Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Tack för recensionen.

Jag har en Para Military av första generationen, en bra kniv men har väl aldrig blivit någon favorit för mig.

En lustig grej är att de saker som är ändrade på generation tvåversionen är nästan precis de saker som jag inte trivs med på min "etta" och som jag själv skulle ha ändrat på.

Med andra ord så skulle Spyderco ha sänt mig en prototyp för utvärdering innan de lanserade den ; )

Å andra sidan kanske det inte ligger helt i deras intresse att ta fram en kniv utan brister för då får de inte ta fram och sälja den nya och förbättrade version två.
 
En trevlig recension. Vi är helt överens om det mesta med några få undantag.

Personligen så gillar jag det stora handtaget eftersom mina händer är rätt biffiga. Clipet gillar jag inte det minsta. Det sitter på ett sådant sätt att kniven sticker ut för mycket ur fickan.

S30V är inte min favorit bland pulverstålen. Ärligt talat så kommer det allra sist i högen.

Upp- och nedfällningen på min CPM 440V (S60V)-variant är mycket len och inte det minsta sträv som på mina S30V-varianterna. Du skriver samma sak, varför jag misstänker att det har något med en viss ändring i designen att göra.

Kniven har trots allt en ricasso. Det drar tyvärr ner betyget i min bok ;).

Grundslipfasvinkeln kunde ha varit lite mindre. Precis som du skriver så vill bladet gärna kila fast i hårdare organiskt material. Jag har därför sänkt vinkeln till ca 12 g med en mikroegg i två delar, 17 och 30 grader. Därefter har jag striglat hela eggen och därmed erhållit något som liknar en kantig konvexegg. Bladet formligen glider igenom organiskt material efter denna korrigering.

Jag använder oftast ett Black Hawk eller Tasmanian Tiger-fodral och bär då kniven horisontellt i bältet.

~Paul~
 
Håller med dig Fredrik, generation två knivar brukar vara de man vill ha! Är trots allt lite sugen på en Para 2, har faktiskt aldrig hanterat någon men eftersom den är en förminskad version av Military så borde den passa mig. En bättre fickkniv helt enkelt. Får se hur det blir!

Paul - instämmer med dig om "ricassos" i största allmänhet :) Vad gäller clipet på Military håller jag även där med dig om kniven sticker upp för mycket om den exempelvis bärs i en byxficka. Men då jag oftast har den i en ficka med lock på så viks det över och det enda som syns är ca en cm svart clip mot en grön/svart jacka. I princip osynlig :) samt bekvämt. I det fallet uppstår inte problemet.

Det där med bärkomfort får kanske bli ämne för ytterligare ett blogginlägg? :) Det har ju mycket med profil på handtaget, tjocklek, vikt, längd, material etc att göra. En av de bekvämaste stora fällknivarna att ha i fickan och som jag har burit mycket är den klassiska "Police" i SS. Den sticker dock upp mycket och såväl handtag som clip lyser ordentligt i ögonen eftersom de är blanka. Så den får man nästan gömma under en skjorta el dyl. Men den slanka profilen, clipet och handtagsmaterialen gör att den trots sin vikt och längd knappt märks. Och lätt att plocka fram är den också då stål inte är så strävt som t ex G-10 så friktionen mot tyget blir försumbar.

Som sagt, finns mycket att säga i ärendet...tror jag återkommer! :)
 
Denna var min drömkniv när jag skrev mitt första svar i denna tråd för många månader sedan.
IMG_0645_zpsf408a385.jpg

Jens Ansö Haddock. 85 mm långt blad i RWL-34. Hel frame lock i titan.
Tunn och smidig i fickan med bara 10 mm över ryggen, 15 mm där clipet sticker ut lite.
Bladet är 5 mm tjockt men ganska brett (26 mm) och fullt skålslipat så den skär bra ändå.
Bladtypen, lite av wharncliffe, ger mycket egg i förhållande till skaft.
En favorit, dessutom ganska "snäll" i designen.
//Per
 
IATA och knivar

Max 6 cm bladlängd, max 12 mm brett och fortfarande inga slakt, öppnar och mattknivsmodeller givetvis inga bladlås, förelås bli tillåtna efter 1 april.
 
Denna var min drömkniv när jag skrev mitt första svar i denna tråd för många månader sedan.
Jens Ansö Haddock. 85 mm långt blad i RWL-34. Hel frame lock i titan.
Tunn och smidig i fickan med bara 10 mm över ryggen, 15 mm där clipet sticker ut lite.
Bladet är 5 mm tjockt men ganska brett (26 mm) och fullt skålslipat så den skär bra ändå.
Bladtypen, lite av wharncliffe, ger mycket egg i förhållande till skaft.
En favorit, dessutom ganska "snäll" i designen.
//Per
En fin kniv som sagt, även om jag trots allt föredrar ett fullt flatslipat blad i samband med den här typen av knivar. Bladet är en mix mellan sheepsfoot och wharncliffe. RWL-34 är ett kanonstål.

~Paul~
 
Angående Spyderco Miltary, Så gillar jag kniven har dock inte använt den så mycket då jag tycker den är lite för stor, inte för mig personligen då ett långt blad kan bättre beroende på vad man ska skära, men för att jag vet att det finns ju folk som kan bli lite rädda av en såpass stor kniv.

Då blir det ju att jag använder den bara när man är själv ute i skogen eller med folk som känner mig.

Jag har den lite senare modellen med den lite smala rampen både på ovan och nedersidan av bladet, och även på min är känns bladet lite grusigt, om än väldigt lite. Dock är skillnaden mest märkbar om man jämför med min PM2. Om man håller in själva låset så att bladet går fritt så är det absolut ingen friktion på PM2 men på Military så är grusigheten fortfarande kvar.

Ergonomiskt känns PM2 bekvämare oavsett hur man greppar den, och då är ju handtagen väldigt lika varandra i utformning men en Military har längre då, verkar vara själva clipet som gör den mesta skillnaden.
 
PM2 har mycket fin ergonomi. Jag var störtförtjust i min och hade den med på lite småvandringar, som allround och på en del jakter. Funkade fint men nu är den utbytt mot en PXL WH som är ännu trevligare i min mening. Det är den mest genomtänkta stora fällisen jag ägt. Enda minuset är att det är lite mycket stål i innanmätet, PM2 är ju exemplarisk där då man "skeletoniserade" liners.

Perdavid: mycket fin kniv! Men vad är det för litet utskott i handtaget där man typ lägger pekfingret? Är det bara estetiskt? Känns som det begränsar möjligheten att greppa nära bladet?
 

Liknande trådar