UL eller inte

[avslutatmedlemskap1004]

Kan det kanske till och med vara så att man genom att kapa några hundra gram på kängorna som istället läggs på ett par lätta vandringsstavar kan öka i stabiliteten / kontrollen vid vandring och minska energiåtgången och totalvikten på packningen då stavarna även kan användas för uppsättning av tältet / tarpet?

 

[Avslutat medlemskap]

Jag har en känsla av att alla som förespråkar gympadjojor har provat kängor och/eller stövlar. Jag tror inte att alla som är övertygade om att gympadojor inte funkar i fjällen faktiskt har provat.

Det är detta jag vill uppnå, att få andra att prova något lättare. Kanske de liksom jag tycker att det är ett kvantsprång. Om inte så kan de i varje fall uttala sig utifrån egen erfarenhet.

Jörgen

Alla som sysslat med vetneskaplig verksamhet vet att inte varje hypotes kan prövas. Det finns alltid ett mått av
teoretisk spekulation som vägleder experimenterandet.

Sen finns alltid frågan om vilka risker man vill ta -
en lösning som inte råkar passa den egna fysiken,
kan t ex leda till ett oönskat avbrott. Det kanske betyder mindre för andra (det verkar så av diskussionen om bortflugna tält/tarps) men för mig är det katastrof,
förstörd semester. Det kan bland annat bero på
att jag reser långt för att vandra, att vandrandet är
min ENDA semester och att dessa 38 dagar (senast)
är det ENDA kvalificerade friluftsliv jag bedriver.

Det är gissningar och extrapolationer som vägleder mig
när jag undviker de hemska och farliga svenska fjällen,
speciellt då Sarek, där det tycks regna jämt
och man tvingas till farliga vad.
Inget av detta
låter lockande, så jag väljer de tamare norska
fjällen och diverse sydeuropeiska berg.


Nu har jag två gånger gått med löparpjuck i bergsterräng e.d. Första gången var en dagstur från Ambleside, 1980,långt innan jag börjat intressera mig för vandring. Jag hade ingen packning, förstås, bara
en liten axelremsväska. Kan inte dra några slutsatser
annat än att Lake District nog är väldigt tamt
(men kapabelt till fantastisk dimma!). Utflykten kändes
mest som en promenad.

Andra gången kanske säger mer. Det var i Balestrand, 1983. Balestrand ligger vid en fjord, men jag fick förslag på en tur upp på berget, väldigt brant,
måste jag säga, och den påtagligaste känslan var
en kraftig obehagskänlsa i hälsenan, som kändes väldigt oskyddad. Det kan vara en sådan upplevelse som vägleder
mig. Även om de norska fjällen inte är så farliga och hemska som de svenska, så är det groteskt
branta stigar ibland och ordentligt tekniska
passager över glatta hällar emellanåt, där
både sulan och stödet för hälsenan betyder en del-

En annan sak är att jag aldrig mer vill ha så
klunsiga kängor som mina Kayland, som vägde
tämligen exakt 2 kg paret. Just idag kollade
jag utbudet av skor i läget mellan
mina enkilos Garmont (som jag ofta har till vardags)
och mina vandringsskor.
Salomon har en ny modell, mycket bra sula, halvhög,
väger gissningsvis 1200 gram. Ecco receptor
finnns nu också halvhög, men sulan är sladdrigare.

Affären hade ingen våg!!

Jag skulle säga att det idag finns ett närmast
kontinuerligt spektrum från 1000 gram
(eller från 7-800 om vi räknar med löparpjuck)
till den mer normala kängvikten 1400-1500.
Och skor (utom stegjärnsfasta) behöver inte
kosta mycket mer än 1000 kronor paret.

 

[joru]

Att gå med stavar måste ju ses som en ren UL-katastrof med tanke på den extra energiåtgången.

Även här màste man väl tänka i mer än en dimension?

Enligt vad jag hört âtgâr mycket riktigt mer energi med stavar pga armröreslerna, men samtidigt kommer det in mer luft i lungerna (eller nât sànt?), vilket underláttar sjálva flàset.. samt är stavarna till hjälp i mànga kluriga situationer där dessa belastas istállet för benmusklerna etc etc

Eller?

netto-energi.. för tusan.. Rasken, kom along och hjálp mig lite hár nu dâ!

Man säger ju att energiåtgången ökar med stavar vilket verkar rimligt, med tanke på det energiska svängande som vissa vandrare åstadkommer .

Men när man går med sådan ryggsäck som traditionellt "kräva" stabila skodon svänger man inte så mycket utan använder mer stavarna ungefär som vid ojämn diagonalåkning på skidor, alltså som stöd för kroppen. Stödet är avlastande och gör det lättare att hålla en god balans. Jag upplever det som energibesparande i jämförelse med alternativet (ställa kroppen i obekväma ställningar för att kunna ta ett visst kliv etc).

Kanske måste man blanda in ergonomi i ekvationen också?

//J

 

[Avslutat medlemskap]

http://www.ingentaconnect.com/content/amsus/zmm/2004/00000169/00000001/art00014#avail

I det abstractet kan man bl a läsa att

"Research shows that locating the load center of mass as close as possible to the body center of mass results in the lowest energy cost and tends to keep the body in an upright position similar to unloaded walking. Loads carried on other parts of the body result in higher energy expenditures: each kilogram added to the foot increases energy expenditure 7% to 10%; each kilogram added to the thigh increases energy expenditure 4%."

Det stämmer ju med dina uppgifter, men som sagt sägs inget om metoderna. (Det säger dessutom en del om att det kan vara en idé att ha en vettig ryggsäck även om den väger lite mer.) Jag kommer inte åt artikeln i fulltext. Finns det mer info om det hela är det



[Ändrat av alven 2005-10-17 kl 16:08]

det var förstås lite andra proportioner än de tidigare
citerade!

 

[Avslutat medlemskap]

Men det finns ju företag som säljer viktmanschetter för motionsändamål. De har kanske gjort beräkningar. Liksom stavtillverkarna eller vem det är som har etablerat att man gör av med 40% mer energi genom att gå stavgång än genom att gå utan.

Jörgen

Jag tror man ska skilja mellan *motionsformen*
"stavgång" och användningen av vandringsstavar
som hjälpmedel i lös, hal och brant terräng,
förstås.

 

[Mezzner]

Att man förbrukar mer energi kan ju också uttryckas som att man ökar effekten. Det behöver ju inte betyda att man minskar verkningsgraden.

 

[Avslutat medlemskap]

Att man förbrukar mer energi kan ju också uttryckas som att man ökar effekten. Det behöver ju inte betyda att man minskar verkningsgraden.

Kan ligga mycket i det. Känns onekligen effektivare
att använda fyra lemmar än två
i branta, grusiga uppförspassager.

 

[Malindo]

Att man förbrukar mer energi kan ju också uttryckas som att man ökar effekten. Det behöver ju inte betyda att man minskar verkningsgraden.

Det känns som om min netto-energi-teori plötsligt blivit förlöst i en mer adekvat och vetenskapligt korrekt terminologi... kan det var sâ? Tackar vâr skapare för killarna pâ 4-ârig teknisk linje: till slut fick man lite nytta av dem ocksâ! ;-)
[Ändrat av Malindo 2005-10-17 kl 19:39]

 

[alven]

Att man förbrukar mer energi kan ju också uttryckas som att man ökar effekten. Det behöver ju inte betyda att man minskar verkningsgraden.

Det känns som om min netto-energi-teori plötsligt blivit förlöst i en mer adekvat och vetenskapligt korrekt terminologi... kan det var sâ? Tackar vâr skapare för killarna pâ 4-ârig teknisk linje: till slut fick man lite nytta av dem ocksâ! ;-)

Så vi kan i alla fall enas om att ingen energi går till spillo. (Var det Newton han hette?) Sedan kan man använda den till att hålla balansen eller flytta pansarkängor eller bära en vino tetro eller vad man vill

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Men om de istället använder fotplagg som inte finns i ert sortiment? Tänk om 90% av alla vandrare fick för sig att man kan vandra i fjällen med sina vanliga jogginskor och slutade köpa kängor.

Men OK, de flesta köper väl liksom jag kängorna för att (också) ha dem i slasket vid busskön..

Jörgen

Jögge, ingen fara pà taket! Finns ingen kángtillverkare med minimal överlevnadsinstinkt som inte har sànt jox i kollektionen nuförtiden... (gympadojjer alltsà)

alltsà kan man áven av mig, och de flesta kollegor, antingen fà sig allt fràn látta löparskor till tunga monsterpjáxor, samt allt som finns dárimellan.

Det är alltsà inte dár skon klámmer för min del. Jag försöker bara objektivisera debatten enligt mina subjektiva kriterier!

Skönt, jag har varit lite återhållsam för att inte ställa dig på bar backe

Fast jag misstänker att om man är en kängfabrikant med gympadojor i sortimentet så får man 80% av sina intäkter från kängorna. Blir man av med det så får istället fajtas med dem som har gympadojor som specialitet och kängor på sortimentet. Lite skulle det nog svida i skinnet.

Men trots allt är väl vårt snack ganska perifert för kängbranschen. Den stora smällen kommer kanske när det rådande sportmodet viker en aning. Idag kan jag komma med mina gtx-kängor när jag går på kundbesök om vintrarna. Ändras detta så snackar vi väl verkliga volymer?

Kan du inte få din dotter att prata UL istället? Om du ger mig hennes e-postadress kan jag kontakta henne direkt ;-)

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Kan det kanske till och med vara så att man genom att kapa några hundra gram på kängorna som istället läggs på ett par lätta vandringsstavar kan öka i stabiliteten / kontrollen vid vandring och minska energiåtgången och totalvikten på packningen då stavarna även kan användas för uppsättning av tältet / tarpet?

UL-gurun Ray Jardine gillar inte stavar och skjuter in sig på att de faktiskt är en vikt man måste bära.

Själv tycker jag att de ger ett stöd och en drive i steget som är skön, suveräna vid vad och, viktigast för mig, avlastar ben och höfter. Framförallt knäna som börjar bli slitna.

De 40% handlar ju om att framställa stavarna som förträffliga motionsredskap. Tester med annat syfte kanske skulle få andra resultat. Men för min del struntar jag i den ökade energiåtgången eftersom övrigt välbefinnande uppväger. De med starka knän kan mycket väl tycka annorlunda.

Efter vad jag hört är det ganska få som prövat stavar på vandring och som sedan slutar med det. Någon här?

Jörgen

 

[Malindo]

Kan du inte få din dotter att prata UL istället? Om du ger mig hennes e-postadress kan jag kontakta henne direkt ;-)

Jörgen

e du galen karl! Här ska pratas shackleton, och laster pà uppât ett ton / släde!

För övrigt föredrar alla att sälja gympadojjer, eftersom folket sliter ut ett par om âret och köper nya utan att pruta.. medan kängorna förväntas hàlla livet ut.. mer cash för oss is storindustrin! ;-)

Samt är det du kallar sportmode fr.a just sport-lâg-sko-segmentet.. antingen det nu gäller tennisskor eller outdoorskor...kängorna kommer dock alltid finnas.. mode eller inte mode.

Just outdoorbranchen har ju haft ett váldans uppsving under de senaste âren tack vare att det blivit lifestyle, mode etc.. dock är det mer multinationella företag som spunnit pâ den grejen.. mindre, specialiserade företag fortsätter att envisas att göra bra grejer ;-)
[Ändrat av Malindo 2005-10-17 kl 21:13]