Det är nog ett absolut krav, för att jag ska kunna gå med på ett reservat på min mark.
Att det är något att värna, är ju självklart med tanke på alla avsättningar och all den skogsmark som idag är skyddad från skogsbruk. Dessutom är ju sakligt sett skogsbruket den bransch som bidrar klart mest till vår handelsbalans.
/Niklas
Ja men då finns ju marginal att ta av för att spara lite riktig skog för eftervärlden. Av skogen i Sverige är det ju redan idag en försvinnande liten del som är skyddad och inte mycket är gammelskog. Att vi har olika åsikt om vad som är risigt i gammelskog och vackert i en granplantering är ju helt normalt skulle jag tro.
Så som du framställer det så låter det ju som att skogsägarna snart är utblottade och fördrivna från hem och gård, ni kanske skulle vara värda att värna som utrotningshotade i egna reservat för framtida generationer? Så kanske jag skall göra som släkten min nu gör och satsa på riktiga arbetshästar som går på havre och kan ta ut virket ur skogen utan dyr diesel.
(Det roar mig lite att föreställa mig skogsbrukarna i sina "skogsbruksreservat" uppvisande den årliga avverkningen för turisterna, och kanske en liten tävling om finaste hygget. Det kan ju inte vara länge tills det blir svårt att hitta en skördare som fortfarande fungerar när det inte längre lönar sig och timmerbilarna inte tar sig förbi tjälskjutna småvägar i avfolkningsbygden. Lägg till en marknad med gyckel samt att besökarna får pröva att bo i tältläger och plocka blåbär för att finansiera det boendet, köpa älgkorv och vildsvinsskinka, koka te på granskott och äta barkbröd, så har vi nog större utkomst än av virket där i tillägg. De som bara går förbi på stigarna utan att applådera skördaren skälls för "friluftsmuppar" och får inte vara med och stapla timmer-travar. Det var ju på förslag idag att avlöna folk för att bosätta sig i glesbygden bara för att minska koncentrationen till stockholm, tänk om det då plötsligt blir en massa professionella frilufsare i skogarna som bor nära skogen och redan har lön bara för att vara där.)
Eller så har skogsägarna det ungefär lika bra som alla andra som försöker att bidra till samhällets fortlevnad, där det finns både plus och minus i kalkylen, och acceptans för det samt en vilja att hitta samförstånd för allas bästa.
Nu tar jag ett uppehåll i denna diskussion, tycker lite synd om skogsägarna, men än mer om deras förespråkare som låter det bästa vara det godas fiende till och med ur sin egen ståndpunkt