The Perfect Alcohol Stove

[nermander]

Med Trangia har man ju sparlågeringen som man kan lägga dit, men såna där läskburkskök är oftast gjorda utifrån att bara koka upp vatten. Principen är ju att värmen från lågan "matas tillbaka" till spriten och hjälper den att förångas (och det är där mässingen tydligen fungerar bättre än aluminium), då är det ju inte så konstigt att det blir mer drag på slutet när det har blivit varmare.

 

[Tapio_ut]

Jag tror inte mellanväggen behövs med den där konstruktionen, om man har brännaren öppen upptill behövs den för att tvinga ut spritångorna genom hålen.
/QUOTE]

Halaj!

Du kollade nog inte riktigt på videon. Den brännaren var öppen i mitten, precis som Trangian.
Men du nuddar vid något jag hakat upp mig på.
Av alla youtubeklipp på ölburkbrännare jag kollat på så har ingen tätat skarven mellan lock och botten. Då läcker ju övertrycket (som brännarens uppvärmning ger) ut i skarven.
Jag tror att det blir bättre flås på lågan om det blir lite tryck i behållaren. Hur mycket har jag ingen uppfattning om men skillnaden borde vara mer än försumbar.
Kolla in klippet på blåslampan som drivs med rödsprit:
http://www.youtube.com/watch?v=yemaYPZv40k
6 min lång, men efter 1:50, när han fått fjutt händer inget mer.

//T

 

[nermander]

Visst var den öppen upptill, men när grytan står på den blir den stängd och då trycks spritångorna ut genom hålen ändå.

Fast lågorna måste ju iofs börja komma ut genom hålen innan man ställer på grytan, och det är väl därför den där väggen behövs även här.

Passningen mellan delarna är rätt tajt (annars skulle det ju slå upp lågor längs sidan på brännaren om det läckte ut mycket spritångor), men de flesta instruktioner jag sett säger att man ska tejpa med värmetålig tejp för att få tätt.

Det finns varianter som är trycksatta, googla t.ex. på "photon stove" (det var den första jag byggde, men den är för krånglig jämfört med de enklare varianterna och har rätt dålig verkningsgrad just på grund av den höga effekten).

 

[Gun-valld]

Så länge den är av aluminium kommer den inte att få samma verkningsgrad som trangias brännare. Just materialet är väldigt viktigt. Det var det Aaron kom fram till, jag har för mig att det är andra som dragit liknande slutsatser (jag läste rätt mycket om olika spritkök för några år sen).

Fördelen med spåna där kök är att man kan göra dem själv och att själva brännaren är lätt. De är alltså ganska praktiska för kortare turer. MEN, tablettkök väger ännu mindre. Det finns gott om jämförelser. Till deras nackdel hör att tablettbränsle är svårare att få tag i.

Vad jag har märkt så är burkbrännaren effektivare och mer bränslesnål för att den är i alu.. den kyler mer bättre än trangia när det är sommar el varmt..

Var ute i helgen på promenix i skogen och laga lite mat med burkbrännaren och märkte att den brann ovanligt länge när det va kallgrader -6 och blåst..

Ju varmare brännaren blir ju fortare förångas bränslet = högre bränsleförbrukning.. de tog ca 1,5-2min längre tid att koka vattnet än inne..

Jag har även prövat brännaren inne med vindskydd och då kan brännaren bli för varm och den förångas för snabbt.. klart de blir jäkla flås och effekt men den förångas ut på 2min....

 

[Tapio_ut]

Det finns varianter som är trycksatta, googla t.ex. på "photon stove" (det var den första jag byggde, men den är för krånglig jämfört med de enklare varianterna och har rätt dålig verkningsgrad just på grund av den höga effekten).

Halaj!

Tack för tips, skall googla ordentligt när jag får tid.

Men jag undrar lite hur du och gun-valld tänker när ni påstår att hög effekt sänker verkningsgraden?
Alltså, enligt Q=m*Cvatten(T2-T1)
Åtgår det 170 kJ att värma rumstempererat vatten till kok. Oavsett tid för uppkok.
Under ideala förhållanden, utan värmeförluster då. I realiteten förlorar man ju värme till omgivningen så fort kastrullen har högre temp än sin omgivning.
Allt annat givet lika blir ju denna förlust större ju långsammare uppvärmningen sker.
Högsta effekt ger ju då naturligvis högsta verkningsgrad.

Det är just detta med allt givet lika. Om högre effekt samtidigt innebär att lågorna börjar att slicka sidorna på kastrullen istället för att värma botten håller jag givetvis med.

Jag tänkte själv försöka att få lågan mer centrerad mot mitten av kastrullbotten genom att löda igen hålen längst upp på utsidan, och borra nya på insidan istället. Jag förväntar mig ingen revolutionerande förbättring, men man måste ju prova! Brännaren finns ju att köpa som lös reservdel i varenda sportbutik så det är ingen fara om det inte blir bra.

//T

 

[eyck]

Jag har ett Brasslite som är använt en gång som någon hugad spekulant kan få lägga vantarna på. Om ni nu verkligen vill det - personligen är jag måttligt imponerad...

/Mats

 

[xxargs]

så länge avgaserna som spolar om grytan är varmare än grytan själv så avgår ingen värme utan bidrar istället till uppvärmningen av grytan även om det kvantitativt är litet värmeupptag gentemot bottenytans värmeupptag - däremot är ånga som stiger från en varmare vattenyta en avsevärd värmeförlust om man inte använder lock som håller kvar det mesta av ångan.

---

effektiviteten är som en badkarskurva där för liten låga gör att det blandas ut med för mycket kalluft innan avgasplymen når grytbotten och med lägre temperaturdiff blir värmeöverföringen lägre, vid för stort pådrag så blir det så tjocka lager med hetgas under botten att en del av förbränningsvärmen hinner inte avges genom de kallare gaslagren närmast grytytan innan det är utanför grytkanten.

 

[Tapio_ut]

effektiviteten är som en badkarskurva där för liten låga gör att det blandas ut med för mycket kalluft innan avgasplymen når grytbotten och med lägre temperaturdiff blir värmeöverföringen lägre, vid för stort pådrag så blir det så tjocka lager med hetgas under botten att en del av förbränningsvärmen hinner inte avges genom de kallare gaslagren närmast grytytan innan det är utanför grytkanten.

Halaj!

När du lägger fram det såå, så verkar det ju vettigt. Fast eftersom en gasbrännare tydligen är mycket snabbare än sprit så finns det potential för förbättring här.

Nu börjar ämnet att bli kunskapstungt, om man också skall blanda in stökiometri i det hela...

//T

 

[xxargs]

snabbheten handlar mera om kontroll av brännzoner så att värmen hamnar bättre där det skall... Det skulle gå att göra lika snabba T-spritbrännare som dom andra MF-brännarna med tillräcklig stor förgasarslinga och rätt munstycken om man bara ville.

Några varianter av primus och optimus-förgasarkök kunde bränna T-sprit på samma sätt som fotogen

---

Nu är T-sprit som bränsle en ganska nordisk företeelse iom. trangia-köket medans fotogen har varit 'världsbränslet' iom. att det också har varit viktig som bränsle för belysningskällor och därför sedan länge finns överallt.

Om en bränsle blir populär eller inte handlar mycket om priset och distributionen och innan glödnätslamporna uppfanns så var T-doja ganska värdelöst som belysningsbränsle, har lägre energivärde och upplevdes mer brandfarlig än tex. fotogen.

kom just ifrån en lång tråd om veteranbilar från WW1 och det här med belysning var banne inte lätt att få till utan låga i en tid när glödlampan ännu inte fanns (dom körde med acetylenlåga).

 

[Tapio_ut]

snabbheten handlar mera om kontroll av brännzoner så att värmen hamnar bättre där det skall... Det skulle gå att göra lika snabba T-spritbrännare som dom andra MF-brännarna med tillräcklig stor förgasarslinga och rätt munstycken om man bara ville.

Halaj!

Jag håller med du.

Jag tror/tycker att en mer centrerad låga än trangians blir mer effektiv både vad gäller snabbhet och verkningsgrad.

När jag kollar på lågans spridning på:
http://www.brasslite.com/
känns det som att det måste vara det ultimata. En låga som täcker kastrullbotten och inget mer.
Men så kommer eyck och säger att den brännaren är kattskit.
Fan.

Jag funderar vidare.

//T

 

[jamo]

Redan 2004 fanns här kunskap om hur man gjorde en snarlik brännare som bara väger 8-9 gram.

http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=26262&highlight=pepsi&page=1

 

[xxargs]

Andra raden, tredje bilden från vänster räknat i http://www.brasslite.com/ så är grytan för liten gentemot lågan om man önskar hög verkningsgrad - det bör vara 'svart' i allafall någon cm till ett par cm från lågspets till grytkanten där det böjs uppåt då lågspetsens gastemperatur är uppåt 1800-1900 grader C och i exemplet ovan så har heta gasen precis efter ytterlågspetsen inte en chans att avlämna någon värme innan grytan tar slut...

Kärnlågans temperatur kan skilja sig en del mellan olika bränslen medans tempen på ytterlågan/lågspets när den oxiderat färdigt mot luften är i stort sett samma oberoende av bränsle och det är just ytterlågan som till största delen står för värmen mot grytbotten.

En del kök har 'duschmunstycke' (tex. primus etapower) och blåser lågan mot grytbotten närmast som en svets - där nyttjar man kärnlågans temperatur som kan vara högre än ytterlåga (temperaturen är högst precis där kärnlågan slutar) och därmed avlämna mer värme - dock är detta beroende på vilket bränsle där tex. propylen lämnar mycket mer värme vid kärnlågan och mindre vid ytterlågan och når högre temperatur i kärnlågspetsen än tex. propan [1] - här måste man dock hitta en balans så att lågan inte kyls för mycket och slutar att oxideras (ingen ytterlåga) och avge en massa oförbrända avgaser och CO istället - därför får inte kylflänsarna på en kylflänsad gryta gå in för djupt i ytterlågspetsarna på lågan om man skall bibehålla verkningsgrad och inte skapa en massa giftiga avgaser (CO) - vilket gör att en kylflänsad gryta inte passar för brännartyper med lite större bränndiameter.

En nackdel till med 'svetsmunstycke' är att det blir höga gashastigheter och kort vistelsetid för dom heta gaserna under grytan och hinner inte kylas så bra som önskat. Samma problem har kopp/trattbrännarna som blåser hårt på grytbotten med kärnlåga - totala verkningsgraden är lägre än en mjukt brinnande hattbrännare.


[1]
Normalt brukar sådana detaljer bara vara intressant bland dom som hårdlöder och gassvetsar där det är viktigt att komma över en viss gradtal en bit över glödtemperatur - inte när man värmer en kall gryta som kyls av vatten på andra sidan...