Hej!
Krya på dig och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter!
Med vänliga hälsningar
Kaj
Krya på dig och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter!
Med vänliga hälsningar
Kaj
Rippade X4:or på Tunaberg
- Trådstartare magwo
- Start datum
Det är väl samma alu-legering och kamvinkel på X4-orna som på övriga Camalots? Så det är väl ganska osannolikt att greppet skulle vara signifikant sämre?Hej,
med anledning av olyckan på Tunaberg...
http://bergsport.se/2014/08/18/klattrare-skadad-vid-markfall-pa-simonsberget/
Så skulle jag vilja kolla om någon gjort falltester på X4r i granit..
Känns rätt märkligt att 2 st skulle rippa på samma fall. Det är inte pyttesmå kammar - det handlar troligtvis inte om att de belastats över sin brottstyrka, utan snarare att de inte greppat i stenen.
Finns det kanske anledning att välja Aliens över X4
Vore intressant att se lite volymtester och statistik på rippningar av olika fabrikat.
En gul X4 (0.2) är ju lika liten som en Blå Alien, så det är väl snarare små marginaler det handlar om. Att den "bara" är godkänd till 6 kN är nog mindre betydelsefullt i sammanhanget.
Finns det f.ö. något inverteringsskydd på de minsta X4-orna som inte har dubbel axel?
Tack till Erik för rapporten, och till alla inblandade makter för att det inte gick värre!
Hoppas på en snabb återhämtning.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Beträffande kammarna så är det nog så att vi har en teori om ganska exakt varför kammen (den blå) har rippat.
Det är helt korrekt att den saknar inverteringsstopp.
Det kommer nog en förklaring när jag och Erik har hunnit stämma av detta lite grann bara. Troligen på Eriks blogg.
Den viktigaste lärdomen såsom jag ser det är nog att det är väldigt känsligt när det är små kammar, och saknar de inverteringsstopp är det ännu värre.
Det är helt korrekt att den saknar inverteringsstopp.
Det kommer nog en förklaring när jag och Erik har hunnit stämma av detta lite grann bara. Troligen på Eriks blogg.
Den viktigaste lärdomen såsom jag ser det är nog att det är väldigt känsligt när det är små kammar, och saknar de inverteringsstopp är det ännu värre.
Det är väldigt bra om det kommer en mer detaljerad beskrivning på varför säkringarna inte höll. Jag är inte alls enig i att kilar är bättre än kammar. I väldigt många situationer så är kammar säkrare än kilar. Det är till exempel ofta bra att lagga en kam tidigt eftersom de första säkringarna lätt kan få drag utåt/uppåt i ett fall. Konsten är att lägga den typ av säkring som passar bäst i en given situation.
Erik har nu skrivit lite om den tekniska sidan av olyckan på sin blogg, men jag ska här försöka skriva ännu lite utförligare om hur det kom sig att en så som vi båda trodde, säker placering ändå rippade.
Det var två säkringar som rippade, men den översta, en gul X4, sattes troligen så blint och en bit ifrån den plats som det var tänkt att jag inte går närmare in på varför den rippade. Den säkringen visade efteråt inga skador.
Det som var lite speciellt med klättringen var att placeringarna provlades i förväg.
Erik klättrade på topprep ett par gånger, och gjorde först placeringarna med repstöd, kollade dem rätt noga, och markerade med krita.
Sedan lades de även på ett topprepspress, för att slutligen rensas och sedan läggas igen vid ett ledförsök.
De fyra säkringarna var alltså från början:
1. Blå X4
2. Röd wallnut
3. Blå C4
4. Gul X4
Vid ledpresset lades dock istället:
1. Blå C4
2. Röd wallnut
3. Blå X4
4. Gul X4
Både jag och Erik var allmänt av uppfattningen att färgerna mellan X4 och C4 är samstämmiga för storlekarna, och det var ingen konstig sak att X4:an och C4:an förväxlades.
Eftersom placeringarna var utvärderade i förväg, var det därför naturligt att vid ledpresset kontrollera dem mindre än normalt. Sprickan som löper längs hela leden ger intryck av att vara tämligen parallell och rak, utom vid några uppenbara ställen.
Följande brister finns med tillvägagångssättet:
Det är små kammar, och även små variationer i sprickans bredd har stor betydelse.
Vid den skarpa placeringen kontrolleras inte ordentligt att det verkligen ser lika bra ut som vid tidigare gjorda placeringar.
Det skiljer i storlek mellan blå C4 resp blå X4!!
C4 har bra cam-stop, X4 har det inte.
När alltså X4:an placerades vid det läge som var provat för C4:an, så kammade den alltså ut relativt mer, eftersom den är 2,2 mm mindre i fullt utkammat läge. Det är oklart om X4:an var så nära utkammat läge att den vid den ändå ganska måttliga belastning den utsattes för gav efter så att den kunde passera sitt maxmått, och därefter invertera. Det kan lika gärna, eller hellre, tänkas att den placerades en bit in i sprickan, och att sprickan där var vidare än ute vid kanten. Den kan alltså i det läget ha varit fullt utkammad men vid placeringen så märktes inte detta vid obligatoriskt provryck, eftersom sprickan kanske effektivt höll kammen kvar p g a att sprickan var trängre utåt. Det handlar alltså om enstaka millimeter.
Vid ordentlig belastning kommer då kamsäkringen att invertera, och därefter kunna rippa. Den aktuella säkringen hade alltså trasiga triggertrådar på båda sidorna. En på varje sida var kvar, men det räcker långt om ena loben i ett lobpar inverterar.
Det mesta talar alltså för att om det hade varit en blå C4 på placering 3, istället för en blå X4, så hade det varit mindre risk för kritisk utkamning p g a säkringens större maxmått, och dessutom hade C4:ans konstruktion hindrat den från att invertera även om den vandrat till en rymligare position lite längre in i sprickan.
Min slutsats är alltså att olikheterna mellan säkringarna var viktig, men även omständigheten att placeringarna var kontrollerade i förväg.
C4:ans cam-stop är alltså en generell fördel och ett bättre beteende från klättrarens sida är alltså att kolla placeringen noga vid klättring, oavsett om placeringen gjorts förr. Allt detta är särskilt viktigt vid användning av små kammar.
Jag konstaterar också att jag själv var förvånad över det ödesdigra resultatet, och bara har insett problemen i efterhand.
Det var två säkringar som rippade, men den översta, en gul X4, sattes troligen så blint och en bit ifrån den plats som det var tänkt att jag inte går närmare in på varför den rippade. Den säkringen visade efteråt inga skador.
Det som var lite speciellt med klättringen var att placeringarna provlades i förväg.
Erik klättrade på topprep ett par gånger, och gjorde först placeringarna med repstöd, kollade dem rätt noga, och markerade med krita.
Sedan lades de även på ett topprepspress, för att slutligen rensas och sedan läggas igen vid ett ledförsök.
De fyra säkringarna var alltså från början:
1. Blå X4
2. Röd wallnut
3. Blå C4
4. Gul X4
Vid ledpresset lades dock istället:
1. Blå C4
2. Röd wallnut
3. Blå X4
4. Gul X4
Både jag och Erik var allmänt av uppfattningen att färgerna mellan X4 och C4 är samstämmiga för storlekarna, och det var ingen konstig sak att X4:an och C4:an förväxlades.
Eftersom placeringarna var utvärderade i förväg, var det därför naturligt att vid ledpresset kontrollera dem mindre än normalt. Sprickan som löper längs hela leden ger intryck av att vara tämligen parallell och rak, utom vid några uppenbara ställen.
Följande brister finns med tillvägagångssättet:
Det är små kammar, och även små variationer i sprickans bredd har stor betydelse.
Vid den skarpa placeringen kontrolleras inte ordentligt att det verkligen ser lika bra ut som vid tidigare gjorda placeringar.
Det skiljer i storlek mellan blå C4 resp blå X4!!
C4 har bra cam-stop, X4 har det inte.
När alltså X4:an placerades vid det läge som var provat för C4:an, så kammade den alltså ut relativt mer, eftersom den är 2,2 mm mindre i fullt utkammat läge. Det är oklart om X4:an var så nära utkammat läge att den vid den ändå ganska måttliga belastning den utsattes för gav efter så att den kunde passera sitt maxmått, och därefter invertera. Det kan lika gärna, eller hellre, tänkas att den placerades en bit in i sprickan, och att sprickan där var vidare än ute vid kanten. Den kan alltså i det läget ha varit fullt utkammad men vid placeringen så märktes inte detta vid obligatoriskt provryck, eftersom sprickan kanske effektivt höll kammen kvar p g a att sprickan var trängre utåt. Det handlar alltså om enstaka millimeter.
Vid ordentlig belastning kommer då kamsäkringen att invertera, och därefter kunna rippa. Den aktuella säkringen hade alltså trasiga triggertrådar på båda sidorna. En på varje sida var kvar, men det räcker långt om ena loben i ett lobpar inverterar.
Det mesta talar alltså för att om det hade varit en blå C4 på placering 3, istället för en blå X4, så hade det varit mindre risk för kritisk utkamning p g a säkringens större maxmått, och dessutom hade C4:ans konstruktion hindrat den från att invertera även om den vandrat till en rymligare position lite längre in i sprickan.
Min slutsats är alltså att olikheterna mellan säkringarna var viktig, men även omständigheten att placeringarna var kontrollerade i förväg.
C4:ans cam-stop är alltså en generell fördel och ett bättre beteende från klättrarens sida är alltså att kolla placeringen noga vid klättring, oavsett om placeringen gjorts förr. Allt detta är särskilt viktigt vid användning av små kammar.
Jag konstaterar också att jag själv var förvånad över det ödesdigra resultatet, och bara har insett problemen i efterhand.
Bilagor
Tack för bra analys! Finns det nåt särskilt skäl att ha en X4 i denna storlek, med tanke på den svaghet du påpekar, Mezzner? Jag har själv flera X4, men bara de minsta, där C4 inte når.
(Jag förstår att ni i detta fall använt det no hade att tillgå. Jag tänker mer allmänt.)
(Jag förstår att ni i detta fall använt det no hade att tillgå. Jag tänker mer allmänt.)
Känns onekligen som att blå X4 ligger ganska risigt till på prioritetslistan för vad man hänger på selen.. Kontrollvägning visar även att C4 är lättare.
Det som skiljer är ju emellertid storleken. Så i sprickor som är lite smalare än i det aktuella fallet, så kan alltså X4 passa när inte C4 gör det.
C4 har alltså ett intervall på 13.8-23.4 mm,
X4 har ett intervall på 12.4-21.2 mm.
Två andra skillnader är att bredden (i axelriktningen alltså, är mindre på X4. Det är sällan en fördel, men kan ju vara det.
Skaftet på X4 är också något mer flexibelt - men inte så väldigt.
Det kommer så småningom en artikel i Bergsport angående små kammar. Det har inte med olyckan att göra, men där är det tänkbart att skillnader mellan olika modeller kommer att redovisas.
PS: enligt Black Diamonds spec är vikten samma, men vid kontrollvägning stämde vikten på C4, men inte på X4.
Det som skiljer är ju emellertid storleken. Så i sprickor som är lite smalare än i det aktuella fallet, så kan alltså X4 passa när inte C4 gör det.
C4 har alltså ett intervall på 13.8-23.4 mm,
X4 har ett intervall på 12.4-21.2 mm.
Två andra skillnader är att bredden (i axelriktningen alltså, är mindre på X4. Det är sällan en fördel, men kan ju vara det.
Skaftet på X4 är också något mer flexibelt - men inte så väldigt.
Det kommer så småningom en artikel i Bergsport angående små kammar. Det har inte med olyckan att göra, men där är det tänkbart att skillnader mellan olika modeller kommer att redovisas.
PS: enligt Black Diamonds spec är vikten samma, men vid kontrollvägning stämde vikten på C4, men inte på X4.
Håller med John i att det är en mycket bra analys av händelseförloppet.
Rätta mig om jag har fel nu, Mezzner & co, men ett skäl till att använda X4 framför C4 är ju skaftets böjlighet. Ett mjukt skaft gör ju att lobernas position påverkas mindre av repets rörelse. Rörelse är ju något som små kammar är väldigt känsliga för.
Rätta mig om jag har fel nu, Mezzner & co, men ett skäl till att använda X4 framför C4 är ju skaftets böjlighet. Ett mjukt skaft gör ju att lobernas position påverkas mindre av repets rörelse. Rörelse är ju något som små kammar är väldigt känsliga för.
