Rapport från Ridö-olyckan

[thureb]

Re: Re: VHF är bra

...och för att få ett tillstånd måste man ha en båt.

En undran:
Varför vill man larma MRCC i stället för SOS (112).
Skulle inte brandkåren, ambulans, mm kunna vara lika viktiga aktörer på isen? Missar man inte dessa (eventuellt försenar) om man larmar på kanal 16 med VHF?

/Daniel

Det gick att få dispens från båtkravet när SSSK gjorde tester av detta på 80-talet däremot så behövdes certifikatet.

112 är inte fel, SOS Alarm kan alltid reläa vidare till MRCC och dessa kan reläa från mobil till radiokontakt med räddningsenheterna. Inom hamnområden är det dessutom vanliga räddningstjänsten som har ansvaret inte sjöräddningen.

Thure

 

[Brune]

Re: Re: Tack Örjan

Naturligtvis kan modernare apparater med andra batterier fungera bättre än min som jag köpte ca 1988 gjorde kring 1990.

Moderna VHFer är små och har litium-jonbatterier med imponerande prestanda, men jag tror att fokus på räckvidd är fel. Det är inte där den väsentliga styrkan hos VHF ligger.

Kanske någon skulle sammanfatta VHF-diskussionerna och skapa en egen tråd där vi kan rapportera om vi testar. Känns lite fel att denna diskussion ligger i denna tråd. Kanske bättre kommunikation kanske skulle ha fått Ridöolyckan att ta en annan vändning, men jag är tveksam.

Världens minsta VHF (enligt reklamen)
http://www.navpoint.se/ finns på båtmässan i Älvsjö som öppnar 4 mars http://www.alltforsjon.se/ .

Men det där med elektronik, batterier och kyla är ingen bra kombination.

Per

 

[hobbes]

Re: Re: Re: VHF är bra

...och för att få ett tillstånd måste man ha en båt.

En undran:
Varför vill man larma MRCC i stället för SOS (112).
Skulle inte brandkåren, ambulans, mm kunna vara lika viktiga aktörer på isen? Missar man inte dessa (eventuellt försenar) om man larmar på kanal 16 med VHF?

/Daniel

Det gick att få dispens från båtkravet när SSSK gjorde tester av detta på 80-talet däremot så behövdes certifikatet.

112 är inte fel, SOS Alarm kan alltid reläa vidare till MRCC och dessa kan reläa från mobil till radiokontakt med räddningsenheterna. Inom hamnområden är det dessutom vanliga räddningstjänsten som har ansvaret inte sjöräddningen.

Thure

Såvitt jag vet så behövs det verkligen ingen båt.
den registreras ju på dig.
även om jag kommer att registrera min VHF mot kajaken när jag köper en.

Men det är mest för att jag inte vill betala för två radiolicenser och om man registrerar dem på båten så behöver man bara betala för en. oavsett hur många man har. (pts regler)

 

[pausch]

Re: Re: Re: VHF är bra

...och för att få ett tillstånd måste man ha en båt.

Det gick att få dispens från båtkravet när SSSK gjorde tester av detta på 80-talet däremot så behövdes certifikatet.

Jag har nyligen mejlat PTS och frågat om det verkligen är ett absolut krav att ha båt för att få tillstånd för marin VHF-apparat (med hänvisning till långfärdsskridsko som ett legitimt skäl att vilja ha marin VHF utan båt) - på ansökningsblanketten fanns nämligen några fält där man skulle fylla i info om sin båt. En kvinnlig tjänsteman vidarebefordrade min fråga till en av byråkraterna där - vi får väl se vad det blir för svar. Men kniper det kan man väl alltid skaffa sig t.ex. en uppblåsbar gummibåt eller nåt....

Certifikatet är väl annars inga problem - det är väl bara att gå nån kurs och sen skriva provet. Men det räcker inte med certifikat -- det är med tillståndet man får sin signal som man sedan är skyldig att använda då man påbörjar och avslutar radiokommunikationen.

 

[daniol74]

Är det tillåtet med VHF?

En annan tanke som slog mig.

Är det tillåtet att använda VHF vid långfärdsskridskoåkning?
Man får väl inte använda sin VHF på land? (har jag för mig att jag lärde mig när jag tog mitt certifikat.)

Jag tror ingen kommer klaga om du gör det i ett nödläge, men all annan trafik borde väl vara förbjuden.

Vilken kanal skall man använda?
Att boka upp kanal 16 för "vanligt prat" vore ju inte så bra...

Kanal 72? L1 L2? Vi är ju inte fritidsbåtar, men jag kommer inte på någon bättre.

 

[pausch]

Re: Är det tillåtet med VHF?

En annan tanke som slog mig.

Är det tillåtet att använda VHF vid långfärdsskridskoåkning?

Den frågan ställde jag också till PTS: om man måste ha båt för att få använda marin VHF, är det då tillåtet att använda den på andra ställen än i, eller vid, båten?

Man får väl inte använda sin VHF på land? (har jag för mig att jag lärde mig när jag tog mitt certifikat.)

Man är väl inte "på land" då man är ute på isen, eller?

Jag tror ingen kommer klaga om du gör det i ett nödläge, men all annan trafik borde väl vara förbjuden.

Vilken kanal skall man använda?
Att boka upp kanal 16 för "vanligt prat" vore ju inte så bra...

Kanal 72? L1 L2? Vi är ju inte fritidsbåtar, men jag kommer inte på någon bättre.

Det fanns tidigare i alla fall en kanal som kallades "nöjesbåtskanalen" (minns inte kanalnumret) - den borde vara OK att använda för vanligt prat. Antalet nöjesbåtar som är ute torde vara minimalt vintertid.

F.ö. så minskar användningen av marin VHF hela tiden - båtfolket pratar i sina mobiler istället. Men samtidigt är det fler och fler båtägare som skaffar marin VHF, gissningsvis som en extra försäkring i eventuella nödsituationer.

 

[Berneflott]

Re: Är det tillåtet med VHF?

En annan tanke som slog mig.

Är det tillåtet att använda VHF vid långfärdsskridskoåkning?
Man får väl inte använda sin VHF på land? (har jag för mig att jag lärde mig när jag tog mitt certifikat.)

Om jag inte missminner mig får du inte heller lova att lyssna på VHF konversationen om du inte har certifikat, så då löser det sig med åkavståndet också. Endast de med licens får gå nära ledaren.

Jag har aldrig testat min bärbara VHF på vintern, men generellt håller jag med Thure att det är en tämligen värdelös apparat om man inte endast använder den båt-båt när man seglar eskader eller båt-jolle om man gör strandhugg

/Erik

 

[Palle_Z]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Läs rapporten!

Grupperna C, F och H åkte norr om Ridö Pilskär, och ingen plurrade - se bild 7 på sid 16 i rapporten. Isen norr om Ridö Pilskär bör därför ha varit bärig.

Grupperna D, E och G passerade söder om Ridö Pilskär. Grupp G plurrade. Grupperna D och E undvek plurr genom att gå iland ett stycke.

En bild säger mer än tusen ord...

Jag har oxå tittat på bilden men den sa tusen andra ord till mig. Jag trodde att fyren hette Ridö Pilskär men det kanske är fel. Grupp A körde ut från Ridö och rätt på fyren. Mellan fyren och det som kanske är Ridö Pilskär (den lilla ön) har inga andra grupper åkt. Grupp F har åkt väster om detta och mellan den lilla ön och Ridö. Ingen grupp har åkt mellan fyren och den lilla ön. Vi kan inte säga om isen mellan fyren och den lilla ön var bärig men grupp F valde i alla fall att inte åka där.

-Palle

 

[Palle_Z]

Och varför har inte säkerhetsgruppen frågat ledaren om valet av färdväg? Så hade vi sluppit spekulera.

Ibland så kommer man inte ihåg vad man gjort och varför. Titta på ledaren i FF Södertäljegruppen som i efterhand inte kan förstå varför han följde efter ut på stöpisbryggan. En person som hade kunnat ge viss klarhet är kanske den äldre och mer erfarna ledaren i U-39 gruppen men han är gissningsvis den person som blev svårt skadad och därför har man inte kunnat prata med honom.

-Palle

 

[pausch]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Läs rapporten!

Grupperna C, F och H åkte norr om Ridö Pilskär, och ingen plurrade - se bild 7 på sid 16 i rapporten. Isen norr om Ridö Pilskär bör därför ha varit bärig.

Grupperna D, E och G passerade söder om Ridö Pilskär. Grupp G plurrade. Grupperna D och E undvek plurr genom att gå iland ett stycke.

En bild säger mer än tusen ord...

Jag har oxå tittat på bilden men den sa tusen andra ord till mig. Jag trodde att fyren hette Ridö Pilskär men det kanske är fel. Grupp A körde ut från Ridö och rätt på fyren. Mellan fyren och det som kanske är Ridö Pilskär (den lilla ön) har inga andra grupper åkt. Grupp F har åkt väster om detta och mellan den lilla ön och Ridö. Ingen grupp har åkt mellan fyren och den lilla ön. Vi kan inte säga om isen mellan fyren och den lilla ön var bärig men grupp F valde i alla fall att inte åka där.

-Palle

Vi är helt överens där - ingen av grupperna passerade mellan fyren Ridö Pilskär och lilla ön. C, F och H passerade norr om lilla ön - och därmed också norr om fyren Ridö Pilskär strax innan.

 

[Karin H.]

Kan bättre teknik öka risktagandet?

Javisst, Anders, debatten riskerar att helt runda de verkliga riskerna och därmed också möjligheterna till genomtänkt förebyggande arbete om man grottar ner sig i tekniken eller fokuserar på räddningsarbetet. Några enstaka inlägg i den här tråden tar upp den punkt som står överst på listan i rapporten över vad som kan behöva åtgärdas - attityder. Har risktagandet ökat och varför har det i så fall gjort det? Har längtan att åka på "utmanande" isar spritt sig bland skrinnarna så att andelen och därmed också antalet skrinnare som utsätter sig för stora risker har ökat? Räcker iskunskapen och erfarenheten för sådan utmanande åkning? Ska vi återgå till att åka på "klubbis" (stabil is lämplig för klubbturer, SSSK-uttryck från 60-talet) vid ledarledda turer? Medför den förbättrade tekniken som ryggsäckar som flytväst, kommunikationshjälpmedel eller karbinhakar för uppstigningshjälp att man invaggas i en tro att även svaga isar besegras med teknik? (Erfarenhet från säkerhetsarbete på arbetsplatser visar att, särskilt unga män, flyttar fram sitt risktagande när man ökar säkerheten med teknik).

Ser fram mot tankar kring dessa frågor.

Åk för övrigt aldrig på "mobiltelefonis" se http://www.sssk.se/ordbok!

Karin Hedén

 

[BengtS]

Re: Re: Plurr-procent?

Jag noterade på sista sidan att SSSK under säsongen 2004/2005 hade 73 plurrningar på 497 genomförda turer.

Är det mycket eller lite? Hur är den andelen i jämförelse med exempelvis Friluftsfrämjandets eller Friskis och Svettis turer? Och går det öht att göra sådana jämförelser?

(Jag åker nästan alltid på plogad bana eller +15 cm is, så jag har ingen kunskap om hur vanliga plurrningar är vid åkning på tunnare isar).

Den siffran är nog ganska normal. Jag hittade en webbsida med utfärder som gjodes av Friluftsfrämjandet i Huddinge samma säsong:
http://www.test-tillvidare.nu.test.levonline.com/huddingeSK/index.asp?sortera=2004/2005
FF Huddinge gjorde den säsongen 73 färder och hade 11 plurrningar. Skalar man upp detta till 497 färder blir det 75 plurrningar, dvs marginellt fler än SSSK hade. (FF Huddinge hade även 43 ytterligare plurrningar - frivilliga plurrningar i plurrningsövningar)

Ovanstående plurrningsfrekvens är kanske "normal" för SSSK och FF i Huddinge. Långfärdsskridsko i Västerås (LiV) hade 19-20 plurrningar på de 274 färdrapporter (både föreningsturer och privata turer) som finns inlagda på hemsidan under säsongen 2004/2005. Alla plurrningar skedde för övrigt under föreningens turer, inga plurrningar rapporterades från de privata turerna! Säsongen 2003/2004 hade LiV 8 plurrningar på 167 färdrapporter, varav två plurrningar gjordes under privata utfärder.
Utan att ha kollat skulle jag tro att säsongen 2004/2005 var en rekordsäsong för antalet plurrningar i vår förening. Trots detta var antalet plurrningar per utfärd endast ungefär hälften av antalet i SSSK och FF i Huddinge. Vad beror det på?
/Bengt