Svensk Himalayaexpedition åtalad...

Nog måste man väl ändå förstå att hon väljer att inte svara när hon är på resan fot. Dessutom som den här tråden har barkat hän så känns det som rena lynchmobben.

Hoppas att hon inte tappar sugen för bergen.
 
(Varning för långt inlägg, om du inte tycker frågan är relevant, byt tråd :) )

För min del finns bara en fråga kvar, allt annat är utrett och uppenbart. Frågan är, var Pompe & co på Shishmapagmas Central summit eller på North summit?

Det svåra är att inte få tunnelseende i sådant här. Kritiker ser lätt bara brister i det som läggs fram, den som ska försvara sig ser bara bevis för sin sak. Det mesta går att betvivla in absurdum med lite ansträngning. Men andra sidan av myntet är att tvivel går också utmärkt att förtränga.

Vad skulle krävas för att tvekan skulle infinna sig kring frågan om man var på Central summit? Inga sådant har angetts eller ens antytts från Pompe, detta trots att flera uppgifter från berget borde kunna så sådana tvivel, inte minst tillsammans de bilder som hon själv säger sig vara medveten om att de är dåliga i sammanhanget. Om inte följande föranleder det allra minsta tvivel är det konstigt.

1. Det finns uppgifter från andra expeditioner och klättrare som var där i år att de fasta repen gick till North summit (Andrew Locke mfl som klättrade till den riktiga toppen Main summit).
2. Det finns också belägg för att andra har sagt att repen gick till Central summit, men att de senare, efter den egna toppdagen 1 okt, har ändrat sig och menar att repen slutade på North Summit (Dan Mazur och Summit Climb).
3. Pompe & co berättar att de på toppdagen 30 sept klättrat till slutet av de fasta repen, vilka enligt deras mening slutade på Central summit.

Slutsats: I ett efterhandsperspektiv har det i år uppstått tvivel och osäkerhet om var de fasta repen slutade eftersom det finns rent motstridiga uppgifter om detta. Man kan inte utan vidare säga vem som har rätt. Pompes bilder och film räcker inte som bevis för deras uppfattning.

Vad är det naturliga att göra då? Jo man jämför sina erfarenheter och sitt underlag med andras från tidigare expeditioner eller från årets. Hade jag varit Pompe så hade jag ganska snart efter hemkomst tagit kontakt med Dan Mazur eller Andrew Locke för att diskutera detta. Vad grundar sig deras slutsats på? Är den bättre eller sämre än min? Man kan även få acceptera att det inte går att reda ut till hundra procent, och det gäller alla inblandade, även kritiker som vill ha klara bevis. Men att inte ens försöka jämföra sina egna belägg och uppgifter med andras som kommit till motsatt slutsats tyder i bästa fall på tunnelseende.

Att, som det verkar, tycka att det inte är någon relevant fråga att lägga ner lite ansträngning på är absurt om man under toppdagen har klättrat med målet att nå Central summit på berget. Eftersom de två topparna har fått olika namn förutsätter jag att det faktiskt också är relevant att skilja dem åt under sin bestigning.

Detta handlar naturligtvis inte i första hand om att ge svar på tal mot massa kritiker på ett internetforum, utan om att ärligt pröva den egna uppfattningen mot andras som också var där, och som är mycket rutinerade (Andrew Locke mfl) och de som själva klättrade samma led på samma fasta rep (Dan Mazur & co). Det är en karaktärsfråga där man ser förbi det som upplevs som illasinnade påhopp och ointelligent kritik som inte behöver läsas, för att istället hjälpa till och reda ut vad som ser ut att vara en uppenbar motstridighet angående klättringarna på berget i år.

Distans och icke fördömande betraktelse är något som munkarna i klostret säkert kunde upplyst mer om: man är inte det som man identifierar sig med. Däremot kan det vara intressant att veta vilken topp man nådde.

Edit: Jag skulle också vilja passa på att gratulera till vad som ser ut att ha varit en fantastisk dag riktigt högt upp på berget. Som en personlig prestation och upplevelse av bergen kan jag bara önska att du själv kommer uppleva mer av sådant.
 
Senast ändrad:
Jag trodde jag var klar med den här tråden, men nejdå. :cool:
Jag håller med Porphyr som har ett lite nytt perspektiv, nog hade självreflektion verkat vettigt, - oj, jaha, har andra helt annan uppfattning, jaha, säger de att repen bara gick till North Summit, hur kommer det sig, har jag missuppfattat eller har de missuppfattat, ojdå, de är ju riktiga proffs och jag är nybörjare, kanske jag ska fråga dem... Typ. Så, helt rätt Porphyr och jag håller med dig för övrigt också.
 
Journalister

Håller med om att den här tråden nog har gjort sitt här. Men jag ser fram emot kommande nummer av Utemagasinet och Outside. Båda tidningarna lär ju tävla om att reda ut vad som hänt på berget och hur långt tjejerna verkligen kom. Det var ju faktiskt 4 stycken som nådde samma punkt och som kan tillfrågas och köpas bilder av. Har vi några journalister av lite kvalite på dessa tidningar så kommer det intressanta artiklar i ämnet framöver. De lär sälja.

Sen har jag inte uppfattat north summit som någon topp utan ett litet flackare parti i backen upp mot central summit. OM det är så så nåddes ingen topp över huvud taget. Det kanske kan var lite beklämmande eftersom det verkligen rapporterades att man nått en topp. När man ser filmen så får man känslan av att det är så.

Diskussioner om hur svårt 8000 meter är har diskuterats. Mycket intressant fråga. Jag vet inte, men jag lovar att komma med en åsikt om jag någon gång tar mig dit. Och då snackar vi givetvis inte annat än den fysiska prestationen.

//Magnus
 
8000

@annwes

Schysst att Du offrar Dig... Om jag hade 80 papp skulle jag åka själv :)

Jag har varit till 7500 meter och om man tittar på hur många som slår mig i vasaloppet, vätternrundan, lidingöloppet etc så är det säkert 100,000 svenskar som har kapacitet att ta sig dit. Och då tycker inte jag att det är en ordentlig bedrift. Men 8000 meter kanske är något helt annat.

//Magnus
 
En spekulation... och OT...
(som i och för sig baserar sig på diverse gamla expeditionsberättelser)

Har du klarat dig relativt bra på 7500 så klarar du dig troligen relativt bra på 8000 osv, även om det naturligtvis är lika mycket svårare för dig som för vem som helst.

Att vara vältränad är självklart bra, men ingen garanti. Dvs att jämföra med Vasaloppet ger fel resultat eftersom det är andra egenskaper som ger "höghöjdstålighet". Det har rimligen kommit senare rön än vad jag läst om, men som jag minns det är det en hel del som är genetiskt, och där det inte hjälper så mycket att träna.

Det är bättre att ha "pannben", det är bättre att ha kondis än tvärtom osv. Men blodet tjocknar olika fort mellan individer utan direkt samband med t ex "Vasaloppskapaciteten".
 
Massmedia kommer att rulla på som inget hänt och 'äventyrarna' kommer att sitta i TV4 soffan och berätta om sina bedrifter precis som inget av detta har hänt. 'Missförstånden' kommer förstås inte att tas upp och den allmänna TV publiken kommer att känna stolhet över vad våra svenska äventyrare har åstadkommit och tycka TV4 morgon är fantasktisk som tar upp lite äventyr i vardagen.

Precis...

Dessutom kan jag garantera att om någon kollar Pompes klätter-cv om typ några månader (år?) så kommer det att stå "jag har bla klättrat Shishapangma", det kommer INTE att stå "jag har också försökt klättra Shishapangma, men lyckades inte, fick vända en kilometre från toppen i perfekt väder, jag försökte men jag var helt enkelt inte bra nog den dagen"...

-This is another sad day for swedish mountaineering-

peace
 
Klättrare som söker publicitet för sina prestationer i massmedia finner jag för min del rätt ointressanta. Låter man sig exploateras är det kort väg till att själv exploatera.

Det är vanligt att höghöjdsbestigare och topptursåkare kallar sig alpinister. Deras aktiviteter har dock sällan nämnvärda inslag av alpinism. Det är fejk och fusk från första stund. Så varför bry sig? :)

Att som Annelie Pompe fridyka till 92 meters djup tycker jag däremot är häftigt. Respekt!
 
Klättersportens och alpinismens storhet är att de erbjuder utmaningar som är oerhört enkla att definera (ta dig till toppen av berget/leden/isfallet ,,,,) men som trots sin enkelhet kräver en enorm rikedom av kunskaper och färdigheter hos utövaren. Denna enkelhet gör att man som klättrare mycket väl vet när man lyckats eller misslyckats. Har man tagit ett häng på en friklätterled eller utnyttjat ett fast rep när man sagt man ska köra alpin stil så ligger det och gnager som en ond tand efteråt. Jag tror att det är få klättrare som innerst inne känner sig helt nöjda när de bränner 10000tals kronor på att klättra ett 8000m berg bara för att få vända på en förtopp. Speciellt som det svåraste på leden är kvar. Dessutom blir det ju ännu konstigare om man inte ens själv vet när man nått sitt mål utan måste fråga en sherpa eller andra klättrare på berget. Går man för högsta toppen finns inget att tveka på!
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg