Det var förresten spännande med den hierarkin som tydligen finns bland samer, hur fungerar det rent praktiskt, har vissa fler röster än andra i tingen osv? Finns samma indelning hos t ex inuiter och andra folkgrupper med liknande levnadssätt?
Hierarkierna är ju icke-formella, men visst, det förekommer även på annat håll, t ex i Nordamerika. Ett intressant fenomen som man sett är att man anammar det som anses som stereotypt "native american", och t ex kanadensiska micmac-indianer har i olika sammanhang använt symboler som fjäderskrudar (ett fenomen från prärieindianerna) och totempålar (nordvästkustindianer). En förklaring som ges är att man i vissa situationer som upplevs hotande tar till stereotypa etnografiska markörer för att såväl utåt som inåt definiera sin kultur. Lite som att folk har vikingahjälmar med horn när de går på fotbollsmatch.
När det gäller samer så har jag själv många vänner med samiskt ursprung. En av dessa läser f ö nyheter i TV4 för er Stockholmare och hon är inte direkt en "friluftsmänniska". Från flera har jag hört just avogsamheten från de som definierar sig som "riktiga" samer, men även från folk som tror sig veta allt om samisk kultur. För väldigt många människor så verkar samer vara en exotisk och isolerad stam i norra norrland och att en same kan heta Andersson eller Svensson och ha ett vanligt arbete och inte alls vilja hålla på med renskötsel verkar vara en främmande tanke.
Håkan Jonsson skrev i inlägget jag citerade tidigare "hur definierar man vad som är samisk kultur"? Det är en mycket bra fråga för om någon tror att man kan göra det med ett blodprov så är man fel ute. Som jag skrivit gång på gång; "kolonisationen" av övre norrland är inget som skett de senaste hundratalet år utan något som skett under mycket lång tid. DET är en helt annan sak än de övergrepp som den svenska STATEN begått under sen historisk tid. I Tornedalen har sen förhistorisk tid kulturen varit snarare mer finsk än samisk för att ta ett exempel och i många släkter så finns det inslag av såväl svenskar, samer, finnar och annat.
Att vara same handlar därför i dag inte om något absolut och givet. Man kan INTE sätta en genetisk stämpel på någon och säga att "du är same" eller "du är inte same" utan det handlar mycket om i vilken tradition man växt upp. Jag har själv kusiner som definierar sig som samer. Jag gör det inte även om det funnits fler samiska släktingar i historien. Folk går ur olika kultursfärer och in i andra, gifter sig, flyttar för att studera, flyttar tillbaka etc och bara för att man inte känner att man kan definiera sig som same innebär det inte att man på något sätt skulle ha en kollektiv skuld för vad svenska staten gjort under sen historisk tid. För mig personligen har det även med mitt ursprung att göra och då jag vet att vår släkt haft sina rötter i östra norrbotten minst sedan 1400-talet då källorna upphör blir jag ibland jävligt trött på att diskutera med folk som inte inser hur det faktiskt ser ut i verkligheten.
Att verkligheten ser ut som den gör är nog en orsak till uppkomsten av de interna samiska hierarkierna där man strävar efter någon form av "renrasig" släktlinje; en sann samisk utan inblandning av blod utifrån som också får en hög status; det blir lite som en tävling i att vara mest samisk (och detta är alltså inget unikt utan är välbeskrivet i etnografisk litteratur och är någon form av etnicitetsgrundad nationalism).
I dag har vi en situation då vi alla tillhör en statsbildning som växt fram sedan medeltiden och som vi kallar Sverige. Vi har lagar och förordningar som reglerar förhållandena till varandra och vi bygger statsbildningen på ett demokratiskt synsätt. Visst är det hemskt med gamla oförätter men går de verkligen att lösa? Och är det verkligen önskvärt att försöka återställa varje oförätt som skett under historien? Personligen är jag av den åsikten att när man har fått sitt svenska medborgarskap så ska man ha tillgång till ALLA rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen.
När det gäller rennäringen så har det i princip bara varit samer anslutna i en sameby som fått ägna sig åt det (med vissa undantag). Samebyn är en märklig juridisk konstruktion som bygger på rätt ålderdomliga föreställningar och där den som har flest renar också har starkast rösträtt. Dessutom så har kvinnor en klart underordnad ställning som det har sett ut:
http://www2.amnesty.se/ap.nsf/0/6FE306E3302D3378C125750500532974?opendocument
Dessutom har rennäringslagen som den formulerats kommit att exkludera väldigt många samer, vilket ju var en del av Håkan Jonssons kritik (och hur bitter han än är, som någon påpekade, så finns missnöjet hos många samer) och jag citerar här från VF för den som inte har läst artikeln som jag länkade till tidigare:
"Detta har skapat ett monopol för Samebyarna på rennäring, vilket är direkt demokratifientligt och strider mot FN:s konvention om Mänskliga rättigheter. I samebyn avgörs omröstningar med graderad rösträtt, det vill säga den rikaste samen har starkast röst, vilket innebär att den rikaste samebymedlemmen kan diktera villkoren i byn. Också detta är demokratifientligt. I Samebyn har utomstående ingen insyn, varken myndigheter eller privat personer.
SSR och Sametinget stöder samebyarna. I sametinget styr de samebyknutna partierna, trots att Jakt- och Fiskesamerna, som stöder samer utanför samebyarna är det största partiet."
Personligen är jag mycket skeptisk till näringar som görs bidragsberoende i så hög grad. En stor anledning är att jag tror att det är kontraproduktivt för näringen som sådan; bidragsberoendet gör att marknadsmässiga incitament inte premieras och utvecklingen inom näringen stagnerar. I vissa fall, som med fiskerinäringen, riskerar näringen även att tära ordentligt på fiskbestånd.
Nåväl. Börjar kännas som vägs ände är nådd i den här diskussionen.
