Finns ju en del naturskyddade områden med tillträdesförbud också, just för att skydda naturen. Fågelskyddsområden är ju ett typexempel, där det brukar råda ett strikt tillträdesförbud för allmänheten under häckningssäsongen.
Det blir ju lätt slitage om alltför många besöker ett visst naturområde och vad finns det då för natur kvar att besöka?
/Niklas
/Niklas
Jo syftet är avgörande för reglerna för reservatsbildningen, men det är ju bara ett nytt påstående utan koppling till den aktuella diskussionen.
Friluftslivet skall underlättas, och avhysning av tältläger utan tillstånd skall underlättas, enligt regeringen. Det har inte med fågelskyddsområden att göra. Svårigheten är som några redan påtalat inte att identifiera otillåtna tältläger utan att identifiera individerna som uppfört och bebor dem så att polis och myndigheter kan genomföra avhysning, ett alternativ är ju att bara flytta eller riva lägren och inte komplicera det med att bry sig om individerna?
Friluftslivet kan visserligen slita något på de mest utsatta ställen, men få reservat har mer än 100 000-300 000 besökare per år vilket inte ger mer slitage än att de flesta förvaltare önskar fler besökare till sina reservat, och gärna underlättar (delvis för att styra) besöken och propagerar för att folk skall komma och utnyttja reservaten.
Nackareservatet påstår att de har 1,5 miljoner besökare årligen och det tror jag är i underkant, där är det märkbart slitage men det accepteras för det är ändå relativt begränsat till sin utbredning och naturen finns kvar alldeles invid stigen.