att den överväldigande majoriteten
norska vandrare går hytte til hytte - nästan alla
tältare jag stöter på är antingen utlänningar eller
toppbestigare som gör ewn tur över helgen eller så.

Dock fanns en säck som väckte min nyfikenhet, Bergans
Helium, 1.1 kg, c:a 55 liter (om jag minns rätt).
Den ansågs rentav hade den bästa bärkomforten.
Så mycket är iaf klart, av min egen erfarenhet,
att bältena ofta är överdimensionerade för
de bördor som jag kan tänka mig att bära
(och för min rygg).

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Fjell og Vidde

har i sitt senaste nummer ett test av "lätta" (ja, de
säger rentav "ultralätta") ryggsäckar.
jag slet upp tidningen och fann att de satte
gränsen vid 2 kg och att ingen säck rymde mer än
50 liter.

Som jämförelse - min nuvarande
(som är mycket bekväm att bära fär en ischiatiker
som mig) är på 65 liter, väger 1.8 kg och
har ändå lyxen av en särskild stegjärnsficka
utanpå och en ficka inuti lagom för en packe kartor.

Att anspråken på lätthet är så måttliga beror
nog på att den överväldigande majoriteten
norska vandrare går hytte til hytte - nästan alla
tältare jag stöter på är antingen utlänningar eller
toppbestigare som gör ewn tur över helgen eller så.

Dock fanns en säck som väckte min nyfikenhet, Bergans
Helium, 1.1 kg, c:a 55 liter (om jag minns rätt).
Den ansågs rentav hade den bästa bärkomforten.
Så mycket är iaf klart, av min egen erfarenhet,
att bältena ofta är överdimensionerade för
de bördor som jag kan tänka mig att bära
(och för min rygg).

ULA har en hel del lätta ramsäckar som jag hört positiva saker om.
http://www.ula-equipment.com/

Den största rymmer ca 75 l och väger 1,2 kg.
Och Gossamer Gear har ju en silnylonpåse som väger 99 g....

Jörgen

 

[Martin Fjäderlätt]

Re: Fjell og Vidde

Bergans
Helium, 1.1 kg, c:a 55 liter (om jag minns rätt).

Klart intressant! Dessutom ser det ut som att den petnoggranne kan spara några gram på att klippa bort mög som isyxfästen.

Men måste verkligen alla lätta prylar heta "Helium"?