Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[Puukare]

Priset vad du betalt är nog inte det viktigaste med ett sånt ex i sin ägo.

Mvh / Jan-Erik

 

[dePaul]

Priset vad du betalt är nog inte det viktigaste med ett sånt ex i sin ägo.

Mvh / Jan-Erik

Precis. Glädjen av att äga en så välbevarad klassiker kan inte mätas med pengar.

~Paul~

 

[kimmolilja]

re

Så är det. Fina grejer att ha hemma. De dyker upp ibland de här wirkkala knivarna även om alla inte är i bra skick.

 

[Puukare]

Jag testade igår kväll och lade in en sökannons på nätet här i mina regioner att jag söker dessa knivar,inom ca en timme hade jag två mejl av såna som hade wirkkala knivar, ena skulle va jättebra den andra skulle ha skadad spets och det bästa av allt båda bor i samma by som mej. Jag vet att tidigare fanns det massor av dessa knivar i mina trakter då befolkningen har varit mest fiskare och bönder.

 

[Nirrebosse]

Min virkala historia började på okmacken i överhogdal. Där hängde en av den större modellen. Jag var väl drygt tio skulle jag tro. När farsan tankade var jag in och tummade eggen. Nåväl, jag hade Inte rätt pengar. Intresset för kniven har bestått. Fin utformning rent estetiskt tillsammans med att den är även praktiskt mycket bra utformad gör den i mina ögon fortfarande till en av de bästa knivarna Ever made. Otroligt fin inpassning av materielen emot varandra. Custom kvalitet helt enkelt. Sliran är fin, tidstypisk, och väl slitotålig i jämförelse med kniven. Paul, vad vet du om stålet

Bosse.

 

[dePaul]

Så är det. Fina grejer att ha hemma. De dyker upp ibland de här wirkkala knivarna även om alla inte är i bra skick.

Precis. Man får se ca 100 usla Wirkkalaknivar innan man ser en acceptabel . Att få se en i nyskick tar ännu längre tid.

~Paul~

 

[dePaul]

Jag testade igår kväll och lade in en sökannons på nätet här i mina regioner att jag söker dessa knivar,inom ca en timme hade jag två mejl av såna som hade wirkkala knivar, ena skulle va jättebra den andra skulle ha skadad spets och det bästa av allt båda bor i samma by som mej. Jag vet att tidigare fanns det massor av dessa knivar i mina trakter då befolkningen har varit mest fiskare och bönder.

Spännande. Tyvärr är det ofta så att folks uppfattning om vad som är är "jättebra" eller "kanonskick" inte överensstämmer med vår egen uppfattning (knivsamlare och knivnördar).

Jag hoppas att du håller oss informerade om utvecklingen .

~Paul~

 

[dePaul]

Min virkala historia började på okmacken i överhogdal. Där hängde en av den större modellen. Jag var väl drygt tio skulle jag tro. När farsan tankade var jag in och tummade eggen. Nåväl, jag hade Inte rätt pengar. Intresset för kniven har bestått. Fin utformning rent estetiskt tillsammans med att den är även praktiskt mycket bra utformad gör den i mina ögon fortfarande till en av de bästa knivarna Ever made. Otroligt fin inpassning av materielen emot varandra. Custom kvalitet helt enkelt. Sliran är fin, tidstypisk, och väl slitotålig i jämförelse med kniven. Paul, vad vet du om stålet

Bosse.

En mysig historia. Lever din pappa?

Håller med om att kniven är i det närmaste idealisk till det mesta. Om man nu skulle vilja klaga på något så är det avsaknad av fånglinehål, bättre säkring i slidan (samt fler bärmöjligheter) samt att det trots allt finns en ricasso som inte skulle behöva vara där.

Men som sagt, detta är bara petitesser eftersom knivens övergripande design är så himla bra.

Vad jag vet så är det Sandvik 12C27. Det är dock andrahandsinformation om än kvalificerad sådan.

~Paul~

 

[bjork52]

Jag fick för ett tag sedan ärva en liten Wirkkala av min sambos morfar. De hittade två knivar i en låda när de städade ur hans lägenhet och tog hem dem till mig.

Svärmor trodde nog att den andra kniven, en "turist"-lappkniv med renpäls på slidan var den intresanta och blev något förvånad när jag blev eld o lågor över den mindre uppseendeväckande kniven och slog upp kapten Dahlmans bok och visade att den var med i den.

Kniven var i ganska dåligt skick med några ganska stora hack i eggen och en millimeter eller så av spetsen var av.

Då den inte var i något samlarskick så har jag slipat upp den och tänkte använda den som en liten brukskniv.

Jag upplevde stålet som väldigt mjukt, med ett diamantbryne var det som att slipa i ost (lite överdrivet). Efter att jag använt kniven till att skära curls på några vedträn så hade även eggen vikt sig på ett ställe.

Tycker inte att jag använde kniven till något som en kniv inte ska klara och då den efter min slipning har en sekundäregg (eller primär, jag glömmer alltid bort vad som är vad) så har den nu en tjockare egg än orginal så den borde vara mer tålig.

 

[dePaul]

1. Kniven var i ganska dåligt skick med några ganska stora hack i eggen och en millimeter eller så av spetsen var av.

2. Då den inte var i något samlarskick så har jag slipat upp den och tänkte använda den som en liten brukskniv.

3. Jag upplevde stålet som väldigt mjukt, med ett diamantbryne var det som att slipa i ost (lite överdrivet). Efter att jag använt kniven till att skära curls på några vedträn så hade även eggen vikt sig på ett ställe.

4. Tycker inte att jag använde kniven till något som en kniv inte ska klara och då den efter min slipning har en sekundäregg (eller primär, jag glömmer alltid bort vad som är vad) så har den nu en tjockare egg än orginal så den borde vara mer tålig.

1. Det är inte så svårt att restaurera sådana skador. Den knepigare av dessa två är den på eggen. Trots det så går det som sagt var.

2. På vilket sätt slipade du upp den? Om du slipade med någon typ av motordriven hjälp så kan du ha svaret på varför stålet är mjukt.

3. Det låter som att härdningen är slut.

4. Se punkt 3.

~Paul~

 

[seved1]

Jag fick för ett tag sedan ärva en liten Wirkkala av min sambos morfar. De hittade två knivar i en låda när de städade ur hans lägenhet och tog hem dem till mig.

Svärmor trodde nog att den andra kniven, en "turist"-lappkniv med renpäls på slidan var den intresanta och blev något förvånad när jag blev eld o lågor över den mindre uppseendeväckande kniven och slog upp kapten Dahlmans bok och visade att den var med i den.

Kniven var i ganska dåligt skick med några ganska stora hack i eggen och en millimeter eller så av spetsen var av.

Då den inte var i något samlarskick så har jag slipat upp den och tänkte använda den som en liten brukskniv.

Jag upplevde stålet som väldigt mjukt, med ett diamantbryne var det som att slipa i ost (lite överdrivet). Efter att jag använt kniven till att skära curls på några vedträn så hade även eggen vikt sig på ett ställe.

Tycker inte att jag använde kniven till något som en kniv inte ska klara och då den efter min slipning har en sekundäregg (eller primär, jag glömmer alltid bort vad som är vad) så har den nu en tjockare egg än orginal så den borde vara mer tålig.

Håller med DePaul. Det bladet är nog inte härdat. Eller så har bladet gått över 150-200 grader nån gång. Men då skulle bladet ha halmgul eller blå färg.

Seved

 

[bjork52]

Jag använde bara vanliga brynen, först diamant och sedan keramiska.

Tycker inte att stålet har någon konstig färg. Jag lägger upp en bild när jag får tillfälle.

Det är oavsett vad en kul kniv att ha och bruksknivar har jag så att det räcker ändå.