Retrobultning

Jag har slagits av att väldigt många av de gamla rostiga bladbultarna som finns på Stockholms klippor är slagna på ställen där det utan tvekan borde gå att säkra utan dem. Vet inte riktigt varför, men jag tror att det inte beror på i/ur slagning, utan att det kändes säkrare med bladbult än en liten kil (fanns det bra småkilar för 20-30 år sedan?)? (Finns gott om exempel, senaste för mig är Huvudleden, Skevik. Se bara på insteget. Kolla också upp Häggsta, t.ex. Omöjliga väggen)

Detta för mig innebär att andan när man gjorde dessa leder var precis som nu när man borrbultar. Dvs att man ville klättra säkert. Flera bestigningar har ju också skett med bladbultar som sedan slagits ur. Är detta "spårlös färdsel"????

För mig är borrbult bättre än bladbult (förutom att det känns säkrare), för bladbult är inte beständigt, och när man byter dessa blir sprickan utvidgad. Detta förändrar ledens karaktär mer än en borrbult (om den är bra slagen fr början), som kan bytas i utan förändring av det gamla hålet.
Med detta är det inte sagt att jag vill borrbulta Omöjliga väggen (den kanske inte ska vara bultad alls?). Jag vill däremot ifrågasätta förstebestigarens (FB) "idéer" om bestigning och säkring. Har ju inte fått något svar på detta i inlägget om FBs rätt.

Det som påpekats många gånger förr är att ska man göra leden i samma anda som FB får man kanske stå ut med att kratra först eller skippa modern utrustning. Vi lever på 2000-talet. Så för min del, skippa också gärna hela biten med hjältemod!
 
Nu innehöll ju mitt förra inlägg två scenarion: ett där det egentligen inte var fel på placeringen av de gamla bultarna, bara att de blivit för gamla för att vara tillförlitliga och därför bör bytas. Detta gäller t.ex. Omöjliga väggen, bultarnas placering är bra, deras kondition är det inte. Det andra scenariot var där man kanske behöver kompletteringsbulta för att få säkrare klättring. Givetvis kan det finnas leder där båda scenariona förekommer samtidigt, men så anser jag inte att fallet är på just omöjliga v.
 
lilla_my; sa:
Jag tycker inte man ska bulta upp tradturer, trad är en fin del av vår sport som inte får dö ut i brist på leder. Är leden trad så är den. Kan man inte lägga kil får man lära sig. Det finns gott om sportturer också, så det räcker säkert till. Själv tycker jag att båda delarna har sin egen tjusning.

Jag tycker inte heller om att bulta upp tradturer som går att säkra tillfredsställande. Men om man har lärt sig att lägga kil och inte kan lägga någon ändå, kan man börja fundera över bultning, anser jag.
Logiskt kan man ändå fundera över det hela. För om man säger leden är trad - lär dig lägga kil, kan man ju även säga: Leden har ett osäkrat parti, lär dig sola eller bli bättre klättrare så känns det inte så farligt (Jag vill inte sola och förespråkar borrbult i detta fall, men det är samma argumentsprincip, eller??).

Jag förstod att du hade två scenarior. Men vad jag minns av Omöjliga väggen är att bultarna mycket väl skulle kunna slås bort och leden skulle kunna traddas istället (har nämnts tidigare i något inlägg).

Utomjording har nog rätt i att bultarna inte tillkom för fribestigning, utan för aid. Men många bultar på leden klarar man sig absolut utan för den skull. Insteget t.ex. har plats för flera aliens. Satte både gul och grön när jag körde första gången. Det handlar mer om att orka hänga tillräckligt länge för att lägga dessa. Detsamma gäller nästan hela leden, förutom kanske på kruxet (Kommer inte riktigt ihåg det, ska kolla när jag är i Häggsta). Alltså, varför inte borrbulta eller ta bort pitongerna helt??? (Provokativt, eller hur!)

Slutar med detta, för det hör mer hemma under en annan tråd, http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=20850
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg