UL eller inte

[haskell]

Kan någon tipsa mig om bra hemsidor eller tidigare trådar där jag kan få hjälp och tips? Eller räknas det här som en trådkapning?

Brittiska Hike Lite, http://www.hike-lite.co.uk/ , har en del intressant både när det gäller produkter och artiklar.
För vandring i nordiskt klimat så tycker jag att deras tips känns mer rätt än amerikanska tips. De är väldigt smidiga att göra affärer med också.
Ett bra söktips på forumet är väl att söka på "UL". En tråd med en hel del matnyttigt är den klassiska "Klenisartråden". Någonstans på forumet finns det nog även en länk till Pär-Erik "Pecka" Backs packlista som innehåller en del tänkvärt för de flesta.

 

[The Trooper]

Jag tycker därför det är en intressant diskussion att föra just därför att många "självklara sanningar" står oemotsagda. Som jag framfört tidigare, ett standardverk som The Backpackers Handbook skriver om vriststöd som en myt.
Jörgen

Vilken är myten,att höga kängor ger vriststöd eller att man inte klarar av att göra en tur med lågskor?


peter

Myten är att höga kängor nödvändigtvis ger vriststöd. De höga skaften är normalt för mjuka. Skall man ha vriststöd rör man sig i riktning mot telemarkskängor, och då får man istället problem med att gå med dem.

Så man menar väl ungefär att eftersom höga kängor ändå inte ger något nämnvärt vriststöd så behöver man dem inte av detta skäl. Det kan ju finnas andra skäl som skydd mot vatten, vegetation eller ormar.

Jörgen

Jahaaa,så du menar att det inte ligger nån större skillnad i att gå med gummistövlar eller kängor?
Fast vi förutsätter förstås att kängorna har snörning hela vägen,och att dessa kan dras åt.


peter

 

[alven]

det bidde ingen vâg, utan snarare rött kort för subjektivt ordval och misssledande generaliseringar!

Jag väntar med spänning på ett objektivt ordval
Veckans oxymoronpris till Malindo?

Skämt åsido, här sitter man alltså med ett par Lundhags Professional High (tror jag de heter) och får plötsligt reda på att man gjort HELT fel... kul... Fast för min del kan jag i och för sig konstatera att jag har gått i lägre kängor tidigare och stört mig på att bli blöt om fötter och kängor, alterntivt få ta av mig, vid minsta bäck som skall korsas medan min vandringskamrat i höga GTX-kängor glatt traskat över. Jag har också gått med tung (alltför tung för denna tråd!) packning i ett par kängor med mer trekkingskoorienterad sula och blivit så trött i fötterna att jag fått svårt att gå p g a att jag känt av varje liten sten. (Och jag har inte all tid i världen att vara ute och okynnesgå bara för att härda fotsulorna inför en veckas fjällvandring på sommaren.) Det finns säkert skor med bättre sula än de jag hade, förvisso. Och lättare packningar Jag upplever emellertid de höga skaften och den grova sulan som positiva sidor, och om det nu är som Malindo hävdar (och det stämmer troligen) att den största delen av vikten i skon är just sulan så vet jag inte hur mycket jag skulle tjäna (i vikt) på att ha en lika bra sula men låga skaft... och då tappar jag den fördel som finns med skaften.

Men (om det nu finns en poäng i denna harang) jag är nog ändå är ganska nöjd med mina kängor. Men kanske andra tiden kommer när (om) jag sliter ut de jag har nu...

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Jag glömde det mycket viktiga ordet INTE nedan
Jörgen


Myten är att höga kängor INTE nödvändigtvis ger vriststöd. De höga skaften är normalt för mjuka. Skall man ha vriststöd rör man sig i riktning mot telemarkskängor, och då får man istället problem med att gå med dem.

Så man menar väl ungefär att eftersom höga kängor ändå inte ger något nämnvärt vriststöd så behöver man dem inte av detta skäl. Det kan ju finnas andra skäl som skydd mot vatten, vegetation eller ormar.

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Jag tycker därför det är en intressant diskussion att föra just därför att många "självklara sanningar" står oemotsagda. Som jag framfört tidigare, ett standardverk som The Backpackers Handbook skriver om vriststöd som en myt.
Jörgen

Vilken är myten,att höga kängor ger vriststöd eller att man inte klarar av att göra en tur med lågskor?


peter

Myten är att höga kängor nödvändigtvis ger vriststöd. De höga skaften är normalt för mjuka. Skall man ha vriststöd rör man sig i riktning mot telemarkskängor, och då får man istället problem med att gå med dem.

Så man menar väl ungefär att eftersom höga kängor ändå inte ger något nämnvärt vriststöd så behöver man dem inte av detta skäl. Det kan ju finnas andra skäl som skydd mot vatten, vegetation eller ormar.

Jörgen

Jahaaa,så du menar att det inte ligger nån större skillnad i att gå med gummistövlar eller kängor?
Fast vi förutsätter förstås att kängorna har snörning hela vägen,och att dessa kan dras åt.


peter

Ja, det är detta som man hävdar i en del av backpacking-litteraturen (och då inte enbart UL-lägret).

Jag har själv gått med gummistövlar och tung packning i de mest varierande terränger i många år, så skillnaden i just vriststöd mot lågskor är ju ganska obetydlig. Men "mytgänget" menar alltså att skaften på kängor som snörs upp över vristen inte ger något nämnvärt vriststöd eftersom skaften i de flesta fall är för mjuka. Är de inte mjuka gör de nämligen det svårt att gå med kängorna. Myten är alltså att kängorna inte ger det vriststöd de synes ge, och som man lyfter fram i marknadsföringen. Och som alla hänvisar till så fort man börjar prata lågskor.

I lumpen fick jag lära mig att man bara skulle snöra 5 hål på kängorna för att framsidan på underbenet/vristen skulle kunna röra sig obehindrat i marschriktningen och inte hindra fotens/vristens naturliga flex.

Jörgen

PS. Insåg att min mening blir begriplig även utan INTE, men jag tänkte INTE.
[Ändrat av NUI 2005-10-07 kl 12:19]

 

[avslutatmedlemskap1004]

Det är ju stor skillnad på vriststödet hos exempelvis ett par gamla Lundhags Militär, Graninge e.dyl som är opolstrade i skaften och ett par vandrarpjukk av kontinental modell med välpostrade skaft. Mina gamla Lundhagare ger ungefär lika mycket vriststöd som mina Nokia gummistövlar gör. Pears and apples, eller om det var tvärtom.

 

[Malindo]

Gode Tigertämjare,

äntligen en Vox en tenebris.


Herr NUI:
Att dels behánga kángor med prefix sàsom monster-, pansar-, etc, och sedan hávda att dess skaft ár för mjuka för att ge stöd àt vristen, ár just det jag menar med subjektivt ordval och missledande epitet, och som get mig ett fint pris (tack!).

Om jag fâr bli lite subjektiv nu dà, sà ger skaften i mina kängor mig tillräckligt stöd fór att inte vristen ska vridas vid siutautioner dár sà skulle skett vid bárande av vridstyv trekking-sko.

 

[gundj]

[Jag upplever emellertid de höga skaften och den grova sulan som positiva sidor, och om det nu är som Malindo hävdar (och det stämmer troligen) att den största delen av vikten i skon är just sulan så vet jag inte hur mycket jag skulle tjäna (i vikt) på att ha en lika bra sula men låga skaft... och då tappar jag den fördel som finns med skaften.

Lundhags Prof High väger 890gr i strl 42 och mid väger 780gr.
Sâ om du drar bort lika mycket till sâ skulle en Low, om det hade funnits väga 670gr.
Men nu har väl Prof serien en av de tyngsta varianterna av sula och cellgummi.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det är ju stor skillnad på vriststödet hos exempelvis ett par gamla Lundhags Militär, Graninge e.dyl som är opolstrade i skaften och ett par vandrarpjukk av kontinental modell med välpostrade skaft. Mina gamla Lundhagare ger ungefär lika mycket vriststöd som mina Nokia gummistövlar gör. Pears and apples, eller om det var tvärtom.

Absolut, höga skaft i sig ger ingen garanti för vriststöd, även om en del tycks tro det. Gummistövlar och Lundhags är bra exempel.

Vad Chris Townsend i The Backpackers Handbook menar är att även kängor som påstår sig ge vriststöd, eller som känns som om de ger vriststöd inte nödvändigtvis är så lysande på den punkten heller.

Man kan göra ett experiment där man ställer sig med sin påsnörda känga på en kant löpande i skons längdriktning med ungefär halva hälen utanför kanten. Om man sedan vickar foten utanför kanten, s a s trampar snett så får man fundera över vad som händer. Är det så att skon ger ett sådant stöd för vristen att det skulle stoppa ett snedtramp med fart och med packning? Eller går det att böja foten lika långt som med lågskor? Det vill säga att det är ligamenten och senorna som är sista instans ändå?

Man menar då att skaften måste vara väldigt styva för att skydda mot en vrickning. Och då blir de så styva att detta i sig ger upphov till andra påfrestningar på fot och underben.

Själv kan jag inte uttala mig. Jag vet bara att med den lätta packning jag bär så har jag inte problem med bristande vriststöd. Och efter många tungpackningsår med gummistövlar har jag inte heller haft problem med bristande vriststöd.

Men sånt är naturligtvis individuellt. Dock kan jag påpeka att jag inte har exceptionellt starka vrister eller något annat. Jag är en smal och benig typ, med en kronisk telemarksknäck i vänster vrist. Som tack och lov inte påverkar min vandringskapacitet.

Jörgen

 

[Malindo]

Men nu har väl Prof serien en av de tyngsta varianterna av sula och cellgummi.

Lundhags sulor ár den lättaste typen av "mountain"-sulor man kan erbjuda med dagens teknik: en platt gummisula med mer eller mindre grovt mönster, fäst pà en mellansula av EVA. Det är samtidigt den dyraste sulan, fr.a eftersom den görs för hand (materialen ska fästas medelst kardning och limning, och sedan ska det hela slipas) medan en vanlig helgummisula tillverkas maskinellt.

Ytterligare ett bevis fór min tes att láttare inte sállan áven blir dyrare.

 

[gundj]

tamejtusan om jag inte lärt mig nâgot idag oxâ

 

[alven]

...och som get mig ett fint pris (tack!).

Varsågod. Jag tycker du är värd ett pris efter dina bidrag i denna diskussion. (Ingen ironi. Promise.)

Ett annat bra användningsområde för höga skaft slog mig förresten... Lösa stenar. Jag gick en gång upp på Nguarahoe (Tongariro nationalpark, Nya Zeeland) i ett par lågskor. Det kostade mig ett par ganska såriga fotknölar, eftersom vassa lavastenar hela tiden envisades med att rasa över fötterna på mig.

Men, bara för nyfikenhets skull: finns det låga skor med sulor i paritet med de som Lundhags har på sina Professional? Jag syftar då på deras vridstyvhet, egenskapen att skapa ett "naturligt" rull i steget och motståndskraft mot irriterande stenar. Dvs en light, om än inte UL, variant. Jag har inga planer på att dra till fjälls i ett par Converse eller maratonlöpningsskor, om man säger så.