Tappa björksav
- Trådstartare sajberjohan
- Start datum
"V for Värsta-savtappningen"
Och jag satte mitt första V idag, men inget flöde. Kanske lite tidigt i mitt område, ännu. Ska ut och kutta lite fler björkar, det kan ju skilja rätt mycket lokalt. Efter att jag sovit i granrisskydd, de har just avverkat här på området, så då slipper jag ha dåligt samvete för min skogsskövling...mariaa; sa:Tack för det tipset! Måste testa nästa år. Här är årets skörd redan tappad
Min erfarenhet är nog att ett borrat hål på 40 mm ger mer än ett V format jack. Saven stiger ju även längre in i trädet. Sen är det ju lättare att täppa till ett hål när man är klar. Har dock inte heller märkt att träden tagit skada av ett V format jack.
För att kolla om saven stiger räcker det att sticka in kvivspetsen i stammen eller kapa en av de tunnaste grenarna. Det ska komma sav omgående.
/mattias-som har mycket sav i frysboxen!
För att kolla om saven stiger räcker det att sticka in kvivspetsen i stammen eller kapa en av de tunnaste grenarna. Det ska komma sav omgående.
/mattias-som har mycket sav i frysboxen!
Jag gjorde ett mycket litet test-Vnorpan_; sa:
Jag trodde du menade ett mindre hål, 40 mm förstår jag ger en hel del.
Men, ett hål på 40 mm är rätt stort, rätt in i stammen, borde inte det om något öppna för svamp?
Strykarräven; sa:Jag gjorde ett mycket litet test-Vnorpan_; sa:
Jag trodde du menade ett mindre hål, 40 mm förstår jag ger en hel del.
Men, ett hål på 40 mm är rätt stort, rätt in i stammen, borde inte det om något öppna för svamp?
Helt klart finns det alltid en risk för svampangrepp. Jag har slagit in en tätsittande träplugg i hålet och har hittills inte sett något angrepp. 40 mm är som du säger ganska stort det har och andra sidan varit ganska grova björkar typ 45 cm i diameter. Jag har väl kanske mest använt 16 mm hål som en bit trädgårdsslang passar perfekt i.
/mattias
45 cm i diameter... här är björkarna knappt 45 mm i dia...norpan_; sa:
Du har troligen tappat betydligt fler savlitrar än jag, så därför undrar jag om du fått någon uppfattning om när under savningsperioden saven är som sötast? Min erfarenhet är att den först är besk, sedan vattnig, sedan söt, sedan tar perioden slut. Av denna anledning väntar jag till en bit in i savstigningsperioden innan jag tappar. Hur ser dina och andras erfarenheter ut?
Strykarräven; sa:
Här nere i södern växer det så det knakar
Tycker prcis som du att saven är sötast precis innan períoden tar slut. Växtplatsen inverkar också på smaken tycker jag. Björkar som växer i blötare områden som sankmark och träsk ger en vattnigare sav jämfört med de som växer torrare och soligare./mattias
Sav och socker
Läser man i boken "Vilda växter som mat och medicin" (ICA förlaget, Källman, förresten en nyutkommen version)finns analyser av sav. Sockerhalten anges till ca 2 % (dvs 20 gram per liter). Har även de FOA rapporter som han gav ut för länge sedan där man kan se att sockerhalten i sav är som högst mitt i savstigningsperioden (ca 4 veckor i södra Sverige, max 2 veckor längst i norr).
Resonemanget om vattnig sav etc borde väl beror på att om det finns stor tillgång på vatten för trädet så borde kanske saven bli mer utspädd än om trädet växer torrare och därmed sötare eller att de smakämnen som finns i saven blir mer framträdande.
Vin på sav är egentligen inget annat än vatten med socker som jäst. Som det sägs här i tråden så smaksätter man ju sedan "vinet" med andra grejer. Likadant läste jag att det här med maskrosvin, dvs attman använde maskrosblommor i vintillverkningen. Det är ju enbart för att få färg eller en besk smak. Jag håller mig nog hellre till en god Bordeaux....
Läser man i boken "Vilda växter som mat och medicin" (ICA förlaget, Källman, förresten en nyutkommen version)finns analyser av sav. Sockerhalten anges till ca 2 % (dvs 20 gram per liter). Har även de FOA rapporter som han gav ut för länge sedan där man kan se att sockerhalten i sav är som högst mitt i savstigningsperioden (ca 4 veckor i södra Sverige, max 2 veckor längst i norr).
Resonemanget om vattnig sav etc borde väl beror på att om det finns stor tillgång på vatten för trädet så borde kanske saven bli mer utspädd än om trädet växer torrare och därmed sötare eller att de smakämnen som finns i saven blir mer framträdande.
Vin på sav är egentligen inget annat än vatten med socker som jäst. Som det sägs här i tråden så smaksätter man ju sedan "vinet" med andra grejer. Likadant läste jag att det här med maskrosvin, dvs attman använde maskrosblommor i vintillverkningen. Det är ju enbart för att få färg eller en besk smak. Jag håller mig nog hellre till en god Bordeaux....
Japp!
Borra, borra men undvik koppar borr... Rätt in mot mitten, häng sedan en flaska med tratt helst av glas och surra med snöre helst brun till färgen och vänta...
Nästa morgon kan du gå ut och provsmaka de första dropparna. Sedan är det bara att vänta bå resten...
/Wengan
Borra, borra men undvik koppar borr... Rätt in mot mitten, häng sedan en flaska med tratt helst av glas och surra med snöre helst brun till färgen och vänta...
Nästa morgon kan du gå ut och provsmaka de första dropparna. Sedan är det bara att vänta bå resten...
/Wengan
Socker och sav
I Källmans analyser ser man att sockerhalten ökar i sav norrut. Det förklarar han med att som i andra arter ökar sockerhalten i vaäxter norrut. Sockerhalten i sav kan även vara högre i sav norrut genom att det i principär samma mängd socker som skall upp genom stammen i trädet och då det är kortare savstigningsperiod norrut så blir resultatet en högre sockerhalt i norrländsksav. (kan läsas i hans doktorsavhandling). Jag vet inte vart du bor men en lägre sockerhalt i sav kan man nog hitta söderut.
Även finska och ryska savanalyser anger sockerhalter på upp till 3% i vissa fall. Troligen är det även artspecifikt hur hög sockerhalt ett träd kan mobilisera i saven.
Har själv druckit sav lite varstans på norra jordklotet och kan inte finna att det är särskilt gott som det kan läsas här och där. Egentligen smakar det ingeting, lite svagt sött blaskigt vatten. Återigen, föredrar ett Bordaux vin eller om det skall vara vitt som sav ett Rehnvin med de druvor som skördas efter frosten!
I Källmans analyser ser man att sockerhalten ökar i sav norrut. Det förklarar han med att som i andra arter ökar sockerhalten i vaäxter norrut. Sockerhalten i sav kan även vara högre i sav norrut genom att det i principär samma mängd socker som skall upp genom stammen i trädet och då det är kortare savstigningsperiod norrut så blir resultatet en högre sockerhalt i norrländsksav. (kan läsas i hans doktorsavhandling). Jag vet inte vart du bor men en lägre sockerhalt i sav kan man nog hitta söderut.
Även finska och ryska savanalyser anger sockerhalter på upp till 3% i vissa fall. Troligen är det även artspecifikt hur hög sockerhalt ett träd kan mobilisera i saven.
Har själv druckit sav lite varstans på norra jordklotet och kan inte finna att det är särskilt gott som det kan läsas här och där. Egentligen smakar det ingeting, lite svagt sött blaskigt vatten. Återigen, föredrar ett Bordaux vin eller om det skall vara vitt som sav ett Rehnvin med de druvor som skördas efter frosten!
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg