Säkringsmannen gjorde i stort sett ingenting. Han stod där och höll i repet och blev förvånad och kände sig dum.
Detta är dokumenterat på film, och jag ser visst påtagligt snopen ut när jag har förstemannen jämte mig på marken.
Ett tag funderade jag över vad jag borde ha gjort, och jag kanske borde ha försökt "spotta" eller rent av kasta mig under min vän.
Jag hann under fallet inte med några överväganden alls i själva verket.
Men när jag tänker efter fanns det nog ingenting jag borde ha gjort annorlunda. Det tidsintervall som förflöt mellan att även andra säkringen rippade och att Erik var på marken var - kort.
Faktum är att jag nog inte kunde se eller uppfatta att säkringarna rippade.
Och då var ju det viktigaste jag kunde göra att hålla i repet på rätt sida av bromsen. Att jag gjorde det bevisas ju i själva verket av att säkringarna rippade.
Vare sig Erik eller jag kände att de rippande säkringarna tog någon nämnvärd kraft, men den undre måste i själva verket ha tagit en hel del kraft, utifrån hur den såg ut. Jag bedömer att den kraften gorde nån slags nytta ändå, eftersom Erik landade perfekt på fötterna, efter att ha fallit med en lite mer diagonal kroppshållning (har dock inte hunnit se filmen!)
När det gäller repet var det ett repbyte på gång innan ledpresset. Eriks rep är lite stummare redan som nytt, och hade ju hängts lite i (men kanske en timme tidigare). Repet är inte heller helt färskt. Mitt rep är ett mjukt Beal Flyer, och hade inte hängts i, men det satt fast i ena änden uppe vid ankaret efter att jag hade lett den kraftigt igenvuxna, på gränsen till det esoteriska, "La det svinge" en bit till höger om Stålfinger. Den leden var därefter orensad och repet löpte genom säkringarna och gick inte att dra ned eftersom det satt fast i övre änden... för att det skulle rensas längs leden senare.
Ytterligare en lite oturlig omständighet, men inget vi bedömde skulle vara kritiskt, eftersom Eriks rep skulle vara fullgott.
Min broms är en Reverso 4 (karbin Gridlock Magnetron), jag minns dock inte att repet gled i den alls, eller att jag kände nån påtaglig last. Men minnet här är inte så säkert. Slacket vid fallet tror jag var litet eftersom jag var beredd på att nåt kunde hända. Har dock inte heller kollat detta på filmen.
Att säkringarna var felplacerade har vare sig jag eller Erik betvivlat, det kändes väldigt uppenbart, redan när jag tryckte in 1-1-2.
I efterhand har vid dock ändå kunnat komma fram till att väldigt lite tydde på att den blå kammen var dåligt placerad. Jag kunde förstås inte se detta, som säkringsman, men jag har rensat mycket efter Erik och har sällan nåt att invända. I det här fallet var dessutom läggen förberedda, och sprickan är som sagt lätt att uppfatta som gynnsam för kamsäkringar. Det är det som fått oss, och särskilt mig, att fundera en vända extra över hur fel placeringarna egentligen var, och varför.