Sen när blev det medias uppgift att skriva korrekta saker?
Medias uppgift är, tyvärr, att dra in pengar till sina ägare. Vilket i förläningen innebär att de inte har några problem att frisera sanningen om det ger mer läsare.
Vissa tidningar försöker göra sig en image av att de är sakligare än andra, men ska man tjäna pengar så kan man inte hålla på och lägga en massa tid på att kontrollera uppgifterna som man får.
Jag tycker att det dras felaktiga, och framför allt förhastade slutsatser här. Att tala om media som en enhetlig grupp känns taskigt. Jag arbetar på Outside och har givetvis specialintresse i det aktuella fallet, men oavsett det vill jag inte klumpas ihop med kvällstidningar, dagstidningar, reklamradiokanaler, SVT, kommersiella bloggar eller andra aktörer inom "media".
Att medias uppgift är att dra in pengar till sina ägare är helt korrekt, om man räknar den media som existerar i företagsform. Såvida inget annat angivs i bolagsordningen är aktiebolags främsta syfte att generera vinst till sina aktieägare. Att från detta faktum dra slutsatsen att vi (media) "inte har några problem att frisera sanningen om det ger mer läsare" är magstarkt. Ska man tänka på samma sätt om privata sjukhus? "Klart de fuskar lite med operationerna för att tjäna mer pengar". För mig handlar det om förtroende. Att fibbla med sanningen ger i slutändan färre läsare, inte fler.
Felaktigheter förekommer, absolut. Det är beklagligt, men det beror inte på att man valt dem för att locka läsare, utan på olyckliga omständigheter. 2006 körde vi en artikel om cyklisten Floyd Landis. Summerar man den gick den ut på att Landis var renheten själv. Ingen doping här minsann. Han vann Tour de France samma år men åkte senare fast för doping. Illa, illa. Han påstår fortfarande att han var ren, men allt pekar på att så inte var fallet och därmed duperande han alla runtomkring sig, inklusive oss.
Internet med alla dess förtjänster är bra och främjar ökad kunskap och ökad tillgång till fakta. Men det har också lett till en lite knepig tidsuppfattning. Kommunikation sker direkt och tidsperioder som är längre än några minuter är "enorma". Får man inte svar på ett mail direkt blir man irriterad och beskyller mottagaren för att nonchalera en. Satellittelefoner ger nätaccess över hela vår planet och bloggar förväntas uppdateras hela tiden. Själv följer jag, via Twitter, Ed och Cho som vandrar floden Amazonas hela längd. Hur galet är inte det?
Men ibland är inte kunskapen om en händelse (sanningen) direkt. Det tar tid att reda ut situationen. Man vill ha torrt på fötterna innan man säger något. Därför ska tystnad inte likställas med att man inte bryr sig eller låter osanningen stå oemotsagd.
Vad gäller denna tråds huvudämne har jag som privatperson givetvis massa synpunkter men väljer att hålla dem för mig själv då jag inser att det är svårt att skilja på dem och på mina inlägg som företrädare för "media".
För övrigt lär jag mina barn att så ofta som möjligt ställa frågan "Varför då?"