Rapport från Ridö-olyckan

Re: DN rapporterar

Stadan; sa:
Lite tråkigt tycker jag att man både i DN-artikeln och i rapporten trycker så hårt på att israpportören borde har rapporterat om att det gick bra att åka i sundets norra del vid Ridön. Det är omänskligt att begära att israpportören skall rapportera om alla detaljer. Israpportören kunde ju omöjligen förutse det som inträffade och därigenom förstå vikten av att förmedla det var bra längs Ridö.

Jag ser hellre att man

1. Gör isspaningsrapporterna officiella så att alla (framförallt de som skall leda tur) får tillgång till hela rapporten. De kan ju helt enkelt mata in informationen som en turrapport på skridskonätet.

och/eller

2. Ytterligare styr upp ledarsamlingen på startplatsens is så att isspaningsinformationen då verkligen går fram. Vid detta tillfälle borde det även vara en fast punkt att gå igenom traditionellt kända svårigheter i åkområdet. Detta var också en synpunkt från Asköutredningen. Efter Askö såg SSSK till att ledarsamling vid start blev ett obligatorium (bra!), men kanske skall genomgången styras upp ytterligare? Men egentligen är punkt 1 bättre, tycker jag.
 
Re: Re: En intressant fråga

Palle_Z; sa:
Även om landets största klubbar har ett hundratal personer på samma del av en sjö så är det ytterst sällan flera hundra i ett mindre område. Jag argumenterade kring detta i den ursprungliga Ridötråden och då som nu tycker jag att det borde vara säkrare att ha mycket folk i närheten än att ha grupperna utspridda över ett stort område, antalet plurrningar borde inte minska bara för att grupperna sprids ut, däremot blir det svårare att få hjälp från en annan grupp.

-Palle

Kan hålla med om att det borde vara säkrare med fler folk i närheten, men samtidigt så kan jag tycka att de flaggledda turerna som man ser ute på isarna ofta innehåller väldigt många deltagare per grupp som åker rätt tätt. Många grupper men mindre? Förstår att det är ett dilemma för klubbarna som ju har ett begränsat antal ledare och många som vill åka.

En annan sak jag funderade på när jag läste rapporten var att de grupper som kom för att hjälpa till mest passerade av slump, dvs de skulle också passera sundet.

Borde inte varje ledare av turer ha en VHF med sig så att man snabbt kan meddela många att man har problem, eller att förhållanden ändras? Mest en fundering ...

/H
 
Re: Re: DN rapporterar

kr-val; sa:
Det är omänskligt att begära att israpportören skall rapportera om alla detaljer. Israpportören kunde ju omöjligen förutse det som inträffade och därigenom förstå vikten av att förmedla det var bra längs Ridö.

Du vet hur det är med tidningar .. den enkla lösningen är alltid den bästa ..
 
Re: Re: Läs rapporten!

kr-val; sa:
Känner spontant att jag kanske inte skulle ha vänt västerut vid Ridö Pilskär utan snarare vänt tillbaka norrut mot Ridön om jag stött på råken mitt i sundet.

Fast om det såg ut som om råken vidgade sig åt norr och du såg parti med öppet vatten åt det hållet? Det borde ha varit tunt/öppet norr om fyren eftersom det grundar upp där?

Noterade att råken söder om stöpisbryggan karaktäriserades av att vara "en större spricka och ej upp- eller nerråk".

När jag ser en helt öppen råk så ringer det en varningsklocka. Av någon anledning har isflaken försvunnit/aldrig funnits, en orsak kan vara att det är strömt eller underfrätning, en annan att isen man står på eller isen på andra sidan rört sig och alltså kan vara ett mycket stort flak.

-Palle
 
Re: Re: DN rapporterar

kr-val; sa:
Lite tråkigt tycker jag att man både i DN-artikeln och i rapporten trycker så hårt på att israpportören borde har rapporterat om att det gick bra att åka i sundets norra del vid Ridön. Det är omänskligt att begära att israpportören skall rapportera om alla detaljer. Israpportören kunde ju omöjligen förutse det som inträffade och därigenom förstå vikten av att förmedla det var bra längs Ridö.

Jag ser hellre att man

1. <klippt>

och/eller

2. <klippt>
Men i detta fall var det ju inte frågan om "alla detaljer" utan om ett svagt område som alla grupper måste passera. Borde ju rimligen vara en huvudpunkt i israpportörens rapport. Ditt annars utmärkta förslag kan ju för övrigt tolkas som att även du faktiskt tycker så. Eller?
 
Re: Re: Re: En intressant fråga

hakan_l_borg; sa:
Kan hålla med om att det borde vara säkrare med fler folk i närheten, men samtidigt så kan jag tycka att de flaggledda turerna som man ser ute på isarna ofta innehåller väldigt många deltagare per grupp som åker rätt tätt.

Fast det är en annan fråga, det är bara att åka mindre tätt i gruppen. Blir antalet plurr per deltagare fler i större grupper tro?
Förslaget med en färdledare men att sedan dela upp gruppen i grupper om 4-6 stycken i varje som håller kanske 20 m lucka till nästa grupp tror jag är en bra idé.

-Palle
 
Re: Re: DN rapporterar

kr-val; sa:
1. Gör isspaningsrapporterna officiella så att alla (framförallt de som skall leda tur) får tillgång till hela rapporten. De kan ju helt enkelt mata in informationen som en turrapport på skridskonätet.

Lägger man inte rapporterna som en isobs med GPS-spår som alla får se? Intressant att se vad mycket info säkerhetsgruppen fått från GPSer, fungerar som en "svart låda".

-Palle
 
Re: Re: En intressant fråga

Palle_Z; sa:
Kan nog tänka mig bättre iskunskap bland alla och inte åka långt ut på tunn is.
-Palle

Mhm .. men poängen är ju att det kan vara väldigt svårt att ta rätt beslut ute på isen, vilket vägval är det bästa? Om man är trött och stressad blir det heller inte lättare. Så risksituationer kommer att fortsätta att uppstå om man inte helt stannar på land förstås. Jag tycker man kan se det hela från två håll:

1 Hur agera givet att ingen olycka inträffat, dvs hur minska risken för att en olycka uppstår överhuvudtaget?
-- Iskunskap, riskmedvetande, säkerhetsgenomgång, gruppstorlek (för att alla skall kunna ha en åsikt om turen etc.), organisation inom gruppen etc.

2 Hur agera givet att en olycka faktiskt har inträffat, dvs hur minimera risken att nån skadas om oturen skulle råka vara framme?
-- Räddningsrutiner, nödkommunikation, gruppstorlek (för att det inte skall vara för många som behöver räddas), säkerhetsutrustning etc.

/H
 
Re: Re: Re: Re: En intressant fråga

Palle_Z; sa:
Förslaget med en färdledare men att sedan dela upp gruppen i grupper om 4-6 stycken i varje som håller kanske 20 m lucka till nästa grupp tror jag är en bra idé.
-Palle

Såg en gån en grupp från nån klubb - 30 man som i tät formation körde utmed en strandremsa. Framför dem öppet vatten som gick ut en bit från stranden, ingen observerade vaken förräns i sista sekunden - det blev en rejäl tvärbroms minst sagt och otroligt att inte de första deltagarna blev iputtade av de bakomvarande ... så det förslaget är nog inte så dumt tror jag ...

/H
 
Man har alltså åkt 700 meter ut på en brygga med en bredd på 3-4 meter, på ena sidan avgränsad av en öppen råk och på andra av ej bärig 3 cm is. När det krisar har man därmed väldigt små manöverutrymmen.

Varför åker man då alltså ut på denna brygga? Gruppbeteende har vi ju diskuterat tidigare och rapporten får mig att tro än mer på slutsatserna i den diskussionen. Några i gruppen oroar sig men säger ingenting. Det är väl rimligt att anta att man tvekar att uttrycka en annan åsikt om läget än den som de mycket mer erfarna har. Att ledaren för den grupp som på 50-60 meters avstånd följer efter, efteråt säger att han "inte kan förstå varför han följde med ut och varför han inte ropade åt gruppen framför att det var för tunt", är mer anmärkningsvärt men kanske även det lätt att förklara. Grupptryck fungerar tydligen även mellan grupper.

Och det står klart att jag själv antagligen skulle kunna ha försatt mig en liknande situation. Om jag inte redan har gjort det. Den låter inte särskilt unik.
 
Som jag ser det efter att ha läst rapporten så var det ingen enskild orsak som gjorde att de gick genom isen, däremot var det många faktorer som samverkade till att det blev så allvarligt som det blev.

Det visar ju bland annat på varför det alltid är viktigt att alltid följa alla säkerhetsrutiner, även om de känns meningslösa.

Tittar man t.ex. på ledaren så gjordes ingen utrustningskontroll och ingen kökarl utsågs.

Under själva räddningsinsatsen så verkade det helt saknas samordning, linor kastades lite hur som helst. Är det för mycket begärt att den som kastar en lina ser till att hålla reda på den hela tiden tills räddningsinsatsen är över? Bortglömda linor gav ju problem i åtminstone 3 fall (vad kan minnas).

Någon borde också agerat "ledare" över räddningsarbetet (det verkar till viss del som att U39-gruppens ledare skötte det mesta av det liggande i vattnet...). Det är väl lite grann vitsen med en kökarl, att om ledaren går igenom ska kökarlen kunna "ta över" ledningen?

Man kan ju också fråga sig om ledaren verkligen skall åka först? Tittar man på militär verksamhet så håller man ofta befälen lite skyddat "längre bak". Vid expeditioner i djungel så har jag läst att kartläsaren bör gå som nummer tre. Först har man en "rekongoserare" som letar efter lämpliga vägar, som två kommer en person som röjer där det behövs, och sen kommer alltså den som "leder" gruppen.

Israpporteringen som massmedia verkar ha fokuserat på känns ju inte alls lika viktig, särskilt inte om man slår ihop denna olycka med Askö-incidenten. Isläget kan ju förändras och det måste man ju vara beredd på.
 
Re: Re: DN rapporterar

kr-val; sa:
Lite tråkigt tycker jag att man både i DN-artikeln och i rapporten trycker så hårt på att israpportören borde har rapporterat om att det gick bra att åka i sundets norra del vid Ridön.

Visst, men det var en av 4 huvudslutsatser i rapporten så det är inte så konstigt.

-Palle
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg