Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[Nirrebosse]

Tyvärr så funkar jag och internet dåligt ihop när det kommer till bilder. Detta trots att jag äger en pekskärmsmobil och en digitalkamra. Låt mig tillägga att jag inser att problemet inte kan skyllas på nån utanför familjen. ( inte på dem heller tyvärr)

Min muskrat är inte lika fin som din linerlock jackknife om den nu kan kallas så, är jag rädd, då den följt på en hel del fiske och fågeljakt. Dock i bra bruksskick. Jag hade en som din, i min hand en gång på 90-talet med vit delrin och schrimshaw. Den slank dock även ur handen då det var en present till en kusin som rätt omgående tappade den i trakterna av sölvbacka strömmar.
Jag har haft mycket glädje av Dahlman framför allt under ungdomsåren men nog är det ännu bättre tider nu då det inte längre råder monopolställning i resencerandet och visandet av knivar. I grund och bottten tycker jag han skrev underhållande och valde bra knivar. Kanske inte så allkunnig som man trodde då i ungdomen men kul på det sättet att han tordes ta ställning.

Inget att sörja skulle jag tro att du missade auktionen på PH 1. Jag vet ju lite om vad du har här genom forumet så jag tror du äger bättre bruksknivar och för samlandet vore ju en CH roligare. Dock lär den dra iväg.

Jag undrar ändå om inte din kamrats kniv var en CH ur loveless samarbetet från tidigaste produktionen då marroon micarta mer låter som då, i alla fall för mig. Den brunaktiga jag pratade om i tidigare post var nog en sån maron en. Kanske försvann den taperade tången mellan first produktion och senare serie. Nånstans i bakhuvudet ringer det om att Loveless och Schrade kom lite på dålig fot med varandra över kniven. Skulle i så fall inte vara enda exemplet på att knivmakare och fabrikanter har lite olika produktionsmål.
EKA och Kaj Embertsen skulle kunna vara ett intressant svenskt alternativ. Kniv-Kaj har ju samarbetat med helle om rallarkniven.

Bosse

 

[dePaul]

1. Tyvärr så funkar jag och internet dåligt ihop när det kommer till bilder.

2. Min muskrat är inte lika fin som din linerlock jackknife om den nu kan kallas så, är jag rädd, då den följt på en hel del fiske och fågeljakt.

3. Jag har haft mycket glädje av Dahlman framför allt under ungdomsåren men nog är det ännu bättre tider nu då det inte längre råder monopolställning i resencerandet och visandet av knivar.

4. I grund och bottten tycker jag han skrev underhållande och valde bra knivar. Kanske inte så allkunnig som man trodde då i ungdomen men kul på det sättet att han tordes ta ställning.

5. Inget att sörja skulle jag tro att du missade auktionen på PH 1. Jag vet ju lite om vad du har här genom forumet så jag tror du äger bättre bruksknivar och för samlandet vore ju en CH roligare.

6. Jag undrar ändå om inte din kamrats kniv var en CH

7. EKA och Kaj Embertsen skulle kunna vara ett intressant svenskt alternativ. Kniv-Kaj har ju samarbetat med helle om rallarkniven.

1. Hm, tråkigt.

2. Jag är ju samlare först och främst .

3. Dahlman hade ju sina idéer. Hans begränsning var ju stålet som sådant.

4. Visst skrev han underhållande. Det resulterade i ett väckt intresse.

5. Precis.

6. Nej, det var en PH .

7. Kanske det .

~Paul~

 

[Nirrebosse]

Kanske skulle det bli en förgylld eka 38. En portion designprins och lite guld.

Nåt EKA kunde göra vore ju att inse att de borde behållit EKA 60 wood och EKA 38 Wood i produktion. I mitt tycke mycket bra knivar..

Jag tror föresten att din Schrade är en Gunstock trapper till namnet.

Dahlman hade inga höga anspråk på stål och vad jag förstår så förstod han aldrig att moraknivar överlag har riktigt bra stål. Jag minns bland annat en beskrivning av D2 som ett stål med otrolig skärpevaraktighet men att man var tvungen att skicka iväg den för slipning. Han måtte bara ägt sandsten från gotland.

Bosse

 

[dePaul]

Kanske skulle det bli en förgylld eka 38. En portion designprins och lite guld.

Nåt EKA kunde göra vore ju att inse att de borde behållit EKA 60 wood och EKA 38 Wood i produktion. I mitt tycke mycket bra knivar..

Jag tror föresten att din Schrade är en Gunstock trapper till namnet.

Dahlman hade inga höga anspråk på stål och vad jag förstår så förstod han aldrig att moraknivar överlag har riktigt bra stål. Jag minns bland annat en beskrivning av D2 som ett stål med otrolig skärpevaraktighet men att man var tvungen att skicka iväg den för slipning. Han måtte bara ägt sandsten från gotland.

Bosse

Ja, namnet på min kniv är lite diffust.

Jag tror inte att stålet var lika intressant att få reda på när Dahlman figurerade som mest.

Båda Ekorna du nämner är fina modeller. Jag föredrar 60-an. Synd att den är borta.

~Paul~

 

[nodh]

Det kanske finns en marknad för handgjorda skollor till 38 och 60.

 

[Nirrebosse]

Båda två är ju ypperliga knivar och är värda att betala extra för fina skaftmaterial. Själv har jag kolstålsvarianten av båda. 38an har jag i 5 ex. Bara en i trä dock. Jag gillar även 311an. Ytterligare en fin EKA är deras modell 100 helt i rostfritt. otroligt enkel att ge egna skaftsidor.

Jag har två ekor fran EKA i samarbete med Wenger. Bubingaskaft och byggda på en 84mm modell och en 58 mm modell. Sistnämnda väldigt lik en Vic classic. Dock är skruvarna på dessa 2 knivar fusk och reglerar inte pivot.

Bosse

 

[Nirrebosse]

Ytterligare en liten stålreflektion. Jag åtminstånde tycker om bra stål med schyst härdning som gör att kniven tar en riktigt vass egg med låg eggvinkel samt håller eggen rimligt bra. Dock har jag som exempel både fällkniven med SGPS och benchmade med hårt härdad ATS 34. Det finns för mig en gräns där stålkvaliten och härdningen blir för avanserad för vanlig EDC. Man blir för rädd om eggen. Vanlig bryning går bra men omslipning blir gruvsamt mycket arbete. De hårdaste jag avnjuter utan dubier är spydercos VG-10. Annars tycker jag att kålstålsmoror och exvis Case CV eller ännu hellre Schrade 1095 är otroligt användarvänligt. Även SAK rostfritt är ok till en så liten kniv med mer vardagliga målsättningar. Slaktknivarna jag använder från Frosts, geissler etc och köksknivar från Vic är bra avvägda mellan slitstyrka och slipvänlighet.

Bosse

 

[kimmolilja]

re

Fina knivar de ni nämner. Oftast är det ganska enkelt att customisera en fällis om man är nogrann.

På din fråga så är jag lite av en allsammlare än så länge då jag inte bestämt mig riktigt vilket håll jag ska gå. Har köpt på mig lite knivar från olika kändisar
Just med remington är jag just nu lite grann åt de riktigt gamla som du nämnde de upp till 30 talet även om jag har från 80-90 talet också. Började med case lite försiktigt med har fastnat lite grann för remington just nu. Men som vanligt när det gäller mig så byter jag säkert riktning snart igen fast det är kul att ha lite av varje i längden kanske Problemet många gånger när man ser något är att det kan vara rätt så dyrt o det är inte alltid lätt att motivera frugan varför man vill ha en sådan heh heh... Brukar säga att ungarna kan ärva samlingen en vacker dag o sälja Brukar funka iallafall lite grann. Nu har jag iochförsig haft tur att jag känner en del andra knivsamlare som hjälpt mig att få tag på vissa knivar för rätt bra pris. Nåväl, kul är det påvägen iallafall.
På ebay sålde dem ett tag sedan en jäkligt fin VINTAGE SCHRADE USA 227UH-FOLDING BOWIE.
Såna är också alltid intressanta.
Northwoods fällisar är ju riktigt fina med classisk utseende och franförallt med d2 stål. Blir nog att skaffa sig något sådant också

 

[Puukare]

Svarten

Jag är osäker om detta passar i denna tråden ,men jag chansar. Jag gjorde kniven till en får farmare som en riktig brukskniv,hon använder den dagligen väldigt mycket till allt möjligt. Bladet är av smitt kolstål och skaftet i svartek och nysilver, knivens längd endast 155mm. Skaft formen lite mullig och spolformad men mycket bekväm (helt enligt hennes speciella önskemål) upphängningen den även enl önskemål, funkar väldigt bra. Tja, ville bara visa. (Inom parentes den är såld)

http://jeknives.blogspot.com/

 

[kimmolilja]

re

En fin o händig kniv. Gillar lösningen vertikal hängningen

 

[dePaul]

1. Själv har jag kolstålsvarianten av båda. 38an har jag i 5 ex. Bara en i trä dock. Jag gillar även 311an. Ytterligare en fin EKA är deras modell 100 helt i rostfritt. otroligt enkel att ge egna skaftsidor.

2. Jag har två ekor fran EKA i samarbete med Wenger. Bubingaskaft och byggda på en 84mm modell och en 58 mm modell. Sistnämnda väldigt lik en Vic classic. Dock är skruvarna på dessa 2 knivar fusk och reglerar inte pivot.

1. Har också dessa knivar. Tycker dock att skollorna duger väl, framför allt de i trä. Men det är klart, det kan alltid vara kul att sätta personlig prägel på sina alster.

2. Japp, har också den modellen. Kul med en kniv som är ett mellanting mellan en klassisk schweizare och en EKA.

~Paul~

 

[dePaul]

1. Det finns för mig en gräns där stålkvaliten och härdningen blir för avanserad för vanlig EDC. Man blir för rädd om eggen. Vanlig bryning går bra men omslipning blir gruvsamt mycket arbete.

2. De hårdaste jag avnjuter utan dubier är spydercos VG-10.

3. Annars tycker jag att kålstålsmoror och exvis Case CV eller ännu hellre Schrade 1095 är otroligt användarvänligt.

4. Även SAK rostfritt är ok till en så liten kniv med mer vardagliga målsättningar.

5. Slaktknivarna jag använder från Frosts, geissler etc och köksknivar från Vic är bra avvägda mellan slitstyrka och slipvänlighet.

1. Ja, så är det. Jag har också gått över till enklare stålsorter med hänsyn till hur lätta dessa är att underhålla i fält.

2. Absolut.

3. Jag föredrar trots allt rostfritt därute eftersom jag vet med mig att jag är slarvig och inte alltid torkar av mina blad. Men visst är kolstål på många sätt lämpligare i samband med uteliv.

4. En av mina utefavoriter är Vic Outsider. Den har precis den kombinationen av verktyg som undertecknad anser är optimala.

5. Kör också med Frosts slaktset. I köket kör jag mest med Moraknivar men har också riktiga pärlor, bl a Mr Itou i R2.

~Paul~