UL eller inte

[nermander]

Re: Erfarenheter det mest givande.

Det kanske inte rent mentalt är fullt så lätt att prova UL under en längre tur som det låter.

Man kan prova en sak i taget.

Jag menar, om man nu anser att ett kilo hit eller dit inte spelar så stor roll så kan man väl prova att vandra i gympadojor och ha kängorna med sig i ryggsäcken? Det handlar ju bara om EN gång, och sen VET man (och slipper tro en massa).

 

[Avslutat medlemskap]

Re: Re: Erfarenheter det mest givande.

Det kanske inte rent mentalt är fullt så lätt att prova UL under en längre tur som det låter.

Man kan prova en sak i taget.

Jag menar, om man nu anser att ett kilo hit eller dit inte spelar så stor roll så kan man väl prova att vandra i gympadojor och ha kängorna med sig i ryggsäcken? Det handlar ju bara om EN gång, och sen VET man (och slipper tro en massa).

Och VEM har sagt att 1.5-1.7 kg mer eller mindre
på ryggen inte spelar någon roll?
Jag vore glad om jag i ett nafs kunde spara
så mycket - det är mer än vikten av två dagsransoner
mat.

Poängen med tidigare inlägg är att man inte vet
verkningarna
av ett visst alternativ förrän man prövat, och då kan
det vara försent.


Största risken med lättare
skor är, utom vrickningar och stukningar
(om man som jag har dåliga fötter)
att trampa ur en av dem t ex i ett blockstråk -
då är den för evigt förlorad. Min bedömning
är att den risken är STOR
(för mig) med löparskor,
betydligt mindre dock med t ex de Garmont-skor
som jag har på mig just nu.

Och dessa väger 200 gram mindre än mina lättaste kängor.

 

[Avslutat medlemskap]

Och fortfarande tror jag det är exakt EN UL-förespråkare (som inte är SÅ förfärligt UL)
som redovisar vad för slags turer han gör.

Men det är ju inte relevant.
.....

Inte relevant? Det är ju helt avgörande för trovärdigheten. Det går inte att med bibehållen trovärdighet bara säga något i stil med t.ex "det är bra att gå lätt, gympaskor och tarp är lätta så därför är det bra med gympaskor och tarp", utan att specificera under vilka omständigheter grejerna ska användas.

Om UL:are ställer frågan "varför så tungt?", ställer t.ex jag frågan "under vilka omständigheter ska du vandra?". Ingen av frågorna ska väl tas som ett påhopp. Båda frågorna är relevanta.

Raskesven

Kanske det är så enkelt som att endast
NUI redovisar sina turer därför att han är den
enda som gjort riktigt långa och krävande sådana,
därtill i de farliga och svåra svenska fjällen
nmed deras hemska klimat.

Den som frågar om längden på turen verkligen spelar
någon roll övertygar knappast om att han
verkligen gjort större turer ovanför trädgränsen -
då skulle han väl ha beskrivit en sådan tur.

När någon talat om att "välja läger på naturens villkor" så uppstår samma undran (jag kollade
min rapport från sommarens stora tur och konstaterade
att jag tältade 15 nätter i öppet landskap
över, eller nära, trädgränsen).

När löparskor kontra kängor diskuterades i en annan tråd hävdade någon att det bara tungt packade som
behövde rejäla don i blockterräng, UL-packar
dansade fram från sten till sten. Sådant
inger i förstone beundran hos den som är van
att möta block som når till börstet
eller gått utför sluttningar på 45 grader
med instabila block och snö mellan, tills man
undrar om vederbörande verkligen gått i riktigt blockterräng. Det är inget argument mot något,
men ett bra exempel på varför man inte övertygar
om inte redogör för omständigheterna.

Jag söker därför impulser hos dem som verkligen
berättar vad de gjort och det ska vara turer på
minst 14 dagar (med eller utan proviantering)
för att fånga mitt intresse

http://www.ultralightbackpacker.com/

beskriver bland annat en tur på 14 dagar utmed
John Muir Trail i Kalifornien, förvisso
en av de soligaste turer man kan göra, och
förvisso med proviantering och med
flera övernattningar i skog, men betydligt trovärdigare
än det mesta man kan läsa här.

Ett tips som jag förresten snappat upp är
att jag kanske borde ha litet fetare mat med
mig, speciellt på de riktigt långa turerna.

Jag kollade förresten Ray Jardines sidor, men
efter att ha läst att han rott över Atlanten,
och om en tur där han och hustrun köpte cyklar efter en
vecka tröttnade jag på att leta efter exempel
som angick mig. Andra kanske kan ge pekare
till intressantare sajter.

 

[joru]

Och fortfarande tror jag det är exakt EN UL-förespråkare (som inte är SÅ förfärligt UL)
som redovisar vad för slags turer han gör.

Men det är ju inte relevant.
.....

Inte relevant? Det är ju helt avgörande för trovärdigheten. Det går inte att med bibehållen trovärdighet bara säga något i stil med t.ex "det är bra att gå lätt, gympaskor och tarp är lätta så därför är det bra med gympaskor och tarp", utan att specificera under vilka omständigheter grejerna ska användas.

Om UL:are ställer frågan "varför så tungt?", ställer t.ex jag frågan "under vilka omständigheter ska du vandra?". Ingen av frågorna ska väl tas som ett påhopp. Båda frågorna är relevanta.

Raskesven

Kanske det är så enkelt som att endast
NUI redovisar sina turer därför att han är den
enda som gjort riktigt långa och krävande sådana,
därtill i de farliga och svåra svenska fjällen
nmed deras hemska klimat.

Den som frågar om längden på turen verkligen spelar
någon roll övertygar knappast om att han
verkligen gjort större turer ovanför trädgränsen -
då skulle han väl ha beskrivit en sådan tur.

När någon talat om att "välja läger på naturens villkor" så uppstår samma undran (jag kollade
min rapport från sommarens stora tur och konstaterade
att jag tältade 15 nätter i öppet landskap
över, eller nära, trädgränsen).

När löparskor kontra kängor diskuterades i en annan tråd hävdade någon att det bara tungt packade som
behövde rejäla don i blockterräng, UL-packar
dansade fram från sten till sten. Sådant
inger i förstone beundran hos den som är van
att möta block som når till börstet
eller gått utför sluttningar på 45 grader
med instabila block och snö mellan, tills man
undrar om vederbörande verkligen gått i riktigt blockterräng. Det är inget argument mot något,
men ett bra exempel på varför man inte övertygar
om inte redogör för omständigheterna.

Jag söker därför impulser hos dem som verkligen
berättar vad de gjort och det ska vara turer på
minst 14 dagar (med eller utan proviantering)
för att fånga mitt intresse

http://www.ultralightbackpacker.com/

beskriver bland annat en tur på 14 dagar utmed
John Muir Trail i Kalifornien, förvisso
en av de soligaste turer man kan göra, och
förvisso med proviantering och med
flera övernattningar i skog, men betydligt trovärdigare
än det mesta man kan läsa här.

Ett tips som jag förresten snappat upp är
att jag kanske borde ha litet fetare mat med
mig, speciellt på de riktigt långa turerna.

Jag kollade förresten Ray Jardines sidor, men
efter att ha läst att han rott över Atlanten,
och om en tur där han och hustrun köpte cyklar efter en
vecka tröttnade jag på att leta efter exempel
som angick mig. Andra kanske kan ge pekare
till intressantare sajter.

Kan inte heller annat än förundras över de vandrare som tydligen utan problem går i brant blockterräng och på snöfält endast iklädda gympadojjor.

Detta särskilt eftersom jag själv gjort kortare turer med OL-skor i fjällen, och alltså inte är ovetande om skillnaden mellan bra kängor och OL-skor i sådan terräng.

Jag har också efterlyst andra erfarenheter än mina egna (som inte är positiva) från vandrare som använt tarp under längre vistelser på kalfjället. Den enda som har kommit i närheten av att svara är NUI, men han använder inte tarp utan tarp-tält med innertält, vilket i allt väsentligt är ett tält, låt vara betydligt lättare än många modeller som säljs över disk.

Finns verkligen UL-vandraren som i sina gympadojjor går i obanad fjällterräng, med proviant för 2-3 veckor i en sil-nylonpåse på ryggen, eller är han blott ett sken ?

//J

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Re: Erfarenheter det mest givande.

Det kanske inte rent mentalt är fullt så lätt att prova UL under en längre tur som det låter.

Man kan prova en sak i taget.

Jag menar, om man nu anser att ett kilo hit eller dit inte spelar så stor roll så kan man väl prova att vandra i gympadojor och ha kängorna med sig i ryggsäcken? Det handlar ju bara om EN gång, och sen VET man (och slipper tro en massa).

Exakt.

Mitt första test av gympadojor var vid en oktobervecka i en skogsödemark i Norrbotten. Jag blev snabbt blöt och iskall och dojorna torkade aldrig.
Så jag tog på mig gummistövlarna, som var med i den ultratunga ryggsäcken.

Vi hemkomsten funderade jag, läste om Sealskinz och beslöt prova med dessa i kombination med mer snabbtorkande gympadojor. Jag testade detta i hemmaterrängen.

Vi min långvandring sommaren 2004 märkte jag att jag inte behövde använda Sealskinzen särskilt mycket, jag höll värmen i fötterna i de flesta sammanhang ändå.

Jag lärde mig också att ju lösare snörda gympadojorna var (började med hårdsnörning för att ge "stöd") och ju mer fritt fötterna kunde röra sig, desto gladare blev dom. Och jag.

Jörgen

 

[nermander]

Den som frågar om längden på turen verkligen spelar
någon roll övertygar knappast om att han
verkligen gjort större turer ovanför trädgränsen -
då skulle han väl ha beskrivit en sådan tur.

Jag är inte ute efter att övertyga någon om att det fungerar för dem. Jag är ute efter att få folk att våga prova om det fungerar.

För som jag skrev tidigare så finns det bara ett sätt att få veta om det fungerar, och det är att prova själv.

Den utrustning du använder idag, menar du på fullt allvar att du inte har provat dig fram till den? Du menar alltså att du har läst andras erfarenheter och sen köpt det andra använda och kör på det?

Mitt inlägg om att de som inte tycker ett kilo hit eller dit spelar nån roll var riktat till de som utan att tveka säger att de gärna bär ett kilo extra för att sova bättre, men vägrar bära ett kilo extra för att få gå bättre.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Kan inte heller annat än förundras över de vandrare som tydligen utan problem går i brant blockterräng och på snöfält endast iklädda gympadojjor.

Detta särskilt eftersom jag själv gjort kortare turer med OL-skor i fjällen, och alltså inte är ovetande om skillnaden mellan bra kängor och OL-skor i sådan terräng.

Jag har också efterlyst andra erfarenheter än mina egna (som inte är positiva) från vandrare som använt tarp under längre vistelser på kalfjället. Den enda som har kommit i närheten av att svara är NUI, men han använder inte tarp utan tarp-tält med innertält, vilket i allt väsentligt är ett tält, låt vara betydligt lättare än många modeller som säljs över disk.

Finns verkligen UL-vandraren som i sina gympadojjor går i obanad fjällterräng, med proviant för 2-3 veckor i en sil-nylonpåse på ryggen, eller är han blott ett sken ?

//J

[/QUOTE]

Jag tror nog att man kan klara sig bra med en ren tarp i svenska fjällen, även om jag inte gjort det själv. Jag skulle då välja en rejält stor tarp, rektangulär, med "beaks/takutsprång" på kortsidorna.

Storleken har betydelse när det är riktigt blåsigt regnväder, då regnet kan driva in ganska långt i en öppen tarp. Men många rena tarps har ju också instruktioner kring hur man kan vika dem på diverse finurliga sätt och få dem "tältlika" när omständigheterna kräver.

När jag grunnade över detta kom jag fram till att det kändes både som om man klarade sig med färre kvm väv och hade en säkrare boning i ruskväder, om man redan från början sydde det som ett yttertält och använde det som en tarp. Istället för att man hade en tarp som man använde som ett tält.

Mitt innertält är ju liksom yttertältet en hybrid mellan en myggslöja på överkroppen, som hängs upp i en av stolparna, och en bivacksäck för underkroppen.

I båda fallen har jag alltså inte fixerat mig vid etiketter som tarp och tält eller myggskydd och innertält, utan sökt en funktionell lösning som är så lätt som möjligt.

Jag har gått i både blockterräng (brant så det förslår upp mot Piellorieppe-kammen i somras) och snöfält med gympadojor. Jag hade inte velat ha något annat om jag fått välja.

Hårda, branta snöfält är naturligtvis svåra, men där behövs det ju broddar/stegjärn oavsett vad man har. LÄttheten och möjligheterna att med stor snabbhet och precision flytta fötterna är bra i blockterräng. Minus är avsaknaden av stålgelänk om man behöver sätta hålfoten över en vass stenkant. Men har man lätt packning blir det ju ett mindre problem...

Lösa snöfält kräver att man sätter på sig Sealskinz för värmens skull om de är långa. Jag gick genom Lullihavagge i slutet av juni och där var väl åtminstone 7-8 km snöfält då. Inga problem. Ju mer man sjunker desto tacksammare är man över att skorna är lätta.

Det jag inte gjort är att ha gått med mat för 2-3 veckor i min nylonpåse. 12 dagars mat är max. Men att gå med 2-3 veckors mat behöver man ju bara om man ser det som ett självändamål att vara ute så länge utan att proviantera. Vilket vissa gör, det är inget fel med det. Då går man kanske in och lägger sig vid ett basläger i något avlägset område. Ganska ovanligt är det nog i vilket fall.

Tre veckors mat är för min del ca 21 kilo. Så då skulle jag hamna på 28-29 kg i startvikt. I det läget skulle jag nog välja en lätt säck med ram. Någon av de stadigare från GoLite eller en ULA-2.


Jörgen

 

[joru]

Kan inte heller annat än förundras över de vandrare som tydligen utan problem går i brant blockterräng och på snöfält endast iklädda gympadojjor.

Detta särskilt eftersom jag själv gjort kortare turer med OL-skor i fjällen, och alltså inte är ovetande om skillnaden mellan bra kängor och OL-skor i sådan terräng.

Jag har också efterlyst andra erfarenheter än mina egna (som inte är positiva) från vandrare som använt tarp under längre vistelser på kalfjället. Den enda som har kommit i närheten av att svara är NUI, men han använder inte tarp utan tarp-tält med innertält, vilket i allt väsentligt är ett tält, låt vara betydligt lättare än många modeller som säljs över disk.

Finns verkligen UL-vandraren som i sina gympadojjor går i obanad fjällterräng, med proviant för 2-3 veckor i en sil-nylonpåse på ryggen, eller är han blott ett sken ?

//J

Tre veckors mat är för min del ca 21 kilo. Så då skulle jag hamna på 28-29 kg i startvikt. I det läget skulle jag nog välja en lätt säck med ram. Någon av de stadigare från GoLite eller en ULA-2.


Jörgen [/QUOTE]

Då tänker vi ju ungefär lika, eftersom även jag vill ha en stabilare rygga när sådana vikter är aktuella.

Däremot skulle jag inte välja OL-skor med sådan packning, annat än om jag vet att jag bara kommer att gå i relativt flack och lättvandrad terräng. Kängor ger åtminstone mig bättre stöd och framför allt skydd om man trampar lite snett eller halkar till.

Jag upplever också stor skillnad vid vandring i branta snöfält, det är ju långt ifrån alltid man antingen kan gå med mjuka skor eller bara med stegjärn.

Oftast kan man kanta eller t o m sparka fast foten i snö, men detta förutsätter känga, gummistövlar eller OL-skor är på tok för mjuka.

Ett alternativ kunde ju i så fall vara OL-skor med särskilda stegjärn för multisport (vilket lär finnas!), men frågan är om jag skulle tjäna särskilt mycket viktmässigt på en sådan lösning, när det finns kängor som väger 1200 gr/paret.

Tarp tycker jag inte är ett bra alternativ till tält, även om man kan stänga till den i ena änden, just en sådan lösning har jag använt och det blir i kyligaste laget i busväder. Stänger man den helt uppstår kondensproblem och i avsaknad av innertält tenderar allt att droppa ner på sovsäcken när vinden ruskar i.

Då kan man ju göra som vi gjorde, använda sovsäcksöverdrag, men då närmar man sig ju tältet igen...dessutom får man inte det fina insektsskydd som man får i ett "riktigt" tält (eller i tältliknande konstruktioner ).

Jag reserverar därför tarp till skogsturer när det inte finns insekter dvs vår och höst och ev vinter, om jag inte ligger under bar himmel i snögrop . Som nödskydd skulle tarp duga fint, men då är nog målsättningen att snabbt ta sig ner från fjället snarare än att stanna kvar...

//J

 

[Avslutat medlemskap]

Den utrustning du använder idag, menar du på fullt allvar att du inte har provat dig fram till den? Du menar alltså att du har läst andras erfarenheter och sen köpt det andra använda och kör på det?

Mitt inlägg om att de som inte tycker ett kilo hit eller dit spelar nån roll var riktat till de som utan att tveka säger att de gärna bär ett kilo extra för att sova bättre, men vägrar bära ett kilo extra för att få gå bättre.

I de flesta fall har det handlat om att lämna saker hemma,
eller söka kommersiellt tillgängliga, lättare alternativ. Till rätt stor del impulsköp, faktiskt.
År 2000 var det tältet och sovsäcken, två år
senare var det regnkläderna. Sen titanköket.
Ett verkligt genombrott var när jag insåg att jag släpade på ett kilo kläder plus 6 hg skor
att ha enbart på lägret. Gud ingrep och
knyckte en sko för mig på Korsika. På alpturen efteråt
prövade jag utan lägerskor. Sen har det väl rullat
på.

Det jag INTE provat är enväggstält - om jag visste
hur pass varma de är skulle jag fundera på saken.
Jag är frusnare om överkroppen än de flesta.
Tarps? Hemsömnad är inget för mig, det vet jag sen
länge.

UL Joe har en genomgång av lätta alernativ. Han tycks
föredra bivacksäck, men påpekar att det är
en akrobatik utan like att klä på och av sig i en sådan.

En hel del av mina utrustningsbeslut kommer
bara av en önskan om enkelhet. Jag hade
knickers (men mycket oftare shorts) på sommarens
långa tur, men aldrig knickersstrumpor, utan
korta löparsockor. Varför? Långa strumpor är pest att
tvätta. På Norge-turen skippade jag kalsingar
för mer lättvättade alternativ.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Då tänker vi ju ungefär lika, eftersom även jag vill ha en stabilare rygga när sådana vikter är aktuella.

Däremot skulle jag inte välja OL-skor med sådan packning, annat än om jag vet att jag bara kommer att gå i relativt flack och lättvandrad terräng. Kängor ger åtminstone mig bättre stöd och framför allt skydd om man trampar lite snett eller halkar till.

Jag upplever också stor skillnad vid vandring i branta snöfält, det är ju långt ifrån alltid man antingen kan gå med mjuka skor eller bara med stegjärn.

Oftast kan man kanta eller t o m sparka fast foten i snö, men detta förutsätter känga, gummistövlar eller OL-skor är på tok för mjuka.

Ett alternativ kunde ju i så fall vara OL-skor med särskilda stegjärn för multisport (vilket lär finnas!), men frågan är om jag skulle tjäna särskilt mycket viktmässigt på en sådan lösning, när det finns kängor som väger 1200 gr/paret.

Tarp tycker jag inte är ett bra alternativ till tält, även om man kan stänga till den i ena änden, just en sådan lösning har jag använt och det blir i kyligaste laget i busväder. Stänger man den helt uppstår kondensproblem och i avsaknad av innertält tenderar allt att droppa ner på sovsäcken när vinden ruskar i.

Då kan man ju göra som vi gjorde, använda sovsäcksöverdrag, men då närmar man sig ju tältet igen...dessutom får man inte det fina insektsskydd som man får i ett "riktigt" tält (eller i tältliknande konstruktioner ).

Jag reserverar därför tarp till skogsturer när det inte finns insekter dvs vår och höst och ev vinter, om jag inte ligger under bar himmel i snögrop . Som nödskydd skulle tarp duga fint, men då är nog målsättningen att snabbt ta sig ner från fjället snarare än att stanna kvar...

//J

Om man går en baslägerstur på 2-3 veckor så går man förmodligen inte mer än 1-2 dagar med full packning i början. Resten blir väl utflykter från baslägret då man sällan bär allt. Då kanske lätta skodon inte är lika besvärande.

Har man en packvikt på 7-8 kg av 28 så blir ju packningen fort lättare när man äter upp maten. Om man går med full packning varje dag i 21 dagar, så blir den ju också lättare. Dessutom skall det extrema ödemarker till om man inte skall kunna proviantera under tiden. Om man inte har som en viktig del i sin upplevelse att inte göra detta.

Det finns OL-dojor med dubb har jag sett. Själv ej prövat. De borde funka hyfsat på isigt underlag.

Om man "närmar sig tältet" eller inte saknar betydelse för min del. Huvudsaken är att jag hittar en lätt lösning som uppfyller de behov jag har.

Vill man inte sy tarp själv så finns det ju en massa mer eller mindre tältlika lösningar (enkelvägg) hos GoLite, Integral Designs och andra.

Själv är jag lite sugen på att testa min tarptentlösning på en vintertur

Jörgen

 

[The Trooper]

Filosofin bakom UL....

....verkar bara handla om gympadojjor och tarp.Finns det inte några andra öppna dörrar att sparka in?

För inte finns det väl nån som inte anser att dessa två är uppenbara alternativ om man är beredd att sänka komforten?


peter tung-gung.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Filosofin bakom UL....

....verkar bara handla om gympadojjor och tarp.Finns det inte några andra öppna dörrar att sparka in?

För inte finns det väl nån som inte anser att dessa två är uppenbara alternativ om man är beredd att sänka komforten?


peter tung-gung.

Gympadojor är att föredra om man skall sparka in öppna dörrar. För stängda dörrar föredrar jag monsterkängor

Gympadojor har det mest handlat om därför att det verkar vara det som är mest kontroversiellt för många. Plus att det man bär på fötterna stjäl mer energi i förhållande till sin vikt än det man bär på ryggen. Utan att ange exakta matematiska samband

Jag har också försökt framhålla att jag inte upplevt någon minskad komfort för min del vid övergång till gympadojor och tarptent. Och att jag inte är intresserad av att sänka min komfort, bara min packvikt.

Du måste ha missat en del inlägg om detta är det enda du uppfattat om filosofin bakom UL. Detta är ju snarare exempel på tillämpningar av filosofin. Eller teorin.

Jag tror inte att jag är så unik att det bara är jag som skulle kunna få detta utbyte av min utrustning. Men jag tror inte heller att alla skulle trivas med min utrustning. Men enda sättet att få veta detta är ju att prova. Vilket flera av oss UL-förespråkare försöker hävda med dårars envishet. Och några har ju också nappat på tanken om kommer att prova.

Jörgen