Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[Vanheden]

I mitt tycke en konstig fråga tycker jag. Väljer att inte svara.!

Vad menar du, det är ditt första inlägg så du kan väl knappast ha fått någon fråga att svara på?

 

[theknifenoob]

Gör böker bra knivar ps ni brukar tala om att hobbex knivar är dåliga men hobbex säljer fällkniven knivar

 

[dePaul]

Det är i all enkelhet inte ett dugg obekvämt. Inte halt heller såvida du inte använder den till sånt den inte är tänkt för. Den skulle vara tämligen usel till att rensa fisk med t ex.

/ J

Jag antar att det är EDC vi diskuterar?

Nu vet jag inte vad andra använder sina knivar till men personligen så brukar jag fixa fika (skiva korv, rökt sidfläsk, bre pålägg, skära gurka och tomat, samt skiva bröd), skära snören, slakta kartonger, lättare täljning, öppna brev och paket osv.

Av erfarenhet vet jag att tunna grepp i metall inte är speciellt ergonomiska. Kniven vill gärna vrida sig i handflatan när man sätter lite press på den och råkar ha "feta" och-/eller fuktiga händer, framför allt när kniven har en tunn, avrundad handtagsrygg. Ett exempel är EKA President:

Som referenskniv kan vi ta EKA Camp som är utrustad med en liknande bladform som Higo-kniven. Den har enligt min åsikt i det närmaste perfekt utformat grepp. Rejält tilltaget och format på ett sätt som säkrar ett bra grepp även när händerna är fuktiga/feta:

Jag kan dessutom tänka mig att täljning kan vara jobbigt med Higon. Inte för inte har dedicerade täljknivar ett mjukt avrundat/ovalt grepp befriat från alla typer av vassa kanter och där handen har en någorlunda stor greppyta. Nu vet jag att Higon inte är en utpräglad täljkniv, men ändå.

Som jag förstår det så blev kniven poppis i Japan i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet bland japanska skolelever som använde kniven till huvudsakligen vässande av pennor. Därtill är jag säker på att kniven funkar väl. Å andra sidan så funkar nog i princip alla knivar till den sortens lättare "träarbeten". Att skära av och vässa en korvpinne borde därför funka helt OK .

Avslutningsvis. Jag kan se charmen i den här typen av knivar, lika mycket som hos Okapi, Laguiole/Opinel, Navaja, osv. Trots det så har jag som sagt haft svårt att få tummen ur och faktiskt skaffa just den här knivtypen pga de enligt min mening nämnda tillkortakommanden. Om du dock fortsätter att propagera för Higon, så kan det trots allt hända att undertecknad låter sig övertalas att skaffa en Higo trots allt .

~Paul~

 

[dePaul]

Gör böker bra knivar ps ni brukar tala om att hobbex knivar är dåliga men hobbex säljer fällkniven knivar

Det finns bra Böker-knivar och det finns dåliga. Samma sak gäller Hobbex utbud, både nu och förr i tiden.

En av de bättre knivarna som Hobbex faktiskt sålde var den amerikanska Western Bowie (original) i 440B rostfritt stål. Den här kniven är idag ett eftersökt samlarobjekt:

 

[Vanheden]

Jag antar att det är EDC vi diskuterar?

Nu vet jag inte vad andra använder sina knivar till men personligen så brukar jag fixa fika (skiva korv, rökt sidfläsk, bre pålägg, skära gurka och tomat, samt skiva bröd), skära snören, slakta kartonger, lättare täljning, öppna brev och paket osv.

Av erfarenhet vet jag att tunna grepp i metall inte är speciellt ergonomiska. Kniven vill gärna vrida sig i handflatan när man sätter lite press på den och råkar ha "feta" och-/eller fuktiga händer, framför allt när kniven har en tunn, avrundad handtagsrygg. Ett exempel är EKA President:

Som referenskniv kan vi ta EKA Camp som är utrustad med en liknande bladform som Higo-kniven. Den har enligt min åsikt i det närmaste perfekt utformat grepp. Rejält tilltaget och format på ett sätt som säkrar ett bra grepp även när händerna är fuktiga/feta:

Jag kan dessutom tänka mig att täljning kan vara jobbigt med Higon. Inte för inte har dedicerade täljknivar ett mjukt avrundat/ovalt grepp befriat från alla typer av vassa kanter och där handen har en någorlunda stor greppyta. Nu vet jag att Higon inte är en utpräglad täljkniv, men ändå.

Som jag förstår det så blev kniven poppis i Japan i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet bland japanska skolelever som använde kniven till huvudsakligen vässande av pennor. Därtill är jag säker på att kniven funkar väl. Å andra sidan så funkar nog i princip alla knivar till den sortens lättare "träarbeten". Att skära av och vässa en korvpinne borde därför funka helt OK .

Avslutningsvis. Jag kan se charmen i den här typen av knivar, lika mycket som hos Okapi, Laguiole/Opinel, Navaja, osv. Trots det så har jag som sagt haft svårt att få tummen ur och faktiskt skaffa just den här knivtypen pga de enligt min mening nämnda tillkortakommanden. Om du dock fortsätter att propagera för Higon, så kan det trots allt hända att undertecknad låter sig övertalas att skaffa en Higo trots allt .

~Paul~

Själv har i stort sett aldrig behövt kniv som privatperson, inte ens när jag är ute och vandrar. Men i en del i mina yrken har kniven varit ett måste.
Skiva tomat mm, då är jag hemma eller på jobbet, där finns verktyg i överflöd.
Öppna kartonger eller skära snören får jag hjälp med på Posten eller var jag är, annars är jag hemma och kan göra det i min pysselverkstad.

 

[dePaul]

Själv har i stort sett aldrig behövt kniv som privatperson, inte ens när jag är ute och vandrar. Men i en del i mina yrken har kniven varit ett måste.
Skiva tomat mm, då är jag hemma eller på jobbet, där finns verktyg i överflöd.
Öppna kartonger eller skära snören får jag hjälp med på Posten eller var jag är, annars är jag hemma och kan göra det i min pysselverkstad.

Funkar det för dig så är jag glad för din skull. Du har tydligen funnit harmoni i ditt liv även utan kniv i fickan .

Personligen så anser jag att den lilla tyngd som kniven utgör med råge överträffas av dess praktikalitet/behändighet.

~Paul~

 

[Vanheden]

Funkar det för dig så är jag glad för din skull. Du har tydligen funnit harmoni i ditt liv även utan kniv i fickan .

Personligen så anser jag att den lilla tyngd som kniven utgör med råge överträffas av dess praktikalitet/behändighet.

~Paul~

Jag gillar verkligen knivar, att titta på, leka och fingra på. Har testat att ha min Fällkniven U2 med mig överallt under några månader, men den blir aldrig använd, bara leker lite med den ibland.
I jobbet som lagerarbetare eller som lastbilschaufför använde jag min Mora väldigt mycket.

 

[Aliaspostmortem]

Jag antar att det är EDC vi diskuterar?

Nu vet jag inte vad andra använder sina knivar till men personligen så brukar jag fixa fika (skiva korv, rökt sidfläsk, bre pålägg, skära gurka och tomat, samt skiva bröd), skära snören, slakta kartonger, lättare täljning, öppna brev och paket osv.

Av erfarenhet vet jag att tunna grepp i metall inte är speciellt ergonomiska. Kniven vill gärna vrida sig i handflatan när man sätter lite press på den och råkar ha "feta" och-/eller fuktiga händer, framför allt när kniven har en tunn, avrundad handtagsrygg. Ett exempel är EKA President:


Som referenskniv kan vi ta EKA Camp som är utrustad med en liknande bladform som Higo-kniven. Den har enligt min åsikt i det närmaste perfekt utformat grepp. Rejält tilltaget och format på ett sätt som säkrar ett bra grepp även när händerna är fuktiga/feta:


Jag kan dessutom tänka mig att täljning kan vara jobbigt med Higon. Inte för inte har dedicerade täljknivar ett mjukt avrundat/ovalt grepp befriat från alla typer av vassa kanter och där handen har en någorlunda stor greppyta. Nu vet jag att Higon inte är en utpräglad täljkniv, men ändå.

Som jag förstår det så blev kniven poppis i Japan i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet bland japanska skolelever som använde kniven till huvudsakligen vässande av pennor. Därtill är jag säker på att kniven funkar väl. Å andra sidan så funkar nog i princip alla knivar till den sortens lättare "träarbeten". Att skära av och vässa en korvpinne borde därför funka helt OK .

Avslutningsvis. Jag kan se charmen i den här typen av knivar, lika mycket som hos Okapi, Laguiole/Opinel, Navaja, osv. Trots det så har jag som sagt haft svårt att få tummen ur och faktiskt skaffa just den här knivtypen pga de enligt min mening nämnda tillkortakommanden. Om du dock fortsätter att propagera för Higon, så kan det trots allt hända att undertecknad låter sig övertalas att skaffa en Higo trots allt .

~Paul~

Ett kort svar blir att jag inte alls har några invändningar mot herrns resonemang. I princip (om jag hade några) håller jag med dig. Skillnaden mellan oss är möjligen vikten vi fäster vid ovanstående punkter.

Jag bedömer i stort sett samma egenskaper som du vid val av kniv. MEN och det är ett stort men, det beror extremt mycket på motivet till varför jag införskaffar kniven ifråga. Jag och vet jag även du, i synnerhet du har för länge sedan passerat stadiet där varje kniv måste vara den "ultimata" i alla avseenden. Ibland räcker det att ETT enda kriterium är uppfyllt för att jag ska vilja ha eller vara intresserad av en kniv.

Det kan vara något så enkelt som att jag faller för ett utseende, det kan var att kniven har något särskilt egenskap/"feature" som jag är nyfiken på, en form jag inte har, ett "mönster" jag inte prövat eller att den är urbota praktisk. Higon blev jag så förtjust i att fler redan är på väg.

Charmen med dem är svårförklarad men det är en kombination av historisk tyngd, rustik charm och enkelhet parat med ett riktigt sympatiskt stål. Sen kan tilläggas att den extremt lätt och faktiskt välbalanserad. Som exempelvis paketöppnare mm gör den sig utmärkt.

Man kan inte avfärda alla knivar med att "det finns bättre". Det vore som att säga att Mora no1 är "dålig", för enligt många bedömningspunkter är den ju det. Det finns "bättre". Men den är också något mer än summan av sina egenskaper. Det gäller även Higo och övriga knivar du räknade upp.

Men på den punkten misstänker jag att vi är överens.

Sen kan jag tillägga att jag verkligen inte delar din generella vurm för EKA.

Nu är det dags att bli mer subjektiv. Just Campen är i mina ögon så anskrämlig att jag får huvudvärk. Ungefär lika sexig som en pincett från Gastromax. Den är troligen mer praktisk än exempelvis en Higo men saknar, återigen enligt mig, all övrig charm. Enda intresset den kniven skulle ha för mig var om jag just samlade på EKA-knivar och kände att jag ville ha alla.

Historiens dom över de två knivarna är i alla fall klar och den kampen vinner inte Campen (pun intended!)

/ J

 

[Aliaspostmortem]

Häromsistens, eller snarare för så länge sedan att jag fått dåligt samvete fick jag en köksniv för slipning av en arbetskamrat. Han har förstått att jag är intresserad av knivar och undrade om jag kunde tänka mig att kika på hans Victorinox. Jodå sade jag innan jag visste vad jag gett mig in på.

Igår fick jag för mig att ge mig på den. Men eftersom jag själv inte äger någon motordriven slip gick jag på den manuellt. Det skulle jag inte gjort! Nu har jag tillgång till en Tormec som en släkting som är jägare har. Jag lär behöva fortsätta jobbet på den!!

Det var som synes några saftiga jack i eggen. Till mitt förfogande står system från Lansky (dock utan diamant), kopia av Edge-Pro samt Gotlandsbryne och utöver det skärpstål, brynstål och strigel.

Började med Gotlandsstenen då den är grövst. Gav snabbt upp då hela bladet behövde reprofileras. Och mycket material behövde avlägsnas...det är ju en kockkniv så den måste ju behålla rätt kurvatur för att fungera mot en skärbräda. Det slutade med det hemska!!

Jag gick på kniven med vad som stod till buds, en metallfil och använde den mot eggen!! Nu är jacket äntligen borta och buken rätt....men, "eggen" är över en millimeter tjock.

Mycket jobb återstår!

/ J

 

[Aliaspostmortem]

Var tvungen att skriva och lägga upp lite fler bilder på det här äventyret!



http://knivigtvarre.blogspot.se/2016/02/knivslipning.html


Vi får se vad det slutar. Fortsättning följer...

/ J

 

[dePaul]

1. Ett kort svar blir att jag inte alls har några invändningar mot herrns resonemang. I princip (om jag hade några) håller jag med dig. Skillnaden mellan oss är möjligen vikten vi fäster vid ovanstående punkter.

2. Jag bedömer i stort sett samma egenskaper som du vid val av kniv. MEN och det är ett stort men, det beror extremt mycket på motivet till varför jag införskaffar kniven ifråga. ....Det kan vara något så enkelt som att jag faller för ett utseende, det kan var att kniven har något särskilt egenskap/"feature" som jag är nyfiken på, en form jag inte har, ett "mönster" jag inte prövat eller att den är urbota praktisk.......Charmen med dem är svårförklarad men det är en kombination av historisk tyngd, rustik charm och enkelhet parat med ett riktigt sympatiskt stål.

3. Man kan inte avfärda alla knivar med att "det finns bättre".

4. Sen kan jag tillägga att jag verkligen inte delar din generella vurm för EKA.

5. Just Campen är i mina ögon så anskrämlig att jag får huvudvärk. Ungefär lika sexig som en pincett från Gastromax.........Den är troligen mer praktisk än exempelvis en Higo men saknar, återigen enligt mig, all övrig charm.

6. Historiens dom över de två knivarna är i alla fall klar och den kampen vinner inte Campen (pun intended!)

7. arbetskamrat.....undrade om jag kunde tänka mig att kika på hans Victorinox. Jodå sade jag innan jag visste vad jag gett mig in på.

8. Igår fick jag för mig att ge mig på den. Men eftersom jag själv inte äger någon motordriven slip gick jag på den manuellt. Det skulle jag inte gjort!

9. Nu har jag tillgång till en Tormec som en släkting som är jägare har. Jag lär behöva fortsätta jobbet på den!!

10. Det var som synes några saftiga jack i eggen........Gav snabbt upp då hela bladet behövde reprofileras.

11. Jag gick på kniven med vad som stod till buds, en metallfil och använde den mot eggen!! Nu är jacket äntligen borta och buken rätt....men, "eggen" är över en millimeter tjock.

1. Ahh, ber om ursäkt för att ha missförstått dig!

2. Överens .

3. På den här punkten har du missförstått mig. Min poäng är att jag inte kommit till skott och förvärvat en Higo eftersom det funnit så många andra knivar med mer lockande egenskaper. That's it. Det kommer slutligen ändå att bli en Higo, vad det lider .

4. Fast det är inte alla EKOR jag gillar! Om du läser mina äldre inlägg så ser du att jag många ggr varit rätt kritisk. Inte desto mindre så finns det många EKA-modeller som jag verkligen tycker om och som inte direkt har någon konkurrent när man jämför material, ergonomi, möjlighet till vård/smörjning, samt prislapp.

5. Håller med dig. Men som du antyder så är den förbaskat användbar. Det är inte många fällknivar, om några som kan slå den på fingrarna när vi snackar camping-matprepp. Funkar också till allmänt uteliv och som generell EDC (trots sin storlek. Har alltid kniven i ett Blackhawk-fodral i bältet).

6. Hehe, så man kan få till det . Håller med också på den här punkten (självklart).

7. Hur många ggr har man inte gjort samma misstag! Folk tror att bara för att man gillar knivar så älskar man automatiskt att hålla på och gnida på ett blad timmar i sträck .

8. Den typen av skada tar evigheter att jämna ut för hand oavsett metod.

9. Tormek funkar men ännu bättre hade varit bandslip. Känner du inte någon som har en sådan?

10. Se punkt 8.

11. Du blir tvungen att ta jämnt/symmetriskt av material längs med båda sidorna på bladet utan att ändra på den övergripande profilen. Inte helt lätt. Självklart kommer bladbredden, liksom bladtjockleken att minska. Myyyyycket arbete!

~Paul~

 

[dePaul]

Jag gillar verkligen knivar, att titta på, leka och fingra på. Har testat att ha min Fällkniven U2 med mig överallt under några månader, men den blir aldrig använd, bara leker lite med den ibland.
I jobbet som lagerarbetare eller som lastbilschaufför använde jag min Mora väldigt mycket.

Förstår. Gillar också att pilla på mina knivar, ofta den senaste skapelsen.

Men som sagt, till skillnad från dig så använder jag mina knivar på reguljär basis även i vardagen.

~Paul~